Ämne: borrdjup?

[Nem]

Hej,

Har ett enplanshus strax utanför Göteborg, med förbrukning 2m3 olja + 10.000 kWh inkl hushållsel.
Det första offertsvaret föreslår en IVT Greenline HT plus C6 + 110m borrhål (varav minst 77m aktivt).
Efter att ha läst på olika ställen i detta forum tycker jag det låter lite.

Kommentarer mottages tacksamt!

[Carl N]

Totala värmebehovet ligger väl kring 20-21 MWh/år så dimensioneringen är väl ganska OK, Därmot tycker nog jag du ska ha minst 100 meter aktivt djup på borran, vet du hur långt ner det är till berg och grundvatten?

Ett vettigt alternativ är minst 300 meter jordvärmeslinga, har du 4-500 m2 tomtyta till övers så är det billigare och lika bra som borra.

[Roland]

Pumpens effekt är rimlig till värmebehovet. Tror också värmebehovet ligger på ca 20 000 kWh/år, ev. mindre. Det beror på i vilket skick panna och brännare är. 

Men 77 m aktivt borrhål tycker jag är för snålt. Håller med CarlN om att det bör vara 100 meter. Så mycket mer behövs inte då pumpen inte kommer att gå dygnet runt lika ofta som min. Pumpen borde klara gissningsvis 8 minusgrader utan att tillsatsvärme behövs och så kallt blir det väl inte ofta i Göteborgstrakten.

Det var stor skillnad, mer än 30 meter, mellan aktivt djup och borrdjup. Undrar likt CarlN om  det är något speciellt med marken, att huset ligger på en ås eller att det är mycket lera ner till berget? Krävs långa foderrör ner till berget blir det dyrt.

[Nem]

Huset står på berg, men är ganska högt beläget, hur långt det är till grundvattnet vet jag inte.
Enligt offerten skulle 77m aktivt räcka, enligt leverantören är det då lagom att borra 110m för att få en viss marginal.

Priset per meter ligger på 300:-, tycker ni jag ska öka djupet 20-25m alltså?

Jordvärme är inget rimligt alternativ då jordlagret på tomten är ganska tunt.

[Roland]

I det här fallet verkar man ha lagt på 30 meter för djupet till grundvatten och säkerhetsmarginal. Med stor sannolikhet kommer ett borrhål på 110 meter att ge mer än 77 meter aktivt djup. Frågan är på vilket djup grundvattnet finns, djupet till berg verkar inte vara något problem. Har ingen i närheten borrat?

IVT:s beräkningsprogram brukar räkna med - 2 grader in på köldbäraren vintertid och det är för lite. Noll grader bör det vara för bättre ekonomi på sikt. Det kan vara lurigt uttryckt i offerten, det kan stå årsmedeltemperatur eller något liknande och det säger inget alls.

Pumpen får något bättre verkningsgrad och effekt (=något mindre behov av tillsatsvärme) när köldbäraren blir varmare så extra meter borrhål är inte bortkastade pengar på sikt om det handlar om några tiotal meter.

Jag skulle satsa på minst 100 meter aktivt djup. Om det blir 120 eller 130 meter borrhål måste man ha lokalkännedom för att avgöra. Då borrhålet kommer att hålla årtionden bör man fundera över om huset kommer att byggas ut eller om annat gör att värmebehovet kommer att öka i framtiden.

[Nem]

Grannarna runt omkring verkar ha satsat på luft/vatten.
De säger sig ha funnit detta mer lönsamt. Jag har också funderat på detta alternativ, men är tveksam till att ha en brummande enhet utanför huset.

Offerten nämner något som kallas "brine temperatur medel" den är angiven till -0.3 grader är det denna du menar?

[Roland]

Offerten nämner något som kallas "brine temperatur medel" den är angiven till -0.3 grader är det denna du menar?

Ja, och frågan är vad det innebär. Är det årmedeltemperaturen på ingående köldbärartemperatur eller medelvärdet av in- och utgående köldbärares temperaturer eller vad?

Det enligt min mening intressanta är temperaturen på ingående köldbärare under januari och februari. Varje grad lägre temperatur gör att pumpen tappar en så där 4 % i effekt och 2,5 % i verkningsgrad. Effektförlusten kanske inte betyder så mycket om pumpen är på 6 kW och förbrukningen 20 000 kWh/år men det sistnämnda kostar. Tänk också på att pumpens effekt hänför sig till noll grader in. Med för kort borrhål får man inte ut den effekt man tror, det skall man i och för sig ha tagit hänsyn till i kalkylen över beräknad behov av tillsatsel och elförbrukning. 

[COP-ojken]

Om det är långt till vatten i borrhålet, kanske en ide kan vara att återfylla borrhålet med kiselsand eller bentonit, det verkar till o m ge bättre värmeöverföring än vatten. Kanske kan man även använda borrkaxet? Då blir ju hela brunnen aktiv. Som jag fattat det.

Ngn som vet om det är dyrt / svårt att återfylla? Eller varför verkar så få göra det?

Enligt en rapport fr SGU så är det det vanligast i NordAmerika att man återfyller, men de kanske har lägre grundvattennivå?

[svenske kocken]

Orsaken till att det skrivs så lite om att återfylla borrhålen är väl den att det sällan är särskilt djupt ned till grunvatten så normalt är det inga bekymmer. Värme överföringen mellan berget och slangen fungerar nog bättre med vatten som bärare än sand och dyl. det återfyllda matrealet transporterar väl värme ungefär lika som jord gör, och det är betydligt sämre än både vatten och berg. Dessutom kan det vid årtefylnning hända att man får "stopp" i hålet så att man inte kan fylla hela hålet.
Måste man återfylla går borrkaxet bra att använda.

[COP-ojken]

Den metod jag läste om för att återfylla gick ut på att man parallellt med KB slangen najjade fast ett rör i "u-svängen" i botten på kb-röret. Då man lagt hela slangen börjar man pumpa ner fyllmaterialet o successivt dra upp röret. Då minskar man antagligen risken för stopp. Men det kanske är dyrt?

Ytterligare ett alternativ för att öka aktivt borrdjup kanske kan vara koaxialslang eller vad det kan heta, dvs en slang som har samma (fast lite mindre) diameter som borrhålet. Returen går genom en betydligt mindre slang i mitten av den yttre. Den inre skulle gärna ha en liten isolering. Poängen skulle vara dubbel. dels skulle den större slangen ligga an mot hela borrhålets längd dvs ge hela hålet som aktiv yta, o dels ge en betydligt större värmeväxlaryta mot berget. Dessutom; OM (jag har förstått att det råder lite delade meningar) det funkar med återladdning via tex solvärme, så skulle man ladda åt ena hållet o ta ut energi åt andra hållet.

Dvs även om borran håller samma medeltemp, tex 2 grader, så skulle man då uppnå att det i toppen av hålet, om man laddar genom yttre röret, har tex 4 grader o i botten av hålet har 0 grader. O då man tar ut energi pumpar in brine till botten så får man ut 4 graders brine (vid perfekt värmeväxling), mot 2 grader med en traditionell lösning med "upp o ner väg parallellt".

Det sägs ju att COP förbättras ganska mkt med varje grad varmare brine, så det kan vara en god ide.

Verkar smart i teorin, men kanske är slangen dyr? Svårt att installera? I praktiken funkar det inte?

ngn som vet?

[svenske kocken]

Att återladda ett borrhål förutsätter ett stillastående grundvatten och det förekommer men det är minst lika vanligt att grundvattnet rör sig, för man då ned varmt vatten i hålet så för det rörliga grundvattnet med sig värmen och i bästa fall kan grannen ha nytta av det.
Det är ju normalt inga problem med att nå tillräckligt djupt och få tillräckligt aktiv längd i hålet.
Att återfylla kan man göra om hålet är torrt och berget inte kan hålla vatten. Men det ger som sagt sämre effekt än om slangen ligger i vatten (vatten är en utmärkt bärare av värme, bättre än berg och sand), dessutom kan man om slangen skulle bli skadad inte plocka upp den och laga/byta den.
Det som ibland kan ge problem med för klena borror är att dom inte ger nog med värme, det beror inte på att överföringen från berg till slang är för dålig utan på att berget helt enkelt blir för mycket nedkylt och det avhjälps i första hand med större borrdjup=större överföringsyta på berget.