Har lite funderingar på hur man optimerar sin värmepump. Har begränsad erfarenhet av bergvärme sedan tidigare.
Bor i Västernorrlands inland i ett stort trähus, 3 våningar ca 150 kvm per plan, källaren bara delvis uppvärmd. Tidigare bebott av äldre par som värmde med olja, förbrukning ca 5-7 kbm per år. Rejäla radiatorer och grova rör, finns även en vedpanna som fungerar bra med självcirk och stöd av sep cirk pump vid behov.
Huset är tilläggsisolerat på mitten av 80-talet, det blev säkert bättre efter detta, men skulle behöva en "tröja" till. 2-glas fönster överallt, naturligtvis inte alltför ekonomiskt. En del golvdrag, förmodligen pga ihopsjunket spån eller något annat. I stort sett ett mysigt hus med ett par kakelugnar och öppenspis. Ventilation som brukligt är, förstärkt(?) självdrag ...
Installerade en Nibe 1125-17, 9kW elpatron, ETS 12 & VPA 300, en utegivare, 2 x 180m borrhål (6 m till berg (Gnejs) enl protokollet). Kör med "öppna" radiatortermostater överallt.
Till funderingarna.
Tycker att elförbrukningen är hög och att eltillsatsen går (för?) ofta.
Initialt kunde jag ej koppla in eltillsatsen pga att säkringar gick "stup i kvarten". Detta är till viss del löst då glapp småningom upptäcktes i en av servis-säkringarna (som finns inomhus) så nu går det att köra elpatronen med bara sporadiska säkringsbyten (25A). Elpatronen begränsad till 6 kW och effektvakt inköpt, ej monterad ännu dock.
Innan jag kopplade in elpatronen kunde man konstatera att värmepumpen enbart inte klarade av värmebehovet, så fort temperaturen sjönk under -5 så blev det för kallt inomhus.
Nu sedan ca 2 månader med elpatronen inkopplad så kan jag konstatera att elförbrukningen är rejäl, total ca 11000 kWh. Räknar man bort hushållsel, ca 1000kWh per mån återstår ca 9000kWh. Enligt kalkylen gjord mha Nibe VPDIM skulle den totala elförbrukningen inkl tillsats bli ca 16500kWh, vi har förbrukat över hälften redan. Dessa månader är ju de kallaste på året, men ändå, det återstår ju hyfsat kalla månader mars, april, nov, dec ... En kalkyl är ju en kalkyl och Nibes beräkningsprogram baseras väl nästan enbart på tidigare energiförbrukning och hänsyn tas väl inte mycket till hustyp, isolering, ventilation osv.
Nu när temperaturen ligger på ca 3 grader är det första gången jag tycker mig kunna se att pumpen och tillsatsen stänger av emellanåt, tillsatsen har nog inte varit igång på senaste 12 timmarna.
Kollar man parametrarna i displayen så verkar det mesta vara okey, eller vad tycks:
Fn Utetemp 3grC
Kurvlutning 9
KB-f 1grC
KB-r -3(-8)grC
VB-fram 40(40)grC
Varmvatten 51grC
VB-r 35(53)grC
VVstart 51(44)grC
VB diff VP 13grC
Diff VP-TS 3grC
Flödena på kallsidan i de bägge hålen verkar väl avstämda enl kontrollmätningar.
Differensen mellan VB-r och framledningen är bara 5grC så jag funderar på att minska VB-cirkulationspumpen ytterligare, nu på 2:an.
Minskade TS-grmin för start av tillskott till -400 istf -300 för att få en senare start av eltillskottet.
Finns något att optimera alt tänka på i detta fall?
Kanske det är så att huset är för "oisolerat" och kräver denna energimängd för att hållas varmt, vad tror ni experter?