Jag var i samma läge som du för ett par månader sedan. Jag behövde minst 180 m aktivt djup med uppskattat 5 m till berget och jag hade begärt 200m totalt, men jag var medeveten om att det kunde bli problem. Det visade sig vara 10 m till berget och på 113 m totaldjup kom massor av vatten (20 000 l/h). Borrningen fortsatte med möda till 121 m. Sedan nytt hål på 5,5 m avstånd räknat på markytan, det är trångt om plats och det kunde inte placeras längre bort. I gengäld "gradades" det andra hålet 18 grader mot vertikallinjen, in under huset och trädgården bakom. Det andra hålet borrades också 121 m, 8 m till berget. Vattennivån står 2,5 m under markytan i båda. Avståndet mellan de båda hålens nederändar är nu ca 40 m.
Jag har sett på beräkningar och funnit att jag knappast skall förlora mer än 5 % (absolut under 10 % i alla fall) jämfört med ett enda hål av sammanlagd aktiv längd. Jag tycker du skall luta det andra hålet, hur mycket beror klart på din och grannarnas tomtlägen. Om det står vatten ett stycke upp i foderrören ovanför berget så är ju inte denna längd bortkastad, inte så bra som där hålet är omgivet av berg, men kanske halva effektiviteten.
Numera är det tydligen vanligast att föra alla fyra slangarna till husväggen, inte koppla samman dem vid ena borrhålet. Jag har alltså två lika djupa brunnar och liten skillnad mellan anslutningsslangarnas längd men skall i alla fall ha möjlighet till flödesjustering eftersom brunnarna mycket väl kan ha olika effektivitet.
Ett stycke dyrare blev det ju, men annars har jag inte uppfattningen att det skulle vara några nackdelar. Två parallellkopplade kortare slingor kräver ju faktiskt mindre energiförbrukning för köldbärarpumpen vilket är en fördel.