Ämne: Var ska jag börja, Optima700+AW290?

[phl]

Hepp!

Köpte ett hus i sydvästra Skåne för drygt ett år sedan. Skapligt stort stenhus byggt 1967 på typ 180m^2 över 1,5 plan samt ungefär 100m^2 källare. I huset sitter en IVT Optima 700 samt en AW290 som monterade i maj 2006. Har under det dryga år jag bott här inte pillat så mycket på värmen, mest höjt den via de vanliga användarmenyerna på AW290:an. Detta har i slutändan resulterat i en extremt hög värmekurva i stil med 22/75!

I helgen blåste det som fan från öster, något som verkar kyla huset något grymt. Håller på och smårenoverar och saknar därför innertak på större delen av ovanvåningen samt att det inte är speciellt bra isolerat/tätt uteifrån krypvindarna in till ovanvåningen. Resultatet av blåsten blev ett tokigt kallt hus. Insåg nu att det var dags att verkligen sätta sig in i hur värmempumpen är inställd. Firman som installerade den har i mitt tycke noll koll och jag litar inte ett dugg på vad de har gjort. Har nu harvat en hel del trådar här på forumet men inte blivit så värst mycket klokare.

Min fråga är: var ska jag börja? Jag har min anläggning med en väldigt hög värmekurva men i övrigt är det mesta i Rego800:an satt till standardinställningarna. Har idag en radiatortemp på över 40 grader men fortfarande rätt kallt i huset. dT över T8/T9 ligger runt 6-6,5 grader, radiatorsystemet pumphastighet är satt till 2, den andra till 1.

Köpte en rumsgivare idag som jag monterade in, dock valde jag att inte använda den till Rego800:an då jag jag inser att jag först måste begripa hur allting funkar samt få till en någorlunda fungerande kurva.

Mitt hus är som jag nämnde för tillfället rätt vindkänsligt och kommer tyvärr så förbli över vintern. Jag vill ogärna frysa men det känns som fel ansats att bara öka lutningen på värmekurvan i hopp om att det blir varmare inomhus...

[thalle]

Med tanke på bygg år och installationsår så antar jag att du har högtemperatur radiatorer, så inlägget kommer handla om det problemet.
Så länge du (liksom jag)  har detta är så kan det vara svårt att få en bra bekvämlighet med avseende på både ekonomi och värme. Visst du kan ju trycka fram de 50-60ºC som systemet är konstruerat för m.h.a el tillskottet och på så vis få det lite varmare inne. Men då börjar det kosta.

På sikt bör du nog fundera på att byta ut radiatorerna till konvektorelement, fläktkonvektorer och golvvärme. Samt se över andra värmeförluster.
Ska själv precis byta ut två gamla radiatorer mot fläktkonvektorer. Hoppas på betydligt bättre värmespridning.

Innegivare fungerar så börvärdet korrigeras från värmekurvan.
Ex.
Förändingsfaktor : 5
Rumsgivare inst. : 20
Aktuell rumstemp : 18.5
Börvärde från värmekurvan : 40
(20-18.5)x5 = 7.5 -> 40+7.5 = 47.5 som blir ditt nya börvärde.

Vad det gäller värmekurvan kanske du ska anpassa "skånesidan" på kurvan lite, dvs den vänstra (V) och som påverkar över 0ºC mer. Nu hade du 22/75, du kanske ska ändra till 32/56 istället t.ex. Du kan ju även anpassa gradtalen inviduellt. På X-axeln har du ute temp och på Y-axeln börvärdet på framledningstempen.

[phl]

Jo visst borde ett av de primära problemen vara att det är just ett konverterat högvärmesystem. Men nu är situationen som den är och jag vill göra det bästa av situationen, dvs verifiera att jag kör med optimala inställningar på systemet. Har ju ett skapligt stort hus men det är inte jättesnålt med radiatorer av typen panelradiator. Jag inbillar mig att de ska kunna avge en hel del värme men det kanske ändå är radiatorerna som är det primära problemet?

Vad gäller att höja vänstra sidan på kurvan undrar jag hur det ter sig i mitt hus då det är just när det går mot noll grader utomhus som det börjar balla ur. Ett alternativ är ju att bryta upp kurvan något runt noll. Hur många är det egentligen som kör på en helt rak kurva?

Hur många har knäckt sina kurvor och i så fall hur?

[Sture]

Hur många är det egentligen som kör på en helt rak kurva? Hur många har knäckt sina kurvor och i så fall hur?

Jag kör rak kurva, har kommit fram till att 21,9/61,8 passar mig bra. "Knäckningen" får sedan rumsgivaren sköta.

Sture

[phl]

Hur många är det egentligen som kör på en helt rak kurva? Hur många har knäckt sina kurvor och i så fall hur?

Jag kör rak kurva, har kommit fram till att 21,9/61,8 passar mig bra. "Knäckningen" får sedan rumsgivaren sköta.

Ser dock at du kör med en innetemperatur på 20 grader. Jag och frugan tackar inte nej till 22 grader, kan vara lite av problemet vi har. Tyvärr är ju förutsättningarna här hemma inte optimala eftersom övervåningen läcker en del.

Funderar på att bara höfta till en kurva typ 22/65 rak och sedan slå på rumsgivaren och se hur det blir. Kan man se hur mycket rumsgivaren kompenserar vid en given tidpunkt? Genom att följa det kan man ju lätt justera kurvan lite grann.

[phl]

En annan fundering rör cirkulationspumparna. Den interna (G2) kör jag på läge 1, den externa (G1, radiatorvattnet) på läge 2. Alla radiatorerna som sitter "långt" ut på slingorna är varma uppetill men bara fesljumma nertill. Tyder inte det på att det är för lågt flöde?

Vad jag har förstått kan ett för högt flöde ställa till det med verkningsgraden på systemet men som det är nu inbillar jag mig att radiatorerna inte värmer tillräckligt bra eftersom de inet är någorlunda jämnvärma och då funkar ju ändå inte systemet speciellt bra. Någon som kör sin radiatorpump på läge 3 eller är det helt förkastligt?

[Sture]

Funderar på att bara höfta till en kurva typ 22/65 rak och sedan slå på rumsgivaren och se hur det blir. Kan man se hur mycket rumsgivaren kompenserar vid en given tidpunkt? Genom att följa det kan man ju lätt justera kurvan lite grann.

Så gjorde jag. Läste av framledningstemperaturen vid olika ute temperaturer med rumsgivaren inkopplad, 29 observationer mellan +10 och -10°. Gjorde sedan en regrssionsanalys i ett vanligt kalkylprogram och fick fram följande samband: T1=36,451-T2*0,726. Om T2 är 20° blir T1 21,9, om T2 är -35° så blir T2 61,8°. Om detta har jag också skrivit i en annan tråd.

Du kan inte direkt se hur mycket rumsgivaren kompenserar. Du få i så fall rita upp en kurva, t.e.x. 22/65, och sedan jämföra den faktiska framledningstemeraturen med kurvan.

Sture

[thalle]

Vill du veta hur mycket rumsgivaren kompenserar just denna sekund så gav jag dig formeln tidigare.

[Erik-NA]

En annan fundering rör cirkulationspumparna. Den interna (G2) kör jag på läge 1, den externa (G1, radiatorvattnet) på läge 2. Alla radiatorerna som sitter "långt" ut på slingorna är varma uppetill men bara fesljumma nertill. Tyder inte det på att det är för lågt flöde?

Vad jag har förstått kan ett för högt flöde ställa till det med verkningsgraden på systemet men som det är nu inbillar jag mig att radiatorerna inte värmer tillräckligt bra eftersom de inet är någorlunda jämnvärma och då funkar ju ändå inte systemet speciellt bra. Någon som kör sin radiatorpump på läge 3 eller är det helt förkastligt?

Exakt detta problem hade jag och det berodde dels på att vattenvolymen i elementslingorna är relativt liten samt att det inte finns någon strypventil på respektive slinga. Effekten blev att när VP startade värmeproduktion steg T1 fort eftersom vattnet tog den snabbaste vägen vilket gjorde att elementen längst bort inte alls blev varma innan VP slog av vid stopptemp.

Min lösning blev att montera en volymtank på framledningen. Hittade en varmvattenberedare på 100 liter som jag monterade och då försvann detta fenomen. Häromveckan upptäckte jag dock att cirkulationen i värmesystemet är för låg pga smala rör. Den motsvarar inte den cirkulation som sker genom VP, så nu kör jag systempump i läge 3 och (vid kall väderled >-2grader) kör jag VP-pump i läge 1. Detta tycker jag dock känns fel, systemet borde ju fixa detta själv.

Vid varmare väderlek höjer jag cirkpumpen genom VP för att inte få för högt dT och därmed korta och många gångtider.