Ämne: Kombination golvvärme och radiatorer

[skogstomten]

Har utbyggnadsplaner och funderar nu på värmesystem.

Idag 75 kvm elpanna NIBE EVC 240 från -99 med innegivare med dockad köksvedpanna där allt fungerar kanon har kommit fram till att uppvärmningen max drar 5000kwh i kombination med 7 kbm ved. Rejält isolerade väggar och enrörssystem i två olika slingor. Hyfsat mycket element.

Utbyggnad på 60 kvm vad ska man sätta in där? Fördelen med radiatorer är att styrdatorn kan styra allt på ett enkelt sätt. Nackdelen är att vi ev i framtiden funderar på bergvärme i framtiden och vet om fördelarna med golvvärme i så fall.

Går det att få till styrningen av systemet via elpannan när ute/innetemperaturen förändras på något enkelt/ekonomiskt sätt om man väljer golvvärme i den nya delen och har kvar element i den gamla? Eller måste det till en separat styrdator som reglerar golvvärmen men då riskerar den väl att störa elpannans styrning av resten av systemet.

[tipo874]

Jag har just konverterat vårt hus, ca 170 kvm, från direktel till bergvärme med radiatorer.

Vi har ett garage/förråd på ca 75 kvm med vattenburen golvvärme. Det har värmts med en liten elpanna tidigare. Golvet är nu via en motorshunt kopplat till värmepumpen, och allt styrs från värmepumpen.

Den Stiebel-Eltron WPF 10 som jag har kan styra två radiatorkretsar, där den första styrs av returtemp och den andra av shunttemp.

Man kan välja separata värmekurvor för kretsarna, och även påverka shuntdynamiken.

Jag har maximerat framledningstempen till golvet till 25°, vilket är ungefär vad jag hade tidigare med elpannan. Golvkretsen använder den gamla cirkpumpen jag hade till elpannan, men även den styrs av värmepumpen. Den går dock konstant under vinterdrift, fast jag har sänkt varvtalet till det lägsta.

Vi körde igång anläggningen i fredags, så jag har inte så stor erfarenhet än, men efter att jag sänkt kurvorna rätt drastiskt så känns det numera rätt behagligt både i huset och garaget.

Jag vet inte hur andra värmepumpar hanterar detta, men jag tycker vår lösning verkar bra än så länge.

[admin]

Jag tror att Stiebel-Eltron har en av de allra mest kompetenta reglerdatorerna just när det gäller att reglera mer än ett uppvärmnings-sytem.

I ett normalt kombinerat system reglerar elpannan/värmepumpen det system som har den högsta tempen, i ditt fall rimligen radiatordelen.

Den ev nya delen med golvvärme får sedan styras av en egen shuntstyrning eller rumsgivare som styr en shuntgrupp med egen cirkulationspump.

Nu är jag ingen expert på just detta, så ta mitt inlägg med en stor nypa salt.
Jag antar att det kommer fler/kompletterande inlägg - förhoppningsvis av de som redan har den lösning du beskriver i sitt eget system.

/Rickard

[henrikf]

Planerar att snarast borra för bergvärme och installera en IVT, Nibe eller annan värmepump på 7-9 kW för att värma vårt gamla (1909) hus på ca 190 m2. Vi gör idag av med ca 30000 kWh på uppvärmning och vv, men då snålar vi! Problemet är (som en del redan tagit upp i forumet) radiatorer blandat med golvvärme som jag vill kunna köra även då radiatorsystemet är avstängt. Har 50 m2 golvvärme manuellt shuntat med 4 slingor + 140 m2 radiatorvärmd yta, 50 m2 ouppvärmd källare. Sommartid. vill jag kanske bara värma 10 m2 badrum, så någon form av ackumulatortank måste ju till. Dessutom har jag låg takhöjd, så jag måste ändå ha separat vv-produktion. Jag gillar Euronoms Exotank VPS eftersom den huvudsakligen tar det kallare vattnet i botten på tanken till värmevatten, men fungerar det med batteriväxlare för vv i en tank som håller kanske går ner till 45 grader innan man kör igång pumpen? Nackdelen med dubbelmantlade acktankar är den relativt lilla volymen i manteln, skall man plocka ut värmevatten ur den till golvvärmen blir det nog korta gångtider. Skulle en lösning vara att köra radiatorsystemet direkt på pumpen (ev sätta en gammal stor radiator på returen för att värma källaren lite och samtidigt öka volymen i systemet), sedan använda någon form av ack-tank till vv och golvvärmens behov? Vilken lösning skulle bäst tillgodose våra behov (rejäl vv-produktion, två olika uttemperaturer för radiator och golvv, långa gångtider vid lågt värmebehov), och vilken/vilka fabrikat klarar att styra det? Tacksam för tips!

[Rickard]

Om jag vore i dina kläder skulle jag köpa en värmepump, kanske en Stiebel Eltron eller en Viessman, då de kan styra både radiatorer + extra shuntgrupp samt har inbyggda reglering för eventuell frikyla. Du kan dock även välja en av de du räknar upp, vilken har ingen större betydelse.

Köp en värmepump utan inbyggd vv-beredare.

Till detta:

En separat acktank/vv-beredare typ Nibe VPA 200/70 eller 300/200, alternativt en acktank med förvärmnings och varmvattenslinga från t.ex. strömsnäspannan (Rinkaby rör)
Denna beredare skall enbart användas för tappvarmvattenberedning, det blir inte ekonomiskt på sikt att använda vattnet från manteln för att hålla golvet varmt sommartid, det krävs dels att värmepumpen arbetar med höga framledningstemperaturer hela tiden trots att du kanske bara behöver 25-35 grader varmt vatten för att köra underhållsvärmen i golvet, och dels att du får många start och stopp då tempen i menteln ganska fort skulle sjunka till den nivå som krävs för att kompressorn skall starta igen.

En separat acktank för radiator/golvvärmesystemet
Denna acktank används som "första radiator" för att utöka systemvolymen och tillåta ekonomisk drift även av underhållsvärme till golvet sommartid.
Med en konventionell värmepump sätter du en push10 eller liknande som håller underhållsvärmen i golvet, med en Stiebel eller Viessmannn kan värmepumpen sköta shunten för golvvärmen, radiatorerna stänger du av sommartid alternativt drar ned termostaterna på dessa över sommaren.

Körsätt på denna anläggning blir som följer:

Vintertid kör du flytande kondensering med en kurva inställd som passar radiatorerna, shuntstyrningen reglerar tempen i de rum där du har golvvärme.
Vid tappvarmvattenbehov växlar en trevägsventil över till din vv-beredare, tappvarmvatten skall vara prioriterat.

Sommartid kör du fast kondensering till acktanken, t.ex. start vid 25 grader, stopp vid 35 grader, vidd tappvarmvattenbehov växlar trevägsventilen över till vv-beredaren, även nu skall tappvarmvattenproduktion vara prioriterad.

Denna lösning blir billigare än vad euronoms exotank blir (även om även jag gillar deras tank), dessutom blir funktionen bättre.

Jag har gjort en kalkyl på dina ofullständiga uppgifter, beräknad med klimatdata stockholm, 3 pers i familjen och 35000 kWh i tidigare förbrukning.
Bifogar bilder på kalkylen.

Jag rekomenderar en värmepump på 7-9 kW och ett aktivt borrhålsdjup på ca 155-200 meter förutsatt att du bor i stockholmområdet och har granit som berggrund. Ju djupare borra desto bättre funktion.

[henrikf]

Tack för mycket användbar information, jag kommer förmodligen att gå på din rekommendation, det låter vettigt! Jag bor i Göteborg för övrigt, och vi är 5 i hushållet - förändrar det din rekommendation på vp-effekt och borrdjup? Några frågor till bara: Vad är lämplig volym på ackumulatortanken till värmesystemet, och är det en nackdel styrmässigt att ha stor volym? Tack än en gång!

[Rickard]

Kalkylen för göteborg ger vid hand att du kan borra 10 meter mindre, alltså minst 144 meter aktivt hål till en värmepump på 7-9 kW.

Eltillskott med en 7 kW VP blir då ca 1600 kWh/år, med en 9 kW VP blir det ca 500 kWh/år.
OBS! när det gäller borrningen är det av största vikt att du kollar med borraren vilken berggrund ni har, mina kalkyler baserar sig på värmeöverföringstalet för granit, har ni t.ex. kalksten måste du borra betydligt djupare.

Storleken på acktanken bör vara 3-500 liter, med den mindre får du lite tätare mellan varje driftscykel, alternativt måste du värma vattnet till en högre temp varje gång för att bibehålla ett lågt antal starter/dygn.
Jag skulle förmodligen ha köpt en 300 liters, men tag gärna in synpunkter från fler än mig.

[utopiazz]

Några frågor till bara: Vad är lämplig volym på ackumulatortanken till värmesystemet, och är det en nackdel styrmässigt att ha stor volym? Tack än en gång!

Nu har jag i princip bara golvvärme men jag kör en ack på 500l till mitt system. Skälet till att jag valde en ack är att jag har så lite vatten i mitt system samt att jag har en VP som är överdimensionerad (klarar minst -30 utan tillskott)

Reglermässigt så har jag flyttat min framledningsgivare så den sitter efter acken. Det ger en mer rättvis bild till styren av vilken temperatur som går ut i systemet.

Den enda nackdelen jag kan se är en viss tröghet vid snabba omslag till varamare väder. Problemet minskade rejält efter det att jag flyttade givaren. Jag kan när temperaturen går från -10 till 0gr på bara några timmar få en övertemperatur på runt 1gr vilket iof sig inte är mycket. Hur mycket av den övertempen som är värmelagring i huset och hur mycket som kommer från acken vet jag inte. Med en mindre ack på 300l så skulle risken med övertemp pga av acken minska.

/Johan