Ämne: En väldigt grovmaskig beräkning

[Bumpa-Berra]

Jag har precis köpt och installerat en luftvärmepump, så nu inleds fas 2 i projektet: att börja fundera över om pumpen överhuvudtaget passar i vårt hus och var jag borde ha hängt upp den.

Skämt åsido. Nu inleds fas 2: Att räkna, fundera, grubbla, beräkna och kalkylera hur stor besparing pumpen i bästa fall kommer att innebära.

Vad tror ni om följande väldigt grovmaskiga beräkning:

* Vårt hus förbrukar ungefär 25 000 kWh/år.
* 5 000 kWh torde vara hushållsel.
* Återstår 20 000 till uppvärmningen.

* I vårt hus finns åtta element.
* 20 000 kWh (årsförbrukningen) dividerat med åtta element = 2 500 kWh/element.

Alltså:
1 avstängt element = 2 500 kWh i besparing.
2 avstängda element = 5 000 kWh i besparing.
3 avstängda element = 7 500 kWh i besparing
…och så vidare.
Sedan räknar man bort strömmen som pumpen förbrukar och vips får man fram den sammanlagda besparingen.

Det finns naturligtvis många fler faktorer att ta hänsyn till, men tror ni att ovanstående enkla ekvation har något som helst värde?

[Gäst 999]

Jag tror om du inte är den mest sparsamme man kan tänka sig at din hushållsel ligger mellan 6000-8000 kwh, sen tillkommer varmvatten
med ett par tusen kwh.......enlgt min uppfattning så ökar hushållselen för varje år & värmedelen minskar.......

[humlan57]

Jag tror om du inte är den mest sparsamme man kan tänka sig at din hushållsel ligger mellan 6000-8000 kwh, sen tillkommer varmvatten
med ett par tusen kwh.......enlgt min uppfattning så ökar hushållselen för varje år & värmedelen minskar.......

Stämmer bra hos mig...., är nog bara "onormala Rickard" som faller utanför dom siffrorna 

mvh humlan.

[Bumpa-Berra]

Jag tror om du inte är den mest sparsamme man kan tänka sig at din hushållsel ligger mellan 6000-8000 kwh, sen tillkommer varmvatten med ett par tusen kwh.......enlgt min uppfattning så ökar hushållselen för varje år & värmedelen minskar.......

Okej, men vad sägs om principen, att helt enkelt dividera elförbrukningen med antal element och utifrån det räkna ut besparingen? Vi har stängt av fem av åtta element och dragit ned värmen på det sjätte. Värmen från pumpen kommer inte åt två av husets rum. I dessa rum är två element fortfarande påslagna.

[Northkingen]

Annars så tror jag det var Tolins som sa att en tumregel med en luft-vp är att du sparar ca 50% i ström på den yta pumpen kommer åt att värma och normalt brukar den kunna värma ca 80%   så i ditt fall så blir det ju total förbrukning 25000 kwh varav ca 10000 kwh till hushållsel och varmvatten kvar till värmen blir då 15000kwh 80% av 15000= 12000 * 0.50 = 6000 kwh vilket då gör att din totala strömförbrukning bör landa på ca 19000 kwh/år och får du täckning till 100% av pumpen så blir ju besparingen ca 7500 kwh/år istället för 6000 kwh/år.  OBS det detta är ju bara ungefära siffror många faktorer spelar ju in som t.ex placering av pump, husets isolering och fönster, vart i Sverige du bor osv........



//Krister

[humlan57]

Kan Du sänka tempen på varmvattnet, så går det fort att spara massor av slantar där åxå. Kanske rent av en ny beredare skulle vara nåt för dig. Jag antar att Du har en sån, när huset i övrigt har elradiatorer....

mvh humlan.

[HerrBrun]

Kan Du sänka tempen på varmvattnet, så går det fort att spara massor av slantar där åxå. Kanske rent av en ny beredare skulle vara nåt för dig. Jag antar att Du har en sån, när huset i övrigt har elradiatorer....

mvh humlan.

Hmm, kan man verkligen spara så mycket på VV. Vi är ett hushåll på 6 personer varav 5 duschar dagligen och vi förbrukar ca 2000 kWh på VV årligen (med VP förvisso). Även om man så skulle spara 10% så blir det inga jättesummor jämfört med uppvärmning och HH-el.

Och nej det är inte bara Richard som avviker från HH-el uppskattning ovan. Vi förbrukar ca 15000 kWh på HH-el, MER än VV + värme som ligger på ca 13000 kWh.

[humlan57]

Allt beror på hur man ser det. Först så vet jag inte vilken temp dom har inställt för tapp varmvattnet, den kanske ligger på 70-80 grader, å kan därmed sänkas rejält. Är dom storförbrukare så kan det bli en bra slant. Är dessutom vv-beredaren av äldre modell, så finns en hel del att göra. HerrBrun kanske redan gjort allt sånt där, å trivs med sitt sätt att leva, å då finns såklart inget att hämta hem i vv delen. Jag vill bara försöka hjälpa till, å utan att veta några förutsättningar, så kan jag ju bara gissa mig fram, var det kan sparas nånstans.

mvh humlan.

[HerrBrun]

Allt beror på hur man ser det. Först så vet jag inte vilken temp dom har inställt för tapp varmvattnet, den kanske ligger på 70-80 grader, å kan därmed sänkas rejält. Är dom storförbrukare så kan det bli en bra slant. Är dessutom vv-beredaren av äldre modell, så finns en hel del att göra. HerrBrun kanske redan gjort allt sånt där, å trivs med sitt sätt att leva, å då finns såklart inget att hämta hem i vv delen. Jag vill bara försöka hjälpa till, å utan att veta några förutsättningar, så kan jag ju bara gissa mig fram, var det kan sparas nånstans.

mvh humlan.

Ta det lugnt. Du är för lättstött :-)
Självklart kan man spara lite överrallt . Jag bara ifrågasatte påstående "så går det fort att spara massor av slantar där åxå".

Jag tror att man rent generellt skall vara ganska kritisk till många s.k besparingar. I många fall tar det enormt lång tid att räkna hem en investering som ger en besparing och ibland går det aldrig plus. Det är alltid bäst att börja skära där det ger mest effekt. Gör en realistisk kalkyl först och bestäm sen om du är villig att vänta på återbetalning i X år.

Själv har jag absolut inte gjort allt. Jag har knappt börjat mest pga att jag inte tycker om att investera för 10 år framåt. Så lång framtidshorisont har jag inte på mitt boende.
Men om jag bara bytte alla fönster, tilläggsisolerade, installerade ett par raddar och fläktkonvektorer till, bytte upp mig till större VP, borrade lite djupare då skulle jag nog få en hyfsad uppvämningskostnad, men den skulle inte betala sig under min livstid 
Så jag låter saker vara och konsumerar upp mina få tillgångar. Sån är jag.

[Rickard]

Man kan spara ca 1500 kWh/år på att gå från en gammal elberedare till en ny.

[gano]

* Vårt hus förbrukar ungefär 25 000 kWh/år.
* 5 000 kWh torde vara hushållsel.
* Återstår 20 000 till uppvärmningen.

Njaejo.

Om ni har 25000 kWh totalt så brukar 5000 kWh vara hushållsel och 5500 kWh vara varmvatten. Det är 14500 kWh som är er värmedel. I ett hushåll med bara två personer kan hushållselen och varmvattnet vara lägre = högre värme del. 15000 kWh gäller för ett hus i Svealand/Götaland byggt nånstans på 70-talet på 130-150 kvm.

Man kan i allmänhet inte dela upp förbrukningen per element och sedan räkna vad man sparar på det viset. Jag har ibland alla element avslagna och inte står mätaren still för det....

Det bästa sättet att spara är att börja med alla element avslagna och sedan sätta på de element man anser sig behöva. Det är viktigt att värmpumpen står i värmeläge och att termostaterna på elementen är inställda något lägre än värmepumpen. Du har inte skrivit vilken storlek på värmepump du har installerat ? En större värmepump ger större besparing eftersom den orkar hålla huset varmt till lägre utetemperatur.

Beroende på alla faktorer ovan så tror jag på att du kan spara allt ifrån 6000 upp till 9000 kWh/år. Den senare siffran innehåller en del komfortsänkning....

Sedan håller jag med Rickard om de där 1500 kWh/år, det kan t o m vara upp till drygt 2000 kWh/år om du både byter en 70-talsberedare till en ny modern beredare och sänker styrtempen från exempelvis 80 grader ner till 60.

MVH/Gano

[Olle61]

Först så vet jag inte vilken temp dom har inställt för tapp varmvattnet, den kanske ligger på 70-80 grader, å kan därmed sänkas rejält. Är dom storförbrukare så kan det bli en bra slant.

Vad sparar man på att sänka VV-tempen? När man dushar så blandar man ju vattnet till behaglig temperatur, totalen borde bli den samma? OK, man sparar på grund av att värmeläckaget i beredaren blir mindre ju svalare vattnet är, men det är ju i så fall oberoende av förbrukning. Dessutom skiljer det ju om beredaren sitter så att man kan tillgodogöra sig värmeläckaget som nyttovärme.