Ämne: Info om energibrunnar

[Bertil]

Energibrunnar
Försöker mig på en liten info om energibrunnar ”borror”, detta fördjupar sig sällan normalkunden sig i.  Det är inte heller nödvändigt, installatören har ansvaret för att anläggningen dimensioneras och utförs på ett korrekt sätt.
Men om problem uppstår är det kunden som drabbas, anläggningen drar för mycket el den ger inte erforderlig värme mm.
Se tex checklista för konsument på sid 33.  http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/normbrunn-07.pdf

Allmän beskrivning
En bergvärmepump hämtar sin ”gratis” energi från en bergborra. I borran finns en kollektorslang fylld med vätska (ca 70 % vatten och ca 30 % frysskyddsvätska, vanligtvis etanol). Genom att ”köra runt” vätskan mellan värmepumpen och borrhålet där värmepumpens kompressor kyler av vätskan, hämtas energi från borrhålet. Energin överförs av kompressorn till värmesystemet. En värmepump utvinner lågvärdig energi (låg temperatur) ur berg, mark eller luft, av detta kommer att en något högre temperatur från tex. borran gör en mycket stor skillnad på verkningsgraden (COP) på anläggningen. Med en kall borra använder kompressorn mycket mera el för att kunna leverera erforderlig temperatur till värmesystemet.

Fördelar
Energibrunn tillsammans med en värmepump är en mycket vanlig typ av värmepumpsinstallation i Sverige. Energibrunnen är mycket driftsäker, med en korrekt dimensionering är själva energiuttaget möjligt för oändlig tid framåt. Livslängden för borran i övrigt bestäms av livslängden på slangen och på foderröret av stål. Man brukar som en schablon räkna med 50 år på slangen och 100 år på foderröret. Jag är övertygad om att när foderröret är upprostat kan det bytas eller infodras utan att borran behöver förnyas. Slangen ska i normalfallet kunna bytas om den skulle bli defekt.

Nackdelar
En bergborra är dyrare än ytjordvärme, har man dessutom långt ned till fast berg då blir borran dyrbar. Jordborrningen kostar mycket mera än själva bergborrningen.
Avståndet till berg kan inte utnyttjas lika effektivt för värmeutvinning även om det är en aktiv del. Värmeledningen är mycket sämre i jord än i berg.
På en liten välplanerad tomt då blir valet ofta en bergborra. Men har man en stor lämplig tomt, eller ändå bättre en åker, då är valet lätt, med en egen arbetsinsats är en ytjordslinga betydligt billigare att anlägga.

Borrning
Se brunnsnorm 2007.   http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/normbrunn-07.pdf
Schabloniserad beskrivning, kraven kan vara annorlunda pga av speciella förhållanden.
Vid anläggning av en bergborrad brunn utförs borrningen i 2 steg.
Steg 1 är borrning genom jordlagren ner till fast berg, samtidigt drivs ett foderrör ned. Foderrören skall neddrivas minst 2 meter i fast berg (dock minst 6 m från markytan) för att de ytligaste sprickorna i berget skall passeras, därefter gjuts foderröret fast i berget. Gjutningen utförs för att täta mellan foderröret och berget. Om inte det utförs korrekt kan grundvattnet skadas, eller jord rasa ned i borran som omöjligggör ett framtida byte av kollektorslang.
Steg 2 är borrning genom berggrunden.
Energibrunnen bör anläggas minst 4 m från husvägg. Borran skall även märkas ut både på en ritning och med avståndsskylt på tex fasad.
Se själv till att ni får ett borrprotokoll när brunnen är färdig, se sid 34 i normbrunn -07

Borrdjup
Det beror på flera faktorer vilket borrdjup som erfordras. Energiuttaget/år, effektuttaget, bergets värmeledningsförmåga, grundvattendjupet, andelen aktivt djup i jord, vart i landet det ligger, mm.

Kollektorsättning
Helsvetsad plaströrskollektor (PEM PN 6.3) med fabrikstillverkad returböj används i borran. Anslutningarna i övrigt skall också vara svetsade i normalfallet.
Kollektorslang i mark skall isoleras genom husvägg och vidare 0,5 m utanför husvägg.

Värmeledningstal
Värmeledningstal W/mK (W/m°C)varierar kraftigt för olika bergarter men även för samma bergart beroende på sprickbildningar och vattenmättnad. För granit varierar det mellan 2,1 till 4,1 och för sedimentära bergarter ändå mera 1,5 till 6,5. Om man gör fel antagande, kan det leda till ett för kallt borrhål. Ett sätt att få en garanterat rätt dimensionerad anläggning är att installatören skall lämna garanti på att inkommande köldbärare inte kommer att understiga 0 grader in under den kallaste årstiden.

Temperaturen i berg
Temperaturen i ostört berg varierar kraftiget i landet i Skåne är den ca +10 grader, och i Norra Sverige ned till +2 grader. Detta ger väldigt olika behov av borrdjup.

Tillståndsplikt
Inte att förglömma är att det föreligger tillståndsplikt eller anmälningsplikt. Kontakta Miljö och Hälsoskyddskontoret i er kommun i god tid. I vissa områden tex. skyddsområden för grundvatten kan även förbud eller restriktioner förekomma.

Normbrunn --07
Geotec, Avanti och SVEP tog gemensamt fram Normbrunn-97. Numera gäller normbrunn 2007, förändringar har införts för bla större miljöhänsyn. Här finns den:   http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/normbrunn-07.pdf
Energibrunnar kan innebära ett hot mot grundvattnet och således även kommunal och enskild grundvattenförsörjning om inte vissa försiktighetsåtgärder vidtas vid anläggningen av energibrunn. En bristfälligt utförd energibrunn kan även medföra påverkan av egen och grannars vattenförsörjning eller bristfälligt fungerande värmepumpsystem p.g.a. av läckage i kollektorslang, etc.

Viktigt
Det är ur borrhålet värmepumpen utvinner ”gratisenergin”, det är mycket viktigt för anläggningens funktion och verkningsgrad (COP) att den är väldimensionerad. Med en för klen (kall) borra försämras COP mycket kraftigt.
Det aktiva djupet är från den nivå det står vatten i hålet och ner till botten på borran, ev. vattennivå ovanför berggrund (i foderrör) räknas som 0.5 meter/meter. Bevaka alltid att ett aktivt djup utlovas i kalkyl och offert! Tänk på att det som står i offerten "gäller före" det som står i kalkylen, anges ett grundare hål i offerten så är det den som gäller!
Grundvattennivån varierar med årstiden, sannolikheten för att grundvattennivån är som lägst när ni belastar borran som hårdast är stor, en variation på 10 meter är inget ovanligt. I norra delarna av landet sjunker grundvattnet hela vinterperioden för att vara som lägst tidigt på våren.
Alltför ofta får man förslag på borrdjup som är oekonomiskt grunda. Man bör öka djupet en del, det är lönsamt på sikt. Dessutom minskar det risken för att få problem med för kall borra, det är trots allt ganska grova kalkyler man arbetar med vid beräkning av borrhålsdjup och storlek på värmepumpen! Finns det flera borrhål bör avståndet vara minst 20 meter (se sid 29 i normen) gärna större!
Tillse också att ni får det djup som utlovats.

Extremt fördjupad borra
Nedan visar vi ett exempel på två kalkyler med extrem skillnad på borrdjup (111 M resp 190 M). 111 meter var förslaget från installatören i övrigt samma förutsättningar. Värmepumpen är ganska rejält tilltagen i det här exemplet, med en lite mindre pump skulle besparingen med en extremt fördjupad borra varit större. Nu menar vi inte att alla ska beställa extremt djupa borror, men ett extra djup på säg 20 % är inte fel på sikt. Dessutom är kostnaden marginell, 20 meter extra kostar ca 5.000:-
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2591.0.html

Kanske något att tänka på
Funderar ni på bergvärme kanske ni har någon granne som borrat?
SGU brukar vara mycket tillmötesgående, dom administrerar ett Brunnsregister, man kan själv leta i brunnsregistret. Där kan man både zooma i kartan eller söka på fastighetsnummer.
http://www.sgu.se/
Det är lag på att alla borror skall anmälas dit, det är brunnsborrararens uppgift att göra anmälan.
Upplysningar ni kan få fram kan vara vilken bergart ni har på platsen, avståndet till fast berg, förväntat avståndet ned till grundvattennivån. Bergarten har en avgörande betydelse vid beräkning av vilket borrdjup som behövs till den värmepump ni tänkt köpa. Avståndet till berg är en viktig upplysning, det påverkar totalkostnaden för borran. Diskutera igenom med den som skall räkna ut borrdjupet vilken bergart ni tror finns att tillgå, vilket djup till grundvattennivån som kan förväntas. Men ansvaret för bedömningen skall alltid ligga på den som gör kalkylen.