Ämne: Payofftid och andra sätt att räkna på värmepump

[kilo]

Jag sprang nyss på uppsatsen "Hur många luftvärmepumpar har Warren Buffet? eller Är payoffkejsaren naken?" som tar upp olika sätt folk räknar på värmepumpsinvesteringar.

Den handlar om räknemodellerna payoff-tid, nuvärdesberäkningar och andra företagsekonomiska kalkyler och diskuterar om dessa kalkylmodeller passar i privatekonomiskt sammanhang när man ska byta värmesystem.

Mitt intryck är att författaren snarast förespråkar den enkla modellen "minskar  månadskostnaden eller ej" som underlag för beslut och att man lika gärna kan skippa alla aspekter som kort/lång återbetalningstid, låg/hög investeringskostnad m.m.

Länken till uppsatsen: http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_su_diva-6407-1__fulltext.pdf

[kilo]

Själv tycker jag dock det är lite väl enkelt att bara titta på om månadskostnaden efter VP-installation blir högre eller lägre. Månadskostnaden kan ju bli högre ett tag efter installationen men när lånet är betalt så sjunker månadskostnaden drastiskt och då känns det som att enbart titta på månadskostnad direkt efter installation blir lite väl kortsiktigt.

[Carl N]

Jag tycker nog det är rätt OK metod.

I mitt fall betalade jag 2,5 kbm olja per år tidigare = 20 000 kr/år.
Nu betalar jag 5000 kWh el + ränta och amortering för 100' kr/20 år = 15 000 kr/år.

Sen behövde pannan bytas ut vilket blir en bonus i mitt fall.

[Sture]

Jag tycker nog det är rätt OK metod.

I mitt fall betalade jag 2,5 kbm olja per år tidigare = 20 000 kr/år.
Nu betalar jag 5000 kWh el + ränta och amortering för 100' kr/20 år = 15 000 kr/år.

Sen behövde pannan bytas ut vilket blir en bonus i mitt fall.

Att jämföra månadskostnaden för olika alternativ är den enda korrekta kalkylmetoden. De som tror på payoffmetoden, köp en billig Nordic Air l/l-pump på något konkurslager, den återbetalar sig på mindre än ett år, den är nog vid en enkel payoff-kalkyl det mest lönsamma...

Sture

[kilo]

Payofftiden tycker jag är ointressant, men månadskostnadsmetoden har sina brister den också. Jag har elpanna och gjorde innan jag skaffade l/l-pump av med 20000kr/år varav värme+VV är 15000 kr.

Bergvärme kostar ca 140' vilket ger en årskostnad med ett 15 årslån med 5% ränta på 11000kr/år. Elbesparingen skulle bli ca 10000 kr per år. Jag skulle alltså gå back 1000 kr per år i 15 år om jag skaffade bergvärme.

Räknar man på ett lån på 20 år istället kostar lånet 9000kr per år och jag skulle då gå plus 1000kr per år i stället, trots att pumpen totalt sett blir 20 000 kr dyrare eftersom jag betalar ränta på pengarna i 20 år istället för i 15 år.

Månadskostnadsmetoden ger resultatet att jag inte ska installera bergvärme för att det skulle kosta mig 1000kr per år. Men metoden tar heller inte hänsyn till att pumpen sparar 10000 kr per år varje år efter det att pumpen är betald.

[kilo]

Att jämföra månadskostnaden för olika alternativ är den enda korrekta kalkylmetoden. De som tror på payoffmetoden, köp en billig Nordic Air l/l-pump på något konkurslager, den återbetalar sig på mindre än ett år, den är nog vid en enkel payoff-kalkyl det mest lönsamma...

Sture

Fast månadskostnadsmetoden kommer nog fram till samma sak. En nordic air för 10000 kostar 1200 kr /år i lån. Har den COP 1.5 på 15000kWh i värme så blir elbesparingen per år 5000 kr dvs 3800 kr per år.

I mitt förra inlägg räknade jag fram att bergvärme sparade 1000 kr per år så även med månadskostnadsmetoden blir det Nordic air i många svenska hem.

[rocas]

Alla räknar nog på sitt eget sätt, när man skaffar värmepump.

Jag vill ex. kunna ha hur varmt jag vill, helst 23-24 gr inomhus, och inte behöva tänka på att elmätaren snurrar snabbt.

För mig är alltså vinsten högre trivsel och jag gör inga kalkyler eller beräkningar/gissningar om pay off, månadskostnad, etc.

[Bertil]

Många är för kinkiga när det gäller kalylen för värme, det ska tjänas igen helst på några få år...

Jag har hört om folk som renoverat köket för mer än vad en värmepump kostar.... Vilken payofftid får man på det köket...

Först en vp sen nytt kök säger jag...  som har kök installerat 1953. 

[kilo]

Jag tror, observera tror, att anledningen till att man räknar på VP men inte på kök (el liknande) är dels för att på VP *kan* man räkna, och då tar många fram miniräknaren, papper och penna och sätter sig i köket och vill göra en bra affär. Med köket kan man bara gå minus så då finns det ingen anledning att sätta sig ner och räkna.

Också, ett kök befinner man sig i rätt ofta, man lagar mat, räknar på värmepumpar i, äter, och umgås i, något motsvarande för värmepumpen är nog svårt att hitta, förutom för en del VP-nördar då som köper det största, värsta, bästa och ser det som en njutning i sig (hatten av för dem). Men det gör nog att många hellre lägger pengarna på ett kök än på en värmepump som låter, kostar pengar och kanske bara anses vara ett nödvändigt ont för att man inte ska frysa häcken av sig när man äter sin köpepizza i sitt 200 000kr kök.