Ämne: Såg ni på TV ? Sverige ska öka till 49% förnyelsebar energi

[Rickard]

Hur sur du blir på en skala får "man" ta in i kalkylen när man höjer elpriset, oljeprist o.s.v.
Jag kanske är gammelmodig, men jag vet när jag har rätt... Om vi slakar badindustrin vad har vi då kvar?

Städerskor vars lön betalas av barnmorskor, vars lön betalas av läkare, vars lön betalas av ...

Näe, det GÅR INTE att ha en handelsbalans som inte går ihop, det går inte för mig, inte för dig och absolut inte för landet som helhet.

[Sarastro]

Jeg er sikker på at Sverige klarer dette. Imponerende med alle varmepumper i Sverige. Sparer nå ca fornybar 15 TWh pr år, se http://www.novap.no/view/15-twh-fornybar-energi-fra-varmepumper-i-sverige.html.

Att spara energi  och att hämta energi ur vattnet jorden och luften har varit ett önskemål  som många haft och förverkligat de senaste 10 åren.

Min fråga är: Har energiverket (och regeringens representanter i EU) räknat in den förnyelsebara energimängd som luft- och bergvärme-pumparna de facto redan producerar ( och som ca 2/3 av pumparnas  avgivna energi). Om denna förnyelsebara energi inte räknats in i energibalansen blir det kanske ganska lätt att nå 49 % målet

[Sfinx]

På energimyndighetens hemsida www.energimyndigheten.se står det såhär under rubriken
"Kommentar till EU:s energipaket"
....
"Uppvärmning av bostäder och lokaler
Sverige använder redan idag mycket förnybar energi för att värma bostäder och lokaler, framförallt i fjärrvärmesektorn. Ökningen blir därför inte så stor fram till 2020. Ökningen av den upptagna värmen i värmepumpar väntas uppgå till ca 6 TWh år 2020. Användning av värmepumpar kommer enligt direktivförslaget att tillåtas om man uppfyller vissa kriterier, men det är ännu oklart vad det kommer att betyda i praktiken."

Alltså är den upptagna värmen medräknad.

[Roland]

Enl. en artikel i Svenska Dagbladet skulle andelen förnybar energi vara 44 % om den av värmepumpar upptagna värmen medräknades och 40 % utan. Är målet att öka från 40 % till 49 % bör rimligen den upptagna värmen inte räknas med.

Egentligen spelar det ingen roll, hade den räknats med hade målet säkert blivit 53%. 

[Keld]

Det jag tycker är konstigt är, att man ska öka procenten förnyelsebar energi. Vad som vore det enda rätta, vore att man minskade MÄNGDEN (inte procenten) icke-förnyelsebar energi.

[Ville Vessla]

Det jag tycker är konstigt är, att man ska öka procenten förnyelsebar energi. Vad som vore det enda rätta, vore att man minskade MÄNGDEN (inte procenten) icke-förnyelsebar energi.

Precis, om en massa pellets- och vedeldare skulle isolera husen mer samt skaffa effektivare utrustning skulle ju procenten förnyelsebart minska, så fram för mer kråkeldning, då uppfyller vi EUs krav Thumbsup

[Gano]

Nej, vi måste till varje pris se till att vi har en stark och konkurrenskraftig basindustri - det är den som skall föda landet.

Håller med. Trä/pappersindustrins exportvärde är lika stor som Norges oljeexport, men skillnaden är att träd växer och att oljan tar slut. Det finns ett problem i att elkrävande industri inte äger sina egna kraftverk, vinsterna hamnar i fickan på våra elkraftbolag som exporterar el till Tysklandspriser.

Sedan följer jag med intresse debatten om biobränsle. Vi ska tydligen sluta förädla våra träråvaror och göra pellets av allting ? Om alla skulle ställa om till biobränsle så skulle vi elda upp hela trä- och pappersexporten. Det skulle i och för sig innebära att vi uppfyller 49 % förnyelsebar energi, men till vilket pris ? Redan idag drivs priset på massaved upp av efterfrågan på pellets.

Nej, jag tror att lösningen ligger i en lägre elförbrukning (för varje procent lägre förbrukning så ökar ju andelen vattenkraftsel). Och det får man indirekt genom värmepumpar, solfångare, lågenergi/LEDlampor, isolering, bättre fönster och effektivare elektriska apparater. Industrin kommer också att tvingas till energibesparande åtgärder när priserna stiger. Men här finns ett problem, industin i Sverige har en kvarnsten runt halsen i form av högre kostnader för uppvärmning och transporter, de skulle faktiskt behöva lägre energipriser för att överleva.

Tillägg: Och vindkraft, det tror jag på. Vi har så stort land så det behöver inte byggas där folk störs av det....

MVH/Gano

[tolins]

Jag läste någonstans för länge sedan att om man moderniserade dom vattenkraftverk vi redan har så skulle man kunna producera massor mer el utan att behöva bygga ut älvarna,om detta hör man inget utan bara om vindkraft o solenergi.Det borde i mina ögon vara bättre effektivisera det man redan har först både för miljö o börs

[Carl N]

Jag läste någonstans för länge sedan att om man moderniserade dom vattenkraftverk vi redan har så skulle man kunna producera massor mer el utan att behöva bygga ut älvarna,om detta hör man inget utan bara om vindkraft o solenergi.Det borde i mina ögon vara bättre effektivisera det man redan har först både för miljö o börs

Det har jag också läst någonstans, men det är givetvis en dålig affär för vattenfall då detta skulle innebära att marginalpriserna på nordpool skulle sjunka. Ingen vinstdrivande företag skulle väl investera för att sänka vinsten? 

[Roland]

Jag läste någonstans för länge sedan att om man moderniserade dom vattenkraftverk vi redan har så skulle man kunna producera massor mer el utan att behöva bygga ut älvarna,om detta hör man inget utan bara om vindkraft o solenergi.Det borde i mina ögon vara bättre effektivisera det man redan har först både för miljö o börs

Frågan är om det gäller kWh eller kW. Verkningsgraden för vattenkraftverk är hög även i gamla verk. Det är inte heller mycket vatten som släpps förbi turbinerna utan att utnyttjas. Jag tror inte det finns så många mer kWh/år att ta ut.

Däremot kan det nog vara så att effektbristen när det är som kallast vintertid skulle kunna mildras genom att man ökar effekten på befintliga verk men där kanske överföringskapaciteten söderut är problem. Det verkar vara en begränsande faktor när det gäller utbyggnaden av vindkraft i fjällvärlden.

Finns det någon som arbetar i branschen som vet hur det förhåller sig?

[T-bird]

Med lika många stora vindkraftverk som Danmark skulle vi använda en yta av 1000 - 1500 kvadratkilometer och ge ca 36 Twh. Med 12.000 stora vindkraftverk, lika många som finns i Tyskland, skulle vi använda en yta av 2000-3000 kvadratkilometer och producera ca 72 Twh. Sverige har en landyta av ca 411.000 kvadratkilometer. Under 2004 producerade de svenska kärnkraftverken 75 Twh, det högsta värdet någonsin enligt Svensk energi. Det finns alltså möjligheter att på mindre än 1 procent av Sveriges yta producera vindkraftsenergi motsvarande samtliga kärnkraftverk. De motstridiga intressen som finns mellan energiproduktion och turismsektor i Bohusläns kustband behöver inte leda till att det läggs en död hand över vindkraftsektorn i dess helhet. Det finns alldeles säkert lägen för vindkraftsutbyggnad som inte stör andra näringar.
Från denna länk. http://www.centerpartiet.se/templates2/Page.aspx?id=42071

Vindkraften behöver inte förbli en marginell del av elproduktionsapparaten. Det visar utvecklingen i de tre länder som gjort störst investeringar i vindkraft, nämligen Tyskland, Spanien och Danmark. I Tyskland svarade vindkraften i fjol för 6 procent av elproduktionen, i Spanien 9 procent och i Danmark 17 procent, enligt den internationella energibyrån IEA. Sverige kommer långt ned på listan med 0,7 procent, något sämre än USA med 0,8 procent. Små länder som Grekland, Irland, Portugal och Österrike har mer vindkraft än Sverige, både i absoluta tal och som relativ andel av elproduktionen.

Sverige gjorde dessutom misstaget att försöka utveckla få och stora vindkraftverk, medan danskarna valde att stimulera marknaden och uppmuntrade tillverkarna att bygga små verk. Resultatet har blivit att Danmark i dag har världens ledande tillverkare av vindkraft, Vestas. Det företaget startade med 60 anställda 1979, har i dag 15 500 anställda, omsätter 40 miljarder kronor och har ett börsvärde i nivå med Wallenbergs maktbolag Investor, drygt 100 miljarder kronor. Vestas har installerat 33 500 MW av världens totala vindkraftseffekt på omkring 75 000 MW, alltså 45 procent. I dag har företaget drygt 30 procent av världsmarknaden och ett brett produktprogram.

Shattering all its previous records, the U.S. wind energy industry installed 5,244 megawatts (MW) in 2007, expanding the nation’s total wind power generating capacity by 45% in a single calendar year and injecting an investment of over $9 billion into the economy, the American Wind Energy Association (AWEA) announced today.  The new wind projects account for about 30% of the entire new power-producing capacity added nationally in 2007 and will power the equivalent of 1.5 million American households annually while strengthening U.S. energy supply with clean, homegrown electric power. 

Från:http://www.awea.org/newsroom/releases/AWEA_Market_Release_Q4_011708.html

Det verkar som om andra länder tror att vindkraft är en framkomlig väg att gå för ökat oberoende.

[Fibermann]

Håller med. Trä/pappersindustrins exportvärde är lika stor som Norges oljeexport, men skillnaden är att träd växer och att oljan tar slut. Det finns ett problem i att elkrävande industri inte äger sina egna kraftverk, vinsterna hamnar i fickan på våra elkraftbolag som exporterar el till Tysklandspriser.

En liten korreksjon:
Verdien på eksport av norske petroleumsvirksomhet var på 509 milliarder NOK i 2006 (http://www.ssb.no/olje_gass/).

Eksportverdien på produkter fra svensk skogsindustri var på 125 milliarder SEK (http://www.skogsindustrierna.org/LitiumDokument20/GetDocument.asp?archive=3&directory=1045&document=7479).

Og etter innføring av Nordpool og økt overføringskapasitet mellom Norden og Europa, så er konsekvensen at vi får tilnærmet samme energipris som Europa. Og det er forventet at dette vil være ca 60€/MWh i 2008. Men lyspunktet er jo at prisen blir forholdsvis stabil og at besparelser i Norden vil føre til redusert produksjon av forurensende elkraft. Så 1 kWh spart i Norden vil på sikt spare 1 kWh kullkraft/gasskraft i Europa. Så derfor bør varmepumper i Norden regnes med i dette fornybarregnskapet.

Så kan man diskutere om det var rett å innføre Nordpool. For basindustrien så tror jeg det var helt galt. Man kan jo allerede se at skogsindustrien har problemer siden både energi og råstoffet er blitt markant dyrere uten at markedet betaler mer for de ferdige produktene... Dette gjelder ikke bare i Norden, men hele bransjen. Syd-Amerika er de som klarer seg best i denne situasjonen pga ekstremt hurtigvoksende skog.

Russland har igjen løsningen på dette problemet da de har ekstremt mye skog som både kan bli energi og andre produkter, men de har bestemt seg for at de skal videreforedle sin skog selv (de vil at vesten skal investere penger i industri i Russland). Derfor høy toll på inntil 40€/fm3, noe som gjør at all eksport av tømmer fra Russland vil opphøre i løpet av noen år.

[Roland]

Så kan man diskutere om det var rett å innføre Nordpool. For basindustrien så tror jeg det var helt galt. Man kan jo allerede se at skogsindustrien har problemer siden både energi og råstoffet er blitt markant dyrere uten at markedet betaler mer for de ferdige produktene...

Om skogsindustrin inte hade haft möjlighet att exportera papper eller pappersmassa hade vi haft billigare papper än vad vi har nu då det finns en mer eller mindre global marknad. 

Nu har det blivit så att det finns möjlighet att inte bara exportera skogsindustrins produkter utan även en råvarorna, elen. I och med att priset på exportmarknaden är högre blir det den prisnivån som gäller ävan inom landet. Priset på skogsindustrins produkter sätts på samma sätt så resultatet av möjligheten att exportera el borde inte ha blivit en överraskning för dem.

Det är kanske blir en smärtsam omställning men vad är alternativet? Skall vi subventionera skogsindustrin med låga elpriser? Vem skall i så fall betala?

[Fibermann]

Nu har det blivit så att det finns möjlighet att inte bara exportera skogsindustrins produkter utan även en råvarorna, elen. I och med att priset på exportmarknaden är högre blir det den prisnivån som gäller ävan inom landet. Priset på skogsindustrins produkter sätts på samma sätt så resultatet av möjligheten att exportera el borde inte ha blivit en överraskning för dem.

Det är kanske blir en smärtsam omställning men vad är alternativet? Skall vi subventionera skogsindustrin med låga elpriser? Vem skall i så fall betala?

Men summen av enkeltråvarene (el + tømmer + annet) er ikke summen av ferdig produkt (masse eller papir), men det kommer et merverdi og verdiskapning. Papiret er altså verdt mer enn summen.
Siden papirframstilling er meget kapitalintensivt, så er denne merverdien ofte forholdsvis høy (man skal jo ha betalt for alle pengene man har investert i). Derfor skal man tenke seg om to ganger før man kun selger elkraft uten å videreforedle den selv.

Ta for eksempel tidningspapper:
Forbruk pr tonn papir som er vedt ca 450-550 €
Elkraft: 2,5 MWh a 60€ = 150 €
Tømmer: 2,5 fm3 a 40€ = 100€
Annet: 50€

Man får da at innsatsfaktorene for tidningspapper er 300€, mens papirets verdi er på 450-550 €. Denne differansen er fortjeneste og kapitalkostnader, faste kostnader etc.

Jeg tror at samfunnet får mer igjen ved å tilsynelatende subventionera skogsindustrien med lav elkraft da merverdien av de andre innsatsfaktorene blir forholdsvis mer verdt.

[tolins]

En annan sak som det pratas väldigt lite om är vad som kommer att hända med elpriset iom en stor utbyggnad av vindkraft o solenergi:många tror att det kommer att bli billigare el själv är jag övertygad om att det blir rejäla höjningar .åja den som lever får väl se