Ämne: Tji bergvärme pga tunnelbygge, - vad blir bästa L/V val ?

[Art Deco]

Vad anser ni är bästa investerings-strategi i denna ombyggnad av värmesystem:

Tegelhus byggt 1958 i Sth:s trakten, 250m2 stort och c:a 125 m2 biyta (källare).
Dagens uppvärmning är högtemperatursystem med gammal slutkörd gaspanna typ +65-70 ºC i framledningstemp under kalla månader när utetemp rasar ned mot c:a -20 ºC.
Radiatorena är enkla "platta" modeller- 2 rörs system.
Årsförbrukning på gas för c:a 45.000:- 2 vuxna 3 barn.

Bergvärme var första val, men lär gå bort då Vägverket nu ska bygga tunnel rätt under kåken om några år. Här tittar vi nu då rejält tilltagna luft/vatten och att sen ev köra spets med en ny liten gaspanna alt elpatroner och ev acktankar. Vi har kollat på Nibe 2020, Optima 1700, Aeromax m.fl. Har också lösa funderingar om 2 st ihopkopplade Airwell med acktank skulle kunna vara något.

Naturligtvis frågar jag er på forumet som har kompetens/erfarenheter om era ideer i denna situation. Finns det någon mer lösning i denna värmefråga ?

[luckyman]

Jordvärme??
1 meter djupt och låt oss säga 800m2, alltså 20x40m2 att lägga ner slangen på

[ace]

men räcker det inte med en airwell på 12 kw ??
acqua inverter med två utedelar 13 kw
daikin altherma 9,6 kw
nibe 2020 kan producera något högre temperaturer än ovanstående pg.a R404A, finns upp till 14kw !

mfl..
jordvärme..(lite mer gynnsamt vid högtemp-system ,om man väljer rätt)
men du måste antingen byta radiatorer eller kompletera med luftkonvektorer om det ska löna sig !
ska du ha flytande eller fast kondensering ?
mvh.ACE

[humlan57]

En 12kW Airwell borde räcka i normal-fallet, men en framledningstemp på långt över +50 C förstör allt. Jag skulle försöka komma över lämpliga radiatorer med mer yta, så att gick att få ner framledningstempen. På dom numera vanliga beg-bygg-varuhusen finns det säkert lämpliga, å det till rätt pris...

mvh humlan.

[Art Deco]

Kåken står på en stenig tomt/granitberg = tji jordvärme, tomten är på c:a 700m2.
Huset ligger i skugga av grannhus och ett gäng ekar = tji solvärme.
Nibe:n har väl plattvärmeväxlaren utomhus = frysrisk ?
Finns det någon mer som kan ge högre framledningstemp (R410a är inget krav)
Kondenseringen håller vi öppet beroende på teknisk lösning/ bästa strategi.
Handikappet är radiatorerna (platta) och det blir en mindre förmögenhet att byta samtliga.
Planlösningen funkar inte för L/L, massa små rum-väggar-korridorer m.m

[Carl N]

Det låter som att pellets kan vara ett vettigt alternativ om du inte vill kosta på nya radiatorer. Även om du skaffar en LVVP som ger högre framledningstemp så kommer det inte bli billigare i drift än med pellets tror jag.

[luckyman]

Sälja huset å köpa ett annat??
Allvarligt så verkar det inte vara ett utav de lättaste husen att konvertera

[Gäst407]

hej
skit lätt

dra ner en luft luft inerdel i tunneln å plocka värme där
berget bör ju värma lite 

[humlan57]

Ja pellets skulle såklart fungera för stunden, men det känns inte som vidare hållbart. L/L går säkert att använda, men en kåk från -58 å 250m2 kräver troligen fler än en L/L-pump + att det inte ger nåt vv... Berg/jord/sol-värme går bort, så det är inte lätt att hitta nåt vettigt utan att först få ner framlednings-tempen i värmesystemet. Jag vet iaf i vilken ände jag skulle börja, å det är definitivt att hitta ersättningsradiatorer med så stor yta att det går att använda en L/V-pump. Det måste gå att hitta beg radiatorer som skulle passa bra i en kåk från -58. Förresten vad sitter där nu? Är det Thermopaneler så är det inte alls så svårt att bygga om till dubbla med konvektorplåt emellan t.ex.

mvh humlan.

[humlan57]

Du förstår säkert att bara genom att byta till bättre radiatorer, så blir besparingen stor. Glömde att påpeka det, bara så att Du förstår varför jag skulle börja i den änden...

mvh humlan.

[gunnar_holm]

Hur går det att lägga golvvärme? Vi har ett hus byggt 1939, där vi 1990 lagt energijägarnas golvvärmekassetter http://golvvarme.nu/Kassettgolvvarme.htm. De bygger 22 mm. Vi har sedan lagt klinker, laminat eller parkett ovanpå detta. För oss har det gått ganska lätt att kapa dörrarna i underkant. Än så länge har vi en Elektrostandard ES480 FLP som installerades samtidigt som golvvärmen. Frånluften ordnades genom att vända på luftströmmen i två av imkanalerna i skorsten och dra ned frånluften genom dem, dessutom drog vi ett nytt spirorör från köket, då den gamla imkanalen inte var praktisk att använda där. FLPn placerades i källaren bredvid den gamla kombipannan. Värmekällan var en elkasset före 1990, då hade vi en totalförbrukning på ca 23.000 kWh / år. Efter utbyggnad, tilläggsisolering och FLP förbrukar vi numera ca 13.700 kWh / år.
 
För att slippa bygga om hela uppvärmningsystemet på en gång så delade jag upp systemet i två kretsar, den gamla pannan med högtemperaturradiatorer och FLPn med golvvärmen. Kretsarna delades med en regulatorstyrd shuntventil så att man vid eventuell vedeldning i pannan kan få över energi från pannan till golvsystemet.

När ES480 tröttnar blir det nog en CZ50L och ackumulatortank som får ta över.