Ämne: Hur gammal är du?

[tyke]

Hur gammal man är eller känner sig är ju lite som hur långt är ett snöre…

Men IOM trådstart så får jag väl krypa till korset o erkänna att jag uppnått den aktningsvärda åldern av 59 år o kommer förhoppningsvis hinna 60 nu till vintern!!

Fysiskt så känns det väl inte som 30 längre i kroppen …
Men i huvudet så känner jag mig yngre

Vore lite kul o höra era andras ålder! Med tanke på att jag är helt urusel på det tekniska så har jag en fördom att det beror på min ålder! Men tyvärr så beror det nog på något annat. Förstått att det finns många här som är jämngamla som är helt outstanding på kunskap

[tipo874]

70

[Rickard]

Blir 60 i Augusti.

[rocas]

68...känner mig som 78

[Jisse]

Fyller 42 här framöver i sommar..

[25fOCUS]

Då har ni som svarat ett tag kvar, är 81 till vintern och jobbar vidare. Klart är ingen 40 taggare i kroppen, men
inga problem fysiskt än så länge. Vad är det dom säger """ det går långsamt fram men går ändå fram "" men inte i snigelfart för min del.

[Ewald]

48

[Börje__]

Då har ni som svarat ett tag kvar, är 81 till vintern och jobbar vidare. Klart är ingen 40 taggare i kroppen, men
inga problem fysiskt än så länge. Vad är det dom säger """ det går långsamt fram men går ändå fram "" men inte i snigelfart för min del.

Bra där 💪💪💪

[jehu]

67....känner mig som 63

[Hasberg]

Fyller 81 om knappt 3 månader

[Rickard]

Blir som sagt 60 i höst, och känner mig nog som 60 år också, i kroppen, i knoppen är det liten skillnad jämfört med för 20 år sedan, men visst kanske man blivit lite mer glömsk.
Hade man haft 20 kg mindre att bära på hade det säkert varit lättare också, så jag har ju en föryngringskur i bakfickan om jag skulle ta tag i det.
Men det där har vi ju talat om många gånger förr, jag vet vad som krävs om jag ska bli normalviktig, och det är i princip ett asketiskt liv utan utsvävningar i någon form, och än så länge säger sunda förnuftet och min genetiska konstitution (reptilhjärnan) att det inte är värt det, jag lever hellre fullt ut (självklart med många restriktioner ändå) än att inte kunna unna mig något som jag tycker är gott, roligt eller skönt.
Tyvärr sammanfaller dessa tre saker ofta med sånt som kan addera till vikten, eller i vart fall göra det svårt att gå ned i vikt.

Ser jag mig omkring så är jag i alla fall inget levande lik jämfört med mina jämnåriga, det finns absolut de som är i bättre form, men det finns även de som redan är döda, de som varit sjukskrivna/pensionerade ett bra tag redan, och de som bytt både höfter och knän, det finns de som haft hjärtinfarkt, stroke och fått hjärtflimmer.
Så visst hade man kunnat vara i bättre form, men som sagt, om man jämför med snittet så ligger jag nog kanske där någonstans.
Om jag blir 80 år och hjärnan funkar har jag en känsla av att jag fortfarande kommer jobba, men då som anställd, möjligen utan lön, om inte sonen slänger ut mig ur firman.