Jag skall skicka mitt arv till dig när jag dör. sen kan jag i mitt nya liv. Liv efter detta se på hur du gottar dig pga att jag gjort av med allt och har bara skulder att ge dig.
Vissa är födda vinnare andra förlorare. Jag och du är det senare.
Vi kan ta varann i hand
--------------------------------------------------------------------------------
Jag försöker alltid vända motgångar till framgång. Mitt motto är gör det bästa av var stund.
Om det hänt något tråkigt så hjälper det ej att gråta över ens motgång eller öde. Det blir alltid lättare om man försöker vända motgången till framgång.
Gråt ej över spilld mjölk.
Någon som har fler förslag om besparingar av energi i ens bostad.
Egna erfarenheter är bäst
Vill berätta lite mer om de högisolerade husen i göteborg.
utdrag från
Passiv uppvärmning – aktivt val i Lindås
AV KJELL-ARNE LARSSON (Från Aktuella Byggen Nr 3 - 2004)
http://www.medact.se/t_byggen/artikel_detalj.asp?Artikel_Kod=338&Sid_kod=byggen
I Sverige svarar uppvärmning av bostäder och lokaler för 40 – 50 % av energibehovet.
Konceptet i Lindås baseras på kända konstruktioner, traditionella material samt mycket god isolering av husen. Spillvärme från tvättmaskiner, lampor och hushållsmaskiner tas tillvara. De som bor i husen bidrar också till den passiva uppvärmningen.
En person sägs motsvara ungefär 70 W. En familj med två barn ger ungefär 1200 kWh/år.I Lindås finns inget konventionellt värmesystem. Husen har stora fönster mot söder. De fångar solstrålning. Mot norr finns små fönster. Vindfång runt ytterdörren minskar värmeläckage där. Solfångare på taket ger 40 – 50 % av varmvattenbehovet. Genom effektiv värmeväxling återfås 80 – 85 % av energin i utgående ventilationsluft. I ventilationssystemet finns den enda installerade elvärmen i huset, nämligen ett 900 W värmeelement som under kalla februarinätter hindrar frost i systemet.
Enligt de ursprungliga energikalkylerna skulle varje hus förbruka
5400 kWh el per år. Merparten, 2900 kWh, skulle hushållselen svara för och ungefär 1500 kWh för varmvattenbehov som solfångaren inte klarar av. Övrig uppvärmning, fläkt/ventilation och pump/solfångare skulle dra 1000 kWh. Kalkylerna baserades på att fyra personer bor i huset och har 20 grader inne.
Lindås utgör ett viktigt projekt för programmet GÖTEBORG 2050, där Göteborgs Stad stakar ut övergripande strategier för att på sikt skapa ett Göteborg som är hållbart ur miljösynpunkt.
De prisbelönade innovatörerna Hans Eek och Wolfgang Feist sätter nämligen in sina energieffektiva hus också i ett mycket större samhällsperspektiv.
Klarar februari
Hur gick detHusen klarade den smällkalla vintern 2001/02 bra. Inte i något hus sjönk temperaturen under 17 grader, trots att det var –21,5 ute. Däremot blev totala årsförbrukningen av el lite större än kalkylerat. Någon familj förbrukade ca 10.000 kWh, de flesta kring 7000 kWh och det verkade svårt att komma ner under 6500 kWh Energiåtgången kommer antagligen att bli lägre när bottenplattorna torkat ut helt, men den viktigaste orsaken till att kalkylen inte riktigt höll är att många familjer har betydligt fler apparater i form av datorer, TV m.m. samt ofta önskar temperatur högre än 20 grader.
Årsförbrukningen. skall jämföras med 13.500 kWh för ett konventionellt radhus och 20 - 25.000 kWh för en villa på 120 kvm Radhusen i Lindås är extremt väl isolerade. De har treglasfönster med kryptonfyllning och silveroxidbeläggning. Denna reflekterar långvågig strålning (värmestrålning) vilket förbättrar värmehållningen vintertid.
Rutorna släpper in solens energi och håller den kvar inne. Söderfönstren är i förhållande till husets inre placerade så att de medger maximal soluppvärmning vintertid, men inte sommartid.
Väggar är isolerade med både cellplast och mineralull. Isoleringen fyller hela ytterväggarna, utan avbrott för träreglar som ger kylgenomledning. Man har varit extremt noggrann vid isolering runt rörgenomföringar. Mot yttersidan finns tjock polyetenfolie som luftspärr.
Även taket är isolerat med cellplast. Ventilationssystemet är smart. Med mycket låg energiinsats växlas värme från dålig frånluft till frisk tilluft som tas in på norrsidan. Sommartid kan man vädra genom bl.a. öppningsbart takfönster
Redan idag finns ju teknik för att med ganska begränsade investeringar minska energianvändningen i Sveriges befintliga fastighetsbestånd till minst hälften, säger Hans Eek,.
Med tanke på hur mycket värmeenergi fastighetssektorn förbrukar kan byggnadsfrågorna också få betydelse för globala miljöproblem. FN:s klimatpanel – IPCC – bedömer att på grund av koldioxidutsläppen kan årsmedeltemperaturen på jorden komma att öka med mellan 1,4 och 5,8 grader innevarande sekel. Eftersom fastighetssektorn använder en stor del fossila bränslen skulle åtgärder inom sektorn snart bidra till att kunna minska utsläppen av växthusgaser.
Med nu känd och beprövad teknik kan uppvärmningsbehovet i Sverige sänkas till ungefär hälften eller till en tredjedel, som vissa källor uppger. Åtgärderna omfattar exempelvis tilläggsisolering och snålspolande varmvattenarmaturer. Mer avancerade lösningar som smart styrning av värmesystem kan spara ytterligare. Ett exempel är att utnyttja väderprognoser i intelligenta fastighetssystem för att anpassa uppvärmningen efter behoven. Tekniken har redan provats och kan spara 10 - 20 % av värmekostnaden.
Minskade utsläpp på två sättÄn fler åtgärder återstår. Att växla tillbaka värme ur avloppet är en. Det är ett värmeflöde som inte utnyttjats i Lindås.
Ventilering av värme . Den energi som utgör input till ett bostadshus uppges ibland att ungefär en tredjedel försvinner genom ventilationen, en tredjedel i form av transmissionsvärme och en tredjedel med avloppet.
Åtta olika läckage:
Transmission genom yttervägg .......................................8-15 %
Avlopp .......................................................................10-25 %
Ventilation..................................................................25-35 %
Infiltration genom otätheter (kabelgenomföringar o.d.)....... 8-10%
Värmesystem ...............................................................0-20 %
Tak och vindsbjälklag ...................................................5-10 %
Dörrar och fönster ........................................................10-15 %
Bottenbjälklag ...............................................................2-5 %
Siffrorna gäller ett genomsnittligt enfamiljshus i Sverige.
Läckagen minskar om
fönsterytan begränsas och husens omslutningsyta görs enkel och liten i förhållande till golvytan. Genom att på olika sätt göra våra hus tätare och hindra utsläppen av värme, så hindrar vi också utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser från de anläggningar som producerar värmen.
gäster: 773
dolda: 0
användare: 3
