Ämne: Teorifråga på L/L.

[Harken]

En del av frågan var om man kunde sätta kompressorn inne. Gör det verkligen någon större skillnad. Det är väl inte omgivningens temp utan mediumets temp som är värst - och det kommer ju in till kompressorn ändå. Eller?

[Paxmax]

Låter smart, oftast så smälter ju snön åvanför elektroniken och kompressorutryme. Så det borde finnas ett 100-tal watt att tillgå.

En kompressor med elektronik inomhus borde avge mer nyttig (visserligen COP 1 typ men ändå) värme inomhus.
Detta borde vara genomförbart på typ garagebyggnader där det inte spelar någon roll hur mycket det låter.

Jag skulle nog INTE vilja ha en kompressor inne i bostadshuset pga bullret. Det är svårt att isolera bort bullret men fortsätta komma åt överskottsvärmen. Nåja, med "everything goes" så får man ta det onda med det goda...

Kanske man kan flytta in fläktmotorn från ute-enheten, ytterligare en 50-100W. Kraften får gå ut genom någon slags "flexi-axel"... eller en kardanaxel från en '82:ns Ford Granada för GDS:are

[hplp]

Ok, jag förstår, finlir med andra ord.

"finlir" som säljer.
men jag gillar de som fortfarande kan tänka "kylteknik" i dessa tider !

Jag har däremot varit inne på att öka kompressorstorleken, öppna strypventilen för att öka flödet och därmed värmeförflyttningen från förångare till kondensor vilket även skulle minska tryckskillnaden och därmed enegibehovet till kompessorn. Men frågan är om hetgastemp räcker till då.
ps. akta så du inte får vätskeslag  i ditt expriment !
med respektfull hälsning. ACE     

Alltid trevligt att få byta åsikter med någon som vet vad han talar om. Och så får man lära sig lite nytt också. Thumbsup
Någon ombyggnad blir det nog inte den närmaste tiden och när den blir blir den inte så stor. Mellan 0,2 och 0,4 kW mer inneffekt och kanske en vätskeavskiljare då. Jag tror att det finns en anledning till att de flesta som tillverkar flvp lägger effekten vid just 0,6 in och 2kW ut. Och att sänka avluften under 0 känns i o f s lockande men jag fortsätter undvika avfrostningar.

[Art Deco]

Rätta mig om jag har fel:

Det som låter från utomhusdelen är själva fläkten, kompressorn låter nästan inte alls men vibrerar desto mer. Det har varit en del andra trådar där folk har isolerat i utomhusdelen där kompressor m.m helt saknar isolering, så då tänkte jag att om man då helt sonika satte allt utom förångare + fläkt inomhus, skulle man kanske tjäna lite samt kanske kunna gå ner några grader till. Bifogar ACE:s temp-lista på köldmedel här:

lite ungefärliga förångningstempraturer på olika soppor vid 2 bar(e)tryck:
R22=-14
R134a=+1
R404A=-20
R407C=-11
R410A=-28

Min tanke var isåfall att kompressor m.m hamnade inomhus i källaren, förångare + fläkt lät man sitta i lådan utomhus, frågan är då om man tjänade något i effektivitet i detta eller om det var en helt bortkastad idé. Sen har det också varit skriverier om hur mycket man egentligen förlorar på långa ledningslängder utomhus på köldbärarrören som är varma. Därav tänket med så mycket som möjligt inomhus. Jag förstår dom som anser att detta inte funkar om man tänkte sig detta i ett hus utan källar där det ev skulle störa och orsaka div fula ledningsdragningar inomhus. Jag däremot är bortskämd med en stor källare där man då ev skulle kunna "splitta" upp detta system, och rören kan jag dra efter skorstenstocken upp i kåken, så ev värmespill från köldbärarrören går då ut i huset i positiv bemärkelse.

[ace]

Art Deco !
kompressorns ljud varierar kraftigt mellan olika konstruktioner.
det man möjligen skulle kunna tjäna på förångare och fläkt ute i ett DX-system skulle kunna vara extra förångning alt överhettning i suggasledningen på vägen in. så fungerar ofta stora fryssysten i varuhus med DX, dvs man har vätskeslag ut från förrångaren, men den sista förrångningen samt överhettning sker i de långa rören på väg tillbaka. om suggasröret är dåligt isolerat så får du en viss kyleffekt i pannrummet, men i gengäld bör du kunna köra pumpen vid ett par grader kallare ute, samt få bättre COP vid övrig utetemp. dock på bekostnad av tempraturen i pannrummet. men det är väl inte där vi vill ha varmt.
om det är L/V vi pratar om så ligger den största besparingen i att vi slipper frys-skydda värmeväxlaren i utedelen med DYRT tillskottsvärmt vatten, om vi flyttar in denna, de dagar tillskottet går o pumpen står still.
du pratar om varma köldbärar-rör, ? är det hetgasrör och vätskerör på en L/L du menar, så består de största förlusterna i att dessa rör enbart är kondens-isolerade. och läcker således ordentligt med värme. menar du en L/V med kompressor och elektronik inne så är rören som går ut ett vätskerör (alternativt vätskeblandad gas om du har stryporgan inne) och ett suggasrör. dessa "vill" du ha förluster genom i värmedrift, baksidan av medaljen heter kondens.

hplp :Alltid trevligt att få byta åsikter med någon som vet vad han talar om. Och så får man lära sig lite nytt också.
Detsamma !
mvh.ACE

[Art Deco]

Nu blir jag än mer nyfiken ACE.
Har du några bra länkar på s.k DX-system ?
Naturligtvis har du rätt om köldbärarrören, ska vara hetgasrör/vätskerör för typen L/L, även om nu en del L/V nu också kör med denna teknik också och har plattvärmeväxlare inomhus, men så är jag ju ny i gården i detta forum. Kan du bena ut hur termen vätskeslag för mig, trodde detta var avhängigt den temp-skala på olika kylmedel under tryck som du skrev om tidigare, har förmodligen missat någon väsentlig detal här.

[ace]

Nu blir jag än mer nyfiken ACE.
Har du några bra länkar på s.k DX-system ?
Naturligtvis har du rätt om köldbärarrören, ska vara hetgasrör/vätskerör för typen L/L, även om nu en del L/V nu också kör med denna teknik också och har plattvärmeväxlare inomhus, men så är jag ju ny i gården i detta forum. Kan du bena ut hur termen vätskeslag för mig, trodde detta var avhängigt den temp-skala på olika kylmedel under tryck som du skrev om tidigare, har förmodligen missat någon väsentlig detal här.

Förlåt mig om jag krånglar till det med en massa fack(skit) termer, det går av bara farten ibland. DX= direktexpanderande system. dvs system där man kyler respektive värmer köldmediet direkt mot det media man vill kyla/värma. till exempel en L/L-pump eller en L/V-pump (förångaren direkt mot luften och kondensering direkt mot luften/vattnet)
en bergvärmepump är inte DX, den jobbar med brine mot berget.
fan det blev krångligt, hoppas du förstår !
nu måste jag överge datorn, återkommer senare i kväll ang vätskeslag.
mvh.ACE

[ace]

ang vätskeslag:
fram till stryporganet har man(förhoppningsvis) vätska, som "sprayas" in i förångaren. för att förånga denna vätska krävs att vi tillför en viss mängd värmeenergi. den tempratur vi måste värma till för att uppnå förångning är det vi kallar förångningstempratur. denna ändrar sig med förångningstrycket.
om vi ej klarar detta så följer oförångad vätska med ut ur förångaren och sen via suggasröret och in i kompressorn. vi har nu vätskeslag.
med ett långt och oisolerat/dåligt isolerat suggasrör kan man tillföra den lilla extra värmeenergi som krävs för att uppnå förångning.

ett par anledningar till vätskeslag:
1. (Förångare utomhus-luft) köldmediet har samma eller högre förångningstempratur än uteluften= ingen värmeenergi kan tillföras= ingen förångning. det är helt enkelt av denna anledning man bryter t.e.x en R407C- maskin vid för kallt ute (bortsåg från gliden, men den är orelevant eftersom man fått bryta även utan glide !) och det är därför R410A är populärt.

2. igenfrostad förångare/defekt fläkt leder till för lite tillförd värmeeffekt för att kunna få fullständig förångning= vätskeslag.

ps.all värmning förbi förångningstempraturen kallas överhettning, dvs att man redan förångat all vätska och använder "slutet" av förångaren till att tempraturhöja färdigförångat köldmedie/gas.

hoppas du förstod min lilla kylteknik-kurs.
mvh.ACE