Luft/luft-värmepumpen kräver att man kommer åt att värma i princip hela huset med en enda värmekälla, i min bekantskapskrets är det VÄLDIGT få som har de förutsättningarna - även om de finns - och jag tror därför "folk" ofta säger att luft/vatten-värmepumparna kräver mindre eltillskott än luft/luft-värmepumarna.
I sydliga delar av landet, i små hus, i ett plan och med öppen planlösning är det inte säkert att en luft/vattenvärmepump ger en mindre besparing ens om den aldrig kan värma nåt tappvarmvatten.
Generellt är det dock flera fördelar med luft/vattenvärmepumpar.
Du slipper draget/fläktljudet från innedelen
Du får ut värmen i hela huset även om du har ett
normalt hus, med ekonomidel/garage, källare och/eller övervåning.
Du får tappvarmvatten.
Nackdelarna är väl i princip bara två:
Ingen kyla på sommarn (på de flesta, även om undantag finns).
Ett högre pris.
Därför tyckte jag rickard kunde förklara varför en l/v skulle kräva mindre tillskott än en l/l vid riktigt kall utetemp.
Blir det så kallt att en luft/vatten-värmepump stänger av sig helt så kräver den naturligvis mer eltillskott, men så länge den går hävdar jag att de ger större besparing/mindre eltillskott, framförallt av tre anledningar:
De är som regel "rejälare" dimensionerade, d.v.s. de ger en högre uteffekt än en vanlig luft/luft-värmepump (om man kan generalisera)
De värmer som sagt hela huset
De värmer tappvarmvattnet
Vill för övrigt tillägga att även de flesta luft/luft-värmepumparna stänger av sig, eller att tillverkaren
uppmanar ägarna att stänga av dem, om det blir RIKTIGT kallt ute, allt beror bara på vad man anser vara riktigt kallt. D.v.s. var i landet man bor.
Som jag ser det passar fortfarande luft/luft-värmepumpar bäst i hus med:
Direktverkande el
Små hus upp till ca 125 m2
Öppen planlösning
I ett plan
I hushåll med liten tappvarmvattenförbrukning
Ingen, eller liten ekonomidel (då den som regel är "frånskild" från övriga huset)
Ungkarlslyor på 80-120 m2 är med andra ord perfekta objekt!