Ämne: Hur hårt är "åtdragningsmoment si o så"

[Carl N]

En fjädervåg är en dynamometer! Den mäter hur stor kraft som påverkar fjädern.

//Ronnie

Det är väl lite slarvigt definierat.

En fjädervåg är graderad i kg (såna som sportfiskare använder för att väga sin fångst).
En dynamometer är graderad i N eller Kp och används väl främst för att mäta krafter.
Båda ser ut på samma sätt.

Sen finns även kombinationen fjädervåg/dynamometer som är graderad både i kg och N.

[erp]

Hej

Om du hänger en vikt på ett kg i en fjädervåg, så kommer den att visa något olika värden beroende var på jorden du befinner dig. Det beror på att en fjädervåg inte kan mäta massan utan bara mäter vilken kraft som fjädern påverkas av. Den mäter alltså tyngden av det som hänger i fjädern, och den varierar med var du befinner dig, massan är konstant.

Att man graderar en fjädervåg i kg är ju bara en förenkling av visningen, det är ju ett slags fusk. En fjädervåg visar alltid tyngden, inte massan av vad som hänger i fjädern, den fungerar inte som våg om gravitationen avviker för mycket mot vad som är normalt, exempelvis på mycket hög höjd eller högt upp i rymden.

//Ronnie

[kjulakalle]

Hej kento
jag har också funderat på att montera dragkrok, har en mb kombi 230 komp 05
vad får man betala för dragkroken samt var är det bäst att köpa?
mvh kjulakalle

[larryd]

Hej

Läste lite om gravitation och där påstås en massa konstiga saker om hur gravitationen fungerar och då undrar jag är en geostationär sattelit tyngdlös ?
Den påverkas ju nästan bara av jordens dragningskraft/tyngdkraft.

MVH
Messer

Tyngdlös är den förvisso,....

den påverkas av en centrifugalkraft och en centripetalkraft som är lika stora. Åtminstone över Galapagosöarna.
Viktlösa är dom definitivt inte.

[svenske kocken]

Messer, sateliter faller mot jorden om dom inte ligger på "rätt" läge mellan jorden och tex. månen där gravitationen tar ut varandra, altrenetivt rör sig så fort att dom missar jorden trots att dom hela tiden faller

[erp]

Satelliter ligger där dom ligger pga att centrifugalkraften är lika stor som gravitationskraften från jorden. För att en satellit ska ligga synbarligt stilla över en plats på jorden, måste den hålla en hastighet som gör att den följer jordens rotation, och det i sin tur innebär att den måste ligga på en bestämd höjd över jorden, som gör att dess hastighet ger en centrifugalkraft som balanserar jordens dragningskraft.

Det är samma sak med jorden själv, den snurrar runt solen med en hasighet och en banradie som gör att centrifugalkraften balanserar dragningskraften från solen.

Man kan jämföra med en sten fastbunden i ett snöre som man svingar i en cirkel över huvudet. Sten snurrar i en bana där centrifugalkraften vill slunga ut stenen, men kraften i snöret håller den på plats. Släpper man snöret så far stenen iväg utåt. Kraften i snöret motsvarar jordens dragningskraft på en satellit.

//Ronnie

[svenske kocken]

Vi kan jämföra med att du kastar iväg en sten parallellt med jordytan. Den börjar direkt tappa höjd på grund av jordens dragningskraft och träffar marken en bit bort. Ju högre hastighet du ger stenen, desto längre bort hinner den innan den slår ner. Om stenen kastas med så hög hastighet att den inte böjer av neråt snabbare än jordytans egen rundning, trillar den aldrig ner! Den "missar" så att säga hela tiden. Nu fungerar detta inte i praktiken, eftersom luften bromsar upp stenen så att den ändå trillar ner (om den inte brinner upp av den starka uppvärmningen dessförinnan). Utanför atmosfären finns väldigt lite som bromsar, så där kan en satellit fortsätta att "missa jorden" under mycket lång tid. Den måste förstås först ges en tillräckligt hög hastighet parallellt med jordytan, flera kilometer i sekunden. Det som bara skickas rakt upp, även till höjder långt utanför atmosfären, faller direkt rakt ner igen, om det inte har så hög hastighet, att det inte hinner bromsas av jordens dragningskraft utan far rakt ut i världsrymden.

 Om man låter en satellit gå i en bana runt ekvatorn åt samma håll som jorden snurrar och på ungefär 36 000 km höjd, rör den sig lika fort som markytan under den, och den ser alltså ut att stå helt stilla. Denna bana kallas därför geostationär.
Inom den klassiska fysiken är en grundprincip att ett föremål fortsätter röra sig i samma riktning och med samma hastighet om det inte påverkas av någon kraft. En satellit skulle alltså fortsätta rakt ut i världsrymden om den inte påverkades av jordens dragningskraft. Denna gör att satellitens rörelseriktning hela tiden vrids åt det håll jorden finns, och håller därmed kvar den i dess bana, som alltid är en ellips.
Inom den moderna fysiken, som baseras på den allmänna relativitetsteorin, förklaras gravitationen lite annorlunda.

[messer]

Men när är man då tyngdlös, det finns ju andra föremål som rör sig åt alla möjliga håll i rymden.
Måste man då inte vara still i förhållande till allt för att uppnå tyngdlöshet.
Om man tar en sattelit mellan jorden och månen som exempel så förflyttar sig ju satteliten hela tiden för att kunna befinna sig mittemellan hela tiden annars kommer den ju att falla mot jorden eller månen och då påverkas den ju hela tiden av olika krafter.

Sen tror jag inte att satteliterna har en ellipsformad bana för då skulle min tak-wok behöva följa dess bana genom att vicka upp och ner.

Man undrar ju lite hur det fungerar
Messer

[svenske kocken]

Geostationära sateliter har en relativt låg bana och hög hastighet (över 3 km/sek) men även i den "tomma" rymden - som inte är tom - uppstår ett litet motstånd av dom få molekyler som finns och satelitens hastighet bromsas om än lite. När så hastigheten blir för låg faller den ner tillbaka, den befinner sig alltså i konstant fall, längre ut i rymden finns det vissa ställen där man kan "hänga" sateliter som hålls i sin possition med hjälp av gravitation från dom omgivande himlakropparna. Tyvärr mins jag inte vad dessa "punkter" heter

[Roland]

Tyvärr mins jag inte vad dessa "punkter" heter

Lagrange-punkt om jag minns rätt.

[svenske kocken]

 Thumbsup

[Farbror Sven]

Är Lagrange-punkter bra-att-ha-grejer när man ska montera en dragkrok

[svenske kocken]

Om man har bilen på en sådan behöver man ju inte använda varken domkraft eller pallbock

[kento]

Vill tacka för ett par vettiga svar i början av tråden. De övriga kanske aldrig läste frågan? Kanske är det så att jag, ekonom,  inte riktigt fattar sambandet mellan satelliters placeringar, o påverkan på varandra o annat, och frågeställningen?
Nu skiter jag i detta o inhandlar ett momentverktyg som jag förmodligen aldrig mer kommer att ha minsta nytta av . . .
Ha dé gött därute! /I rymden??/
Mvh Kento

[hplp]

Du kan använda den där momentnyckeln till att testa din armstyrka, så vet du när du börjar bli gammal och bör lämna bilen på verkstad istället för att själv hålla på.
Hur kalibrerar man en dynamometer?