Ämne: Cop värde inverter vs onOff

[jockefors]

har en liten fråga ...

då man testar inverter maskiners cop värde går dom på plattan i mattan eller körs dom på dellast...det bör ju va en viss skillnad om dom tex går på 60-70% av max värdet
då dom gör cop testen...inverter maskiner går ju bättre på dellast  än på max
Om Cop värdet tas ut på dellast dvs ca vid 70% av max effekt så är ju knapast cop värdena
rättvisande då pumpen ger fruktat lite effekt jämfört med onoff maskinen som går på max effekt
 

En onoff maskin har ju givet sitt cop på gasen i botten då det inte går på nått annat sätt...lämnar den 6kw så är det 6kw
å inte 5,4 kw vid 70% dellast å 6.5 kw vid max effekt med sämmre copvärde 

[jockefors]

Hallåå
Ekoo
Hääälp

det verkar lite dåligt med svar ....Finns det nån som vet ??

 

[Rickard]

Generellt så fungerar det väl ungefär så här:

En inverter går inte plattan i mattan när den går på full effekt, den övervarvas och ger då lite sämre COP än vid det optimala varvatalet som rent logiskt ligger på det varvtal kompressorn håller vid 50 eller 60 HZ (Vet inte om de tillverkas i olika modeller optimerade för olika marknader) d.v.s. den normala nätfrekvensen.

När de varvar ned under den normala nätfrekvensen får de också sämre verkningsgrad, då ofta p.g.a. ett proportionellt sett större ökat inre läckage.

Jag utgår alltså från att alla kompressorer är optimerade för ett varvtal som ligger vid de normala nätfrekvenserna.

Den andra avgörande betydelsen för verkningraden är förångrens och kondensorns möjligheter att samla in och frigöra den energi som man vill föra över från kalla sidan till varma sidan.

Ju lägre varvtal på kompressorn, desto mer "överdimensionerade" blir både förångare och kondensor vilket i sin tur bidrar tilll att öka verkningraden, ett lågt varvtal, lägre än normal nätfrekvens, behöver därför inte innebära en lägre COP trots ett ökat inre läckage, men detta är till stor del beroende på förångarens och kondensorns storlek och konstruktion.

Vad man kan vara rätt säker på är att både förångare och kondensor är "klent" dimensinerade när kompressorn går på maxvarv och försöker hämta så mycket energi som möjligt ur uteluften, en uteluft som då också normalt är så kall att man skulle behövt en ännu större förångare för att få maximal verkningsgrad på kompressorn.

Samma sak inträffar i kondensorn vid maximal effekt, den blir varmare än vid ett lägre varvtal och det innebär att COP blir lägre.
Kompressorn måste "lyfta" temp/tryck från en väldigt låg nivå till en väldigt hög nivå när den går på max och det är en långt ifrån optimal situation för en värmepump.

Kan jämföras med en jord/berg-värmepump som tillverkar tappvarmvatten... COP ca 2.0...

[Rickard]

Summa summarum...

En on/off-värmepump med en optimerad kompressor vid nätfrekvensen, kopplad till en överdimensionerad förångare och kondensor,  med fläktar som blåser på ordentligt kan vara väl så effektiv som en inverter som ofta arbetar med icke optimalt vartal och mot förångare och kondensor som är underdimensionerade, om dessutom fläktarna dimensionerats för låg ljudnivå och små flöden kan invertern vara mycket oekonomisk.

Det finns alltså som vanligt inget absolut rätt och fel utan allt beror på vad man sätter ihop för komponenter.

[jockefors]

hej ...
misstänkte det 

tror det gammlaa hederliga är ganska bra rent effekt mässigt..sen att det medför vissa nackdelar tex i en luft luft är ju helt klart...

nästa följd fråga
går det att överdimensionera tex yterdelens kylare  rejält mycke för att den ska bli effektivare på att plocka minusgrader typ att man gör den 25-30% större i yta
å medför det några stora nackdelar ?? förutom att den blir större

[Rickard]

Överkurs för mig, men de direkta nackdelarna är ju högre produktionskostnader, dyrare frakt, mer av avfrosta, större fläktmotorer = dyrare i drift och lägre COP.

Det finns nog en optimal storlek på förångaren som inte är så mycket större än den BEHÖVER vara.

[Bosse-värmepumpsdo]

En sak till är att cop mäts vid +7grader och då skall man inte behöva några 5kw med andra ord en inverter ger alldrig någonsin sin maxeffekt!
När det blir kallare ute så går den på sin max förbrukningseffekt men den ger inte sin maxeffekt.

En onoffpump ger sin maxeffekt även vid +19 gader ute om det är så! och den drar sin maxeffekt med startström på ca 8ggr förbrukningsströmmen
vilket kan bli ofta om man tex vädrar vid +16grader ute.

En inverter är energisnålare särskilt på dellast genom att kompressormotorn är av en annan konstruktion rent elektriskt, (mindre förluster)     

Det lönar sig alldrig att byta en onoffpump till en inverter men däremot att göra rätt från början!

Men vad som är att göra rätt, det vet snart ingen.


Tänk så här! ett kilo köldmedium skall uppta värme, om du gör detta i din förångare eller i globen i sthlm spelar ingen roll gasen blir inte varmare för det! (kyldrift blir det lite annorlunda)

[Rickard]

Tänk så här! ett kilo köldmedium skall uppta värme, om du gör detta i din förångare eller i globen i sthlm spelar ingen roll gasen blir inte varmare för det! (kyldrift blir det lite annorlunda)

Om förångaren är för liten så kommer inte köldmediat att hålla samma temp som uteluften vilket innebär sämre COP än vad man kan få med en tillräckligt stor förångare.

[jockefors]

hej ..
hur excakt är förångarna beräknade går det inte flexa tex 3-5% i volym för att få en bättre verknings grad ...
räknar man på samma sätt då man plockar värme / som då man kyler

3% bättre verknings grad är ju faktiskt ganska viktigt då man räknar cop värden som vissa gör
det låter som att skillnaden mellan 3,6 å 3,9 är katastrofalt stoor å hela investeringen står å faller på det ...

[Bosse-värmepumpsdo]

Förångarn är anpassad till värmepumpen (om det är en värmepump!)

Är det en kombinerad värmepump/kylmaskin så är den jämkad som förångare eller kondensor dvs vissa är bättre på kyla eller sämre på kyla.

Med en överdimensionerad förångare tjänar du i bästa fall lite men riskerar mycket ( kompressorhaveri tex)

Köldmediet som passerar förångaren pumpas av kompressorn dvs en viss mängd gas per sekund, om du ökar förångarens längd så pumpas mindre gas av kompressorn beroende på tryckfall, om du ökar rörvolymen så ökas trycket och hetgastemperatur och strömförbrukning ökar, men framförallt så överhettas gasen och kyler kompressorn sämre.

Allt är beräknat av smarta japsar tro mig!   

[gano]

Det finns några dimensioner till som påverkar hur effektiv en förångare är. Rören i förångaren kan vara rillade på insidan för att öka ytan som leder bort värmen, lamellerna kan vara korrugerade, hålade eller stansade/förskjutna. Detta kan tillsammans göra att värmeupptagningsförmågan fördubblas.

Vill man se hur dellasten påverkar COP så kan man titta på Mitsubishi Heavys SRK ZFX-S serie: Samma kompressor (RM-B5077MD1), samma inne och utedel, samma rördimensioner, samma luftflöde över inner och ytterdel (35:an har 730 kubik mot 720 kubik för 20 och 25, nästan samma). Skillnaden utgörs av chipstrimning.

Maskinbeteckning          Nominell uteffekt         COP
                                 vid +7 grader

SRK20ZFX-S                 2400 W                     5,45

SRK25ZFX-S                 3000 W                     5,08 

SRK35ZFX-S                 4200 W                     4,20 

OBS: Detta är EJ menat som kritik mot Mitsubishi. Denna serie maskiner är förmodligen en av de bästa på marknaden. Jag skulle i princip kunnat valt vilket annat märke som helst eftersom alla bygger sina modellserier på samma sätt.

MVH/Gano

[Harken]

I andra trådar har jag ställt liknande fråga men inte fått svar, kanske passar frågan nu;

FRÅGA

Spelar inte strypventilen någon roll? Den borde ju vara optimerad för ett flöde och hur blir det då vid inverterdrift?

[raptus]

Hei gano , ser sammenlikningen du har på de forskjellige Mitsubishi pumpene . Og du har nok helt rett , men vet du prisforskjellen på de forskjellige pumpene i Sverige ? Prisen burde jo i teorien være lik , i og med det ser ut til at det bare er elektronisk programmering som er forskjellen .
  Raptus

[gano]

I andra trådar har jag ställt liknande fråga men inte fått svar, kanske passar frågan nu;

FRÅGA

Spelar inte strypventilen någon roll? Den borde ju vara optimerad för ett flöde och hur blir det då vid inverterdrift?

Nästan lite överkurs för mej, men jag försöker svara ändå:

Jo, om maskinen har en fast strypning typ kapillärrör. Men de flesta maskiner har väl elektrisk/elektronisk expansionsventil idag ?

MVH/Gano

[Harken]

Nej, jag tror att det endast är en minoritet som har elektronisk ventil. Är dessa tillförlitliga, förresten?