|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 28 april 2017, 09:57:47 »
Bra summering. Om eldel, ackumulatordel och värmepump levereras allt som en enda klump som inte kan bytas i delar är ditt sätt att förklara kalkylen bäst (enda separerbara delen är ett borrhål, allt annat måste bytas på en gång).
Om LV-pumpen levereras som en del, och ackumulatortank, elpatron, styrsystem, ... som en eller flera andra, är det bara kostnaden för att byta själva pumpdelen som skall jämföras med kostnaden för bergvärmepumpen. Då blir skillnaden för kostnad för pump 2 väsentligt mindre.
Jag skulle påstå att det är gott om pumpar som inte sitter fast i elpanna, ackumulatortank, ... men det behöver inte diskuteras, det är de två fallen ovan som är viktiga att tänka på i jämförelsen. Kostnadsskillnaden som sådan beror på märke och storlek, och beror på vad man väljer.
--- Mats ---
Så vitt jag vet är det inga problem att byta kylmodul/kompressormodul i de flesta 10-15 år gamla mark och bergvärmepumparna, det brukar kosta i runda slängar 30 000 kr. Så även om man jämför "modulbyte" så blir bergvärmen billigare. Jag tror att ACE menar att det är lite samma med luft/vatten som med bergvärme, de flesta kanske vill ha allt nytt när de ändå byter kompressorn, bättre isolering, effektivare cirkpumpar och bättre styr/regler är sånt som gör att man inte så ofta sparar den gamla "pannan" när man byter vare sig luft/vatten eller bergvärmepump. Däremot kan jag nog misstänka att det är fler som byter hela värmepumpen bland bergvärmepumpsägarna än bland de som har luft/vatten-värmepump för att de redan är "i två delar" - mer uppenbart. I praktiken är det ingen större skillnad, jag tror man byter modul i en bergvärmepump ungefär lika snabbt som utedel på en luft/vatten, om bergvärmepumpen inte är så inbyggd att det är svårt att komma åt.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 28 april 2017, 09:15:50 »
Det går att koppla ihop det mesta bara man vet hur och blir säkert lika bra men att börja mixtra med egna prylar tror jag är överkurs för de flesta rörmockare de flesta har tillräckligt med jobb ändå men kan säkert vara en bra lösning för en händig hemma fixare.
Skrivet av: ace
« skrivet: 27 april 2017, 22:02:15 »
Många inverterstyrda kan man köpa ett interface/signalomvandlare till och styra med en enkel villaregulator.
Lägger du en stegkopplare parallellt med utsignalen kan du aktivera valda komponenter (tex on/off eller elpatron) vid valda nivåer.
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 27 april 2017, 21:45:46 »
Om man har en varvtalsstyrd så förstår jag det. Men med en icke varvtalsreglerad borde det inte vara så (bara slå på och av). Dock, jag kan inse att leverantörerna kan ha gjort det så ändå, och då blir det en framtvingad låsning. På min gamla pump har jag satt på en extern styrning. Tack för en bra varning att det inte säkert är en möjlig väg framåt.
--- Mats ---
En sak till jag har en Ecoair utan styrning den bara går och går , men om nya kan köras i ON/OFF när styrningen från insidan inte är med kan jag inte , men tror det går bra
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 27 april 2017, 21:37:47 »
Jo det behöver man nog oftast göra om du kollar på tex CTC får du inte ha så speciellt gammal styr om en ny ute del ska passa utan ny styr eller ev tolk och liknande funkar det hos Nibe hur det är hos de andra vet jag inte dom är lite mera hemliga med infon. Sen hur det funkar med split modeller vet jag inte heller men tror inte det är ännu sämre där.
Om man har en varvtalsstyrd så förstår jag det. Men med en icke varvtalsreglerad borde det inte vara så (bara slå på och av). Dock, jag kan inse att leverantörerna kan ha gjort det så ändå, och då blir det en framtvingad låsning. På min gamla pump har jag satt på en extern styrning. Tack för en bra varning att det inte säkert är en möjlig väg framåt. --- Mats ---
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 27 april 2017, 20:58:54 »
Beroende var huset finns i landet så kan en L/V vara ett alternativ mot V/V , en L/V är uteberoende medans V/V inte bryr sig om temp ute , det går att använde en L/V utan innerdel men styr inte någon inverter blir i princip on/off , dom styr som finns att koppla in är fabriksmärkta och går inte att koppla till annan , fast i fabrikatet , L/V med styr varierar lite i varv ,
om tank och on/off används så kommer utedelen att gå tills returen blir så varm som det tillåts , men måste ha en tank , ev
med VV-slinga , start och stopp avfrostning sitter i utedelen , och styrning har man sep. inne och sitter kvar till nästa byte
av VP
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 27 april 2017, 20:40:01 »
Jo det behöver man nog oftast göra om du kollar på tex CTC får du inte ha så speciellt gammal styr om en ny ute del ska passa utan ny styr eller ev tolk och liknande funkar det hos Nibe hur det är hos de andra vet jag inte dom är lite mera hemliga med infon. Sen hur det funkar med split modeller vet jag inte heller men tror inte det är ännu sämre där.
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 27 april 2017, 20:33:17 »
Det är många vp med vatten till ute delen som man kan koppla in mot diverse olika inne delar men ska man få full funktion måste man köpa till styr och tex växelventil och priset brukar hamna rätt nära det som en komplett inne del kostar. Vp av split modell vete tusan om det går att docka mot annan innedel 
Som du säger måste man köpa till styrningen. Men har man köpt den behöver man inte köpa den igen när man byter pump, med mindre man vill ha eller behöver en utökad/låst funktion. --- Mats ---
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 27 april 2017, 20:17:52 »
Det är många vp med vatten till ute delen som man kan koppla in mot diverse olika inne delar men ska man få full funktion måste man köpa till styr och tex växelventil och priset brukar hamna rätt nära det som en komplett inne del kostar. Vp av split modell vete tusan om det går att docka mot annan innedel
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 27 april 2017, 19:06:04 »
Om vi pratar komplett värmesystem, så är motsvarande LV-pump dyrare än bv-pump. Dessutom blir det två moduler att byta på en LV..
Det bör vara det vanligast scenariot.
visst finns det LV-pumpar där man kan byta endast utedel...och då stämmer ditt sätt att se det bättre
Bra summering. Om eldel, ackumulatordel och värmepump levereras allt som en enda klump som inte kan bytas i delar är ditt sätt att förklara kalkylen bäst (enda separerbara delen är ett borrhål, allt annat måste bytas på en gång). Om LV-pumpen levereras som en del, och ackumulatortank, elpatron, styrsystem, ... som en eller flera andra, är det bara kostnaden för att byta själva pumpdelen som skall jämföras med kostnaden för bergvärmepumpen. Då blir skillnaden för kostnad för pump 2 väsentligt mindre. Jag skulle påstå att det är gott om pumpar som inte sitter fast i elpanna, ackumulatortank, ... men det behöver inte diskuteras, det är de två fallen ovan som är viktiga att tänka på i jämförelsen. Kostnadsskillnaden som sådan beror på märke och storlek, och beror på vad man väljer. --- Mats ---
Skrivet av: ace
« skrivet: 26 april 2017, 21:21:52 »
Om vi pratar komplett värmesystem, så är motsvarande LV-pump dyrare än bv-pump. Dessutom blir det två moduler att byta på en LV..
Det bör vara det vanligast scenariot.
visst finns det LV-pumpar där man kan byta endast utedel...och då stämmer ditt sätt att se det bättre
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 26 april 2017, 20:55:30 »
Nej, jag tror jag jämför korrekt.
på en luft/vatten är det mycket ovanligt att kompressorhaveri är den primära orsaken till att den tekniska livslängden är uppnådd.
(efter F2010 slutade tillverkas  )
när de byts är oftast många av komponenterna helt färdiga...enligt Rickards redovisning ovan
Du har säkert jämfört korrekt, men att räkna procent på bergvärme mot luft/vatten blir lätt missvisande. Den stora investeringen gång 2 är kompressorndelen (själva hela pumpen). Så skillnaden lv kompressor mot bv kompressor pris bör vara en bra jämförelse på skilland i investering gång två. --- Mats ---
Skrivet av: lunk Umeå
« skrivet: 26 april 2017, 14:17:06 »
Inte alls, men den genomsnittliga kostnaden för elen ligger på 95 öre/kWh eller nåt sånt i mitt avtal, och om jag tittar på marginalkostnaden för extra kWh (alltså bara den rörliga delen, exkl fasta avgifter) så är den bara om kring 60 öre om jag minns rätt. Jag betalar 550 kr/m3 för veden, i kubikmetersäck, stjälpt mått, vilket blir ungefär 0,8 m3 när jag staplat den. Jag har jämfört grovt hur mycket kW systemet säger att vedpannan laddar in i tanken med hur mcyket ved som går åt, och även jämfört elförbrukning med och utan eldning när det är rejält kallt, och som jag räknar så hamnar kostnaden strax över 1 kr/kWh för värme från kökspannan. Men det är trevligt att elda ibland.  Den moderna kassett vi har i öppna spisen har en helt annan verkningsgrad. Mycket effektivare. Tre vedklabbar höjer temperaturen i det 37 m2 stora köket 1-2 grader under några timmar.
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 26 april 2017, 11:27:25 »
Vi fixade så vi kan använda kökspannan som stöd, men elen är billigare än veden jag köper.
Hur har du löst det? Har du fulel i form av nån olaglig ickeregistrerat vindsnurra? 😄
Skrivet av: lunk Umeå
« skrivet: 26 april 2017, 11:12:55 »
Ok, då är det kökspannan som får leverera👍🏻 Jag började i dom tankarna att ha kvar vår pelletspanna och köra en liten luft/vatten som gick till kanske minus 10 eller nått. Blir ju absolut billigast att installera men har tänkt om lite, vill gärna bli av med pelletsen helt
Vi fixade så vi kan använda kökspannan som stöd, men elen är billigare än veden jag köper. Och VPn går till -10 innan elpatronen tar över helt.
Skrivet av: rikkitikkitavi
« skrivet: 24 april 2017, 20:38:43 »
Nej, jag tror jag jämför korrekt.
på en luft/vatten är det mycket ovanligt att kompressorhaveri är den primära orsaken till att den tekniska livslängden är uppnådd.
(efter F2010 slutade tillverkas )
när de byts är oftast många av komponenterna helt färdiga...enligt Rickards redovisning ovan
Jag har inte er erfarenhet av olika haveriorsaker, men köper Rickards argument såklart Man bör såklart ta sig en rejäl funderare på l/v om man bor i kallare klimat, om inte annat för att det krävs en väldigt stor pump för att leverera några nämnvärda effekter när det är riktigt kallt ute, och då också täcka en försvarlig del av värmebehovet, om ens med bra COP. Det är klart att det är långa delar av höst/vår när vädret mera motsvarar skånsk vinter Kan det inte tänkas att tillverkarna har satsat stort på l/v under senare år för att få fram nya produkter emedans utvecklingen på BV har stått stilla? även om haverier idag motsvarar pumpar som såldes för X år sedan.
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 24 april 2017, 17:37:24 »
Hur lång livslängd brukar det vara på LV och BV pumpar? Kan kompressorn (som blir varm under drift?) må bra av att kylas ner? (LVVP) eftersom den sitter ute i kylan kyls den ju ner naturligt, förtydligande 😉
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 24 april 2017, 17:32:35 »
Jag har nog lite samma uppfattning, att det verkar vara märkvärdigt få kompressorbyten på luft/vattenvärmepump, vilket är mycket uppseendeväckande med tanke på de belastningar de utsätts för jämför med i en bergvärmepump t.ex.
En teori kan vara att själva värmepumparna i sin helhet oftare byts ut av andra orsaker innan de blivit så gamla att kompressorn rasar?
Skrivet av: woodbear
« skrivet: 24 april 2017, 17:18:00 »
Jeg kjenner en som reparer og innstaller v/v, l/vp og l/l vp.. De fleste kompressorene han har byttet er på bergvarme, rundt 7-8år.. og ingen på lv/vp .. men derimot.. veldig få eldre lv vp i området jeg bor da de ikke var bra nok før 5-6 år sen hovedsaklig ctc t som tuffer enda. "var" tilsvarende klima Lunk har, men har sett under -20 kun 2-3 uker tilsammen på 10 år.. og iår var det ikke under -10 en gang. Klimaendringer hjelper for lv vp haha Mye andre problemer med dem derimot. Følere og kretskort tull. Men i norge er bergvarme så ekstremt dyrt nå. Gjerne 200000 nok. Vi har lavere strømpriser en sverige og betaler for lv det dere i sverige betaler for bergvarme!
Skrivet av: ace
« skrivet: 24 april 2017, 14:51:59 »
Här jämför du äpplen och päron.
Självklart kräver BV en lägre % sats då en del av invedteringen är en tämligen dyr borra. Förhoppningsvis behöver du inte göra om den så ofta.
Rent tekniskt torde der inte vara sånstor skillnad för "kompresseriet" i sammanhanget, i övrigt lika.
Det kan ju vara märkesberoende vad som behöver bytas när kompressorn rasar , men det är komplext. Tillgång reservdelar på gamla anläggningar mm.
Jag tror man får se det värmeekonomiskt, och hur mycket spets som behövs.
Nej, jag tror jag jämför korrekt. på en luft/vatten är det mycket ovanligt att kompressorhaveri är den primära orsaken till att den tekniska livslängden är uppnådd. (efter F2010 slutade tillverkas ) när de byts är oftast många av komponenterna helt färdiga...enligt Rickards redovisning ovan
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 24 april 2017, 08:16:03 »
Jag är benägen att hålla med ACE i denna fråga.
Jag har från tid till annat funderat på hur jag skulle agera om jag skulle börja sälja och installera värmepumpar i södra norrbotten där jag håller till, och jag är tveksam till om jag alls skulle vilja sälja/montera luft/vattenvärmepumpar här uppe.
Dels vet jag av egen erfarenhet hur frustrerande det är när elpatron vill/måste ta över värmen när det är som kallast ute, och dels måste man vara blind för att inte se hur pass mycket mer krångel det verkar vara med luft/vattenvärmepumpar jämför med berg eller markvärmepumpar.
Däremot, om man gör en ekonomisk kalkyl på t.ex. 15 år i ett specifikt hus så är det nog inte alls otroligt att luft/vattenvärmepump ger ett bättre utfall, även i norr.
Och då speciellt med de senaste effektiva invertervärmepumparna.
Jag är ändå tveksam till att den typen av beräkning blir rättvisande då jag mer eller mindre förutsätter att livslängden är avgjort kortare på en luft/vattenvärmepump av flera olika skäl:
1. Den sitter utsatt för väder och vind, fukt, kyla och yttre påverkan.
2. Den får arbeta med temperaturer i mycket större intervaller på "kalla sidan", den måste hantera temperaturer på +30 grader till kanske -30 grader när berg eller markvärmen kanske ligger i intervallet -2 till +12 grader eller nåt sånt. (Normalt inom 0 till +5 grader under värmesäsongen)
3. Fläkten i utedelen är en utsatt del som saknas på en berg/markvärmepump.
4. Värmepumpar med vatten till utedelen riskerar frysa sönder om det blir längre strömavbrott när det är kallt ute.
5. Värmepumpar med gas mellan utedel och innedel blir skapligt dyra att ersätta när de skall bytas ut, de har dessutom svårt att komma under gränsen på CO2-ekvivalenter så länge de använder R407C eller R410A som köldmedium.
Skrivet av: rikkitikkitavi
« skrivet: 24 april 2017, 08:00:52 »
En annan viktig aspekt i valet mellan l/V och L/L är den tekniska livslängden och återinvesteringskostnad när denna nåtts.
En bv kräver ca 40-50% av den ursprungliga investeringskostnaden när den är slut i återinvestering
LV kräver 80% av ursprungliga investeringskostnaden i återinvestering, och detta mycket tidigare.
På 20-25 år har bergvärmen vunnit stort..
Här jämför du äpplen och päron. Självklart kräver BV en lägre % sats då en del av invedteringen är en tämligen dyr borra. Förhoppningsvis behöver du inte göra om den så ofta. Rent tekniskt torde der inte vara sånstor skillnad för "kompresseriet" i sammanhanget, i övrigt lika. Det kan ju vara märkesberoende vad som behöver bytas när kompressorn rasar , men det är komplext. Tillgång reservdelar på gamla anläggningar mm. Jag tror man får se det värmeekonomiskt, och hur mycket spets som behövs.
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 23 april 2017, 22:06:25 »
Men f2120 är det bästa man kan köpa i LVVP väg?
Skrivet av: ace
« skrivet: 23 april 2017, 21:43:59 »
Anledningen till att COP sjunker är att den minskade energiupptagningen (förångarkapaciteten) kompenseras med ökat kompressorarbete.
Anledningen till att man inte redovisar effekten jag efterfrågar är att den peakat vad den klarar av i kompressorfrekvens och tryckfasöverhettning!
Man kan alltid vätskeinjektera för att klara en bit till... men det blir lite "dold spetsvärme" i praktiken.
Jag vet inte vad den klarar...utan påpekar bara efter erfarenhet och uppskattad begränsning här av. Frågan var en ren fråga
Edit: utan att ha granskat just denna pump, utan som en ren generalisering kan nämnas att om du ska bibehålla värmeeffekten vid en normal överhettning på en luft/vatten (R410A) och förångning på -30grC så innebär en höjning av kondenseringstrycket från 55grC till 65grC en avsevärt höjd kompressoreffekt för att bibehålla värmeeffekten samt även en höjning av hetgastempen med ca 15K. den kalkylerade hetgastempen hamnar mellan 135-140grC
förångningen sjunker ytterligare när den börjar frosta på, med ännu skadligare hetgastemperaturer till följd.
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 23 april 2017, 21:35:57 »
Exakt när elpatronen ibland går in vet jag inte, men gissningsvis strax under noll. Vid -10 spärras VPn helt eftersom huset då kräver varmare framledning än vad min 5 år gamla EcoAir 107 PE kan ge. Men trots det så är det en lönsam investering i mina ögon. Du ser ju elförbrukning före och efter VP i figuren till vänster, i min signatur.
Jag räknar med 5 år till och sen byter vi upp oss till den då senaste versionen.
107an är både klenare och har lägre möjlig temperatur på framvattnet än F2120-16, så den ger upp tidigare. En sak jag gjort för att hjälpa min värmepump på traven är att byta ut en del radiatorer. De jag hade var dimensionerade för oljepanna (hög temperatur i rören). Nya större radiatorer låter huset bli varmt med en lägre temperatur på vattnet, vilket gör att värmepumpen blir användbar vid kallare väder. --- Mats ---
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 23 april 2017, 21:29:10 »
Det var inte svaret jag frågade efter!
Vad ger den vid 60 alt 63 grC framledning vid minus 20 ute?
Och då vid nyavfrostad förångare
Konstigt nog redovisar ingen vad den ger med lagom påfrostad förångare vid dessa temperaturer..
Intresserad av ditt eget svar på din fråga. Det finns som du nämner inget angivet svar i en rapport. Men tittar man i diagrammen ger den (F2120-16) 8.4 kW vid 55 grader och minus 25. 9.4kW vid minus 20. Den tappar COP, men inte uteffekt när framvattnet stiger (uteffekten stiger runt 5 procent vid höjning från 35 till 45 och minus 25, runt 4 procent till vid höjning från 45 till 55). Så förutsatt att huset drar värmen ur vattnet skulle jag säga den ger 9.5kW vid 65 grader och minus 20 ute. Nu är frågan, vad tänker du dig den ger, och hur kommer du fram till det? --- Mats ---
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 23 april 2017, 20:01:20 »
Vi får se, ju mer man tittar desto mer vill man ha en helt ny pjäs...
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 23 april 2017, 15:35:40 »
Ok, då är det kökspannan som får leverera👍🏻 Jag började i dom tankarna att ha kvar vår pelletspanna och köra en liten luft/vatten som gick till kanske minus 10 eller nått. Blir ju absolut billigast att installera men har tänkt om lite, vill gärna bli av med pelletsen helt
Om möjligt att ha kvar pellets en vinter till , jag skulle göra det , inte så mycket jobb att koppla ihop det , men som extra säkerhet och kolla om VP klarar det , samtidigt får en koll på när elen går samt hur mycket , skulle tro att en VP som lämnar ca 7KW vid -15 klarar av det , det är ju ingen herrgård
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 23 april 2017, 14:04:51 »
Ok, då är det kökspannan som får leverera👍🏻 Jag började i dom tankarna att ha kvar vår pelletspanna och köra en liten luft/vatten som gick till kanske minus 10 eller nått. Blir ju absolut billigast att installera men har tänkt om lite, vill gärna bli av med pelletsen helt
Skrivet av: lunk Umeå
« skrivet: 23 april 2017, 13:50:12 »
Hur långt går den innan spets lunk?
Exakt när elpatronen ibland går in vet jag inte, men gissningsvis strax under noll. Vid -10 spärras VPn helt eftersom huset då kräver varmare framledning än vad min 5 år gamla EcoAir 107 PE kan ge. Men trots det så är det en lönsam investering i mina ögon. Du ser ju elförbrukning före och efter VP i figuren till vänster, i min signatur. Jag räknar med 5 år till och sen byter vi upp oss till den då senaste versionen.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 22 april 2017, 21:06:03 »
8,3kw cirka för 16kw maskinen och då 55grader framledning, kör den spets upp till 63 eller fixar den det utan?
63 grader ska den klara med kompressorn vill du ha mera blir det elpatron men returen får inte gå över 55 grader för då stoppar kompressorn. Har ingen koll på vilken effekt den lämnar då men gissar att det sjunker rejält och slitaget ökar.
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 22 april 2017, 18:38:27 »
Haha ja det är över min kompetensnivå 😄
Skrivet av: ace
« skrivet: 22 april 2017, 18:29:58 »
Det var inte svaret jag frågade efter!
Vad ger den vid 60 alt 63 grC framledning vid minus 20 ute?
Och då vid nyavfrostad förångare
Konstigt nog redovisar ingen vad den ger med lagom påfrostad förångare vid dessa temperaturer..
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 22 april 2017, 15:58:06 »
8,3kw cirka för 16kw maskinen och då 55grader framledning, kör den spets upp till 63 eller fixar den det utan?
Skrivet av: ace
« skrivet: 22 april 2017, 15:05:38 »
F2120 gör ju 63 gradig framledningstemp vid -25 men om det är med hälsan i behåll är väl tveksamt 😄
Med vilken avgiven effekt? 
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 22 april 2017, 10:22:17 »
F2120 gör ju 63 gradig framledningstemp vid -25 men om det är med hälsan i behåll är väl tveksamt 😄
Skrivet av: ace
« skrivet: 22 april 2017, 08:55:08 »
Purjo ställer rätt fråga.
Framledningstemp är avgörande för valet.
Ingen l/v kan göra 60gr vatten vid minus 20 utomhus med hälsan i behåll.
En annan viktig aspekt i valet mellan l/V och L/L är den tekniska livslängden och återinvesteringskostnad när denna nåtts.
En bv kräver ca 40-50% av den ursprungliga investeringskostnaden när den är slut i återinvestering
LV kräver 80% av ursprungliga investeringskostnaden i återinvestering, och detta mycket tidigare.
På 20-25 år har bergvärmen vunnit stort..
Skrivet av: Hiller
« skrivet: 21 april 2017, 16:54:52 »
Hur långt går den innan spets lunk?
Skrivet av: lunk Umeå
« skrivet: 19 april 2017, 16:21:18 »
Jag har kört luft-vatten några mil norr om Umeå sen hösten 2011 och den sparar ca 17-18 MWh per år åt oss och har samtidigt gett oss ett system som sköter sig självt och som ger oss tillräckligt med VV.
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 14 april 2017, 23:05:10 »
Jag har kört med luft/vatten i Västernorrland i 6 år utan problem (den funkar bra än, men jag har flyttat).
En viktig faktor är vilken framledningstemp värmesystemet behöver när det är som kallast. Alla värmepumpar är dåliga på höga temperaturer, men i synnerhet luft/vatten. Min VP skulle funka till -20 ute, men vid ca -17 stannade den för att temperaturen ut blev för hög.
Jag antar att du har tänkt göra installationen själv, annars är det inte så jättestor skillnad mellan luft/vatten och markvärme.
Skrivet av: Kurtivan
« skrivet: 14 april 2017, 21:45:19 »
Vi har tyvärr inte några bra uppgifter om vad huset kräver i uppvärmning, husets ägare har gått bort och han eldade huvudsakligen med ved. Huset kommer att hyras ut men först måste uppvärmningen ordnas. Det man kan säga är att det är byggt i slutet av 50-talet och har tegelfasad och tvåglasfönster.
Skrivet av: torbjorn_forsman
« skrivet: 14 april 2017, 20:46:46 »
Skillnaden mellan L/V och bergvärme är framför allt att L/V-värmepumpen blir mer väderberoende. Effekten avtar i sträng kyla och det finns alltid en viss risk att den misslyckas med avfrostningar och kräver manuell handpåläggning om märkligt "aprilväder" har lyckats lura avfrostningsautomatiken.
I praktiken får man väl räkna med att det blir lite mer körning av tillsatsvärme med elpatroner om man har L/V än med en bergvärmepump med samma märkeffekt, men man ska absolut inte döma ut L/V-lösningen. Det är ju ändå ganska få dygn per år som det är så kallt att en normalt dimensionerad L/V-värmepump inte räcker till för sin uppgift.
Man behöver mer uppgifter om anläggningen för att kunna göra en noggrannare bedömning. T ex hur förhållandet mellan utetemperatur och framledningstemperatur ser ut då man håller rimlig rumstemperatur inomhus, hur stort energibehovet är på en uppvärmningssäsong, uppgifter om husets storlek och beskaffenhet osv. De boendes vanor är också intressanta att känna till - t ex om det förbrukas mycket varmvatten eller inte, om man har för vana att myselda i braskamin ...
Skrivet av: Kurtivan
« skrivet: 14 april 2017, 20:05:24 »
Jag står inför ett val att byta värmesystem. Valet är att endera göra en liten investering typ, aktivera elpatroner i befintlig värmepanna, eller en medelinvestering luft-vatten värmepump, eller en stor investering med att borra och installera bergvärme.
Huvudfrågan är nu om en luft-vatten värmepump är ekonomisk nog för ett hus i Västernorrland där en årsmedeltemperatur ligger runt +4 grader.
Huset är tänkt att hyras ut tills vidare så det måste vara en lösning som är driftsäker.
|
|
|
gäster: 562
dolda: 0
användare: 9
