Har aldrig riktigt fattat hur elpriset sätts i Sverige, så jag frågade Gemini, och fick en rätt bra förklaring, kanske det kan hjälpa andra förstå också.
Hur kan det komma sig att man får betala spotpris som motsvarar den dyraste producerade elen i sitt elområde när det mesta av elen tillverkas till mycket lägre kostnader?
Gemini:
Det här är en av de vanligaste (och mest förståeliga) källorna till frustration när det gäller elmarknaden. Det känns intuitivt fel att billig vattenkraft kostar lika mycket som dyr fossilkraft bara för att de råkar säljas samtidigt.
Anledningen stavas marginalprissättning (ofta kallad Pay-as-Clear). Här är en förklaring till varför systemet ser ut så och logiken bakom:
Hur marginalprissättning fungerar
Elmarknaden (Nord Pool) fungerar som en auktion varje timme. Man använder en modell som kallas för "meritordningen":
Budgivning: Alla producenter (vind, vatten, kärnkraft, gas, etc.) lämnar in bud på hur mycket el de kan leverera och till vilket lägsta pris.
Sortering: Elbörsen staplar dessa bud från billigast till dyrast. Vind- och solkraft ligger i botten (kostar nästan 0 kr att producera när det väl blåser/lyser), följt av kärnkraft och vattenkraft. Dyrast är oftast fossila bränslen som gas eller olja.
Mötet: Man kollar på hur stor efterfrågan är. Om efterfrågan är 10 000 MW, köper man de 10 000 billigaste megawatten som erbjuds.
Prissättningen: Det är här "krubban" ligger: Det sista (dyraste) budet som behövs för att täcka behovet sätter priset för all el som säljs den timmen.
Exempel: Om 95 % av elen kommer från billig vindkraft för 10 öre, men de sista 5 % måste komma från ett dyrt gasverk som kräver 200 öre för att starta, då får alla producenter 200 öre betalt.
Varför gör man så? (Logiken bakom "vansinnet")
Det kan verka orättvist, men det finns ekonomiska och tekniska skäl till att systemet ser ut så här:
Incitament för billig el: Eftersom alla får det högsta priset, tjänar de som producerar el billigt (t.ex. vind och vatten) mycket pengar när priset är högt. Detta ska locka företag att investera i billig, förnybar energi eftersom det är mest lönsamt.
Rättvis ersättning: Om man bara fick betalt för sin egen kostnad skulle ingen vilja driva de dyra kraftverken som behövs under kalla vinterdagar – de skulle gå med förlust direkt.
Självreglering: Om priset blir högt signalerar det till konsumenter att spara el och till producenter att bygga mer.
Var hamnar pengarna?
När du betalar ett högt spotpris för el som producerats billigt i ett vattenkraftverk i SE1, hamnar "vinsten" (skillnaden mellan produktionskostnad och försäljningspris) hos producenten.