Ämne: Examensarbete som rör markförlagd förvärmning av luft.

[Jisse]

Läs rapporten.

Jag har skummat igenom den, men finner inget kring detta med markrör för förvärmning mot luftvärmepump specifikt.

Kanskr någon annan läst någonting jag missat?

[purjo__]

Jag har skummat igenom den, men finner inget kring detta med markrör för förvärmning mot luftvärmepump specifikt.

Kanskr någon annan läst någonting jag missat?

Det står att kondensdränering behövs och att mögel inte är något problem.

[Jisse]

Det står att kondensdränering behövs och att mögel inte är något problem.

Toppen 

[kWhalp]

Att det är lägre temperatur i marken på sommaren än i luften och högre temperatur i marken än i luften på vintern är ju inte unikt för Portugal, vintertid är temperaturdifferensen större i Sverige än i Portugal, och tvärs om på sommaren, iaf så som jag får för mig saken.. och med större diff (åt rätt håll) så blir också energivinsten därefter.

Så förstår inte riktigt?

Okej, förlåt Jisse och Purjo_ om jag upprör känslor,
 såhär tänker jag; att de tänker:

(För övrigt, portulackerna (=> portugiser med polskt ingenjörspåbrå )

Det går att använda samma portugisiska markrör året om, utan att "växla om" röret säsongsvis, och det går att använda frånluften konstant. Det är hela finessen som tidigare hintats om. KISS-tänket.

I Norra Sverige skulle den lösningen bli stökig, just på grund av den höga temperaturskillnaden på vintern, som dessutom ligger i fel härad, i kombination med att vi sällan har rejäla värmeböljor på sommaren (tänk Målilla 38°C), och på vintern har vi inte varm mark nog, för att dra nytta av denna permanent installerade luftrörsfunktion.

Se graf nedan,

med Portulacktänket så trycker man upp kurvan ytterligare, så att rörmiljön blir än varmare på sommaren, och än varmare på vintern, än normal markmätning utan frånluft från huset, win-win, för det senare energiuttaget.

I Norra Sverige (där jag bor, och kan marktemperaturfluktuationerna), går det mellan ett par minusgrader på frostdjup (om man nu inte bygger nytt, och kan förlägga ett råttbo av rör under plattan) då blir det lite bättre, och i vanlig mark, blir det cirka +15°C som varmast.

Men likförbannat så får man problem med bland annat nedkylande grundvattenrörelser lateralt och att vi som sagt behöver typ 1% av energin till att kyla huset/år, iaf i Norrland. (Vi brukar bränna 30 kWh/år på AC-kyla, => 0.66% av uppvärmningen-/tappvarmvattenenergin).

TL;DR
Portulack-lösningen  (EHEA?, eller vad dom kallar den) funkar bra i varma klimat, som även har någon typ av semi-vinter. Den fungerar som säsongsutjämnare/buffert, för utedelen.

Och Ja, det är i Norra Sverige effektivare att blåsa frånluften direkt på utedelen, utan markinblandning, men då behöver vi också ingen nämnvärd kyla på sommaren, att prata om...varpå konceptet är dödfött, här, i Umeå.

Har man "utedel", och mekanisk frånluft utan återvinning, så är detta dragande av rör till utedelen, (i mark/eller ovan mark) ett snäpp uppåt i värmepumpshierarkin, man får en fattigmans-FLVP. 

Sen är ju 200 m³/h@25°C en kiss i Nilen, jämfört med de 4500 m³/h@5°C eller mer, som en luftluft/vattenluftvärmepump, kan svälja i Portugal (22% i bästa fall, om 100% omvandling, vilket det inte är), men som flera hintar om, det är även en massa fukt med i spelet.

 Paging Roger?

[Jisse]

Okej, förlåt Jisse och Purjo_ om jag upprör känslor,
 såhär tänker jag; att de tänker:

(För övrigt, portulackerna (=> portugiser med polskt ingenjörspåbrå )

Det går att använda samma portugisiska markrör året om, utan att "växla om" röret säsongsvis, och det går att använda frånluften konstant. Det är hela finessen som tidigare hintats om. KISS-tänket.

I Norra Sverige skulle den lösningen bli stökig, just på grund av den höga temperaturskillnaden på vintern, som dessutom ligger i fel härad, i kombination med att vi sällan har rejäla värmeböljor på sommaren (tänk Målilla 38°C), och på vintern har vi inte varm mark nog, för att dra nytta av denna permanent installerade luftrörsfunktion.

Se graf nedan,

med Portulacktänket så trycker man upp kurvan ytterligare, så att rörmiljön blir än varmare på sommaren, och än varmare på vintern, än normal markmätning utan frånluft från huset, win-win, för det senare energiuttaget.

I Norra Sverige (där jag bor, och kan marktemperaturfluktuationerna), går det mellan ett par minusgrader på frostdjup (om man nu inte bygger nytt, och kan förlägga ett råttbo av rör under plattan) då blir det lite bättre, och i vanlig mark, blir det cirka +15°C som varmast.

Men likförbannat så får man problem med bland annat nedkylande grundvattenrörelser lateralt och att vi som sagt behöver typ 1% av energin till att kyla huset/år, iaf i Norrland. (Vi brukar bränna 30 kWh/år på AC-kyla, => 0.66% av uppvärmningen-/tappvarmvattenenergin).

TL;DR
Portulack-lösningen  (EHEA?, eller vad dom kallar den) funkar bra i varma klimat, som även har någon typ av semi-vinter. Den fungerar som säsongsutjämnare/buffert, för utedelen.

Och Ja, det är i Norra Sverige effektivare att blåsa frånluften direkt på utedelen, utan markinblandning, men då behöver vi också ingen nämnvärd kyla på sommaren, att prata om...varpå konceptet är dödfött, här, i Umeå.

Har man "utedel", och mekanisk frånluft utan återvinning, så är detta dragande av rör till utedelen, (i mark/eller ovan mark) ett snäpp uppåt i värmepumpshierarkin, man får en fattigmans-FLVP. 

Sen är ju 200 m³/h@25°C en kiss i Nilen, jämfört med de 4500 m³/h@5°C eller mer, som en luftluft/vattenluftvärmepump, kan svälja i Portugal (22% i bästa fall, om 100% omvandling, vilket det inte är), men som flera hintar om, det är även en massa fukt med i spelet.

 Paging Roger?

Det är nog? bara en fråga om dimensionering och konstruktionsutförande..

Köpa dränröt, hyra en grävare över midsommarhelgen, sen är det bara att spaka. 

Det är nog fläktarna som kan förstöra kalkylen, både i inköp och i driftskostnad.

För rent principiellt veekar det ju fungera att få upp luft som ligger på plusgrader ur marken hela vintern så långt norrut som i skellefteå motsvarande luftomsättningen, iaf i exempelhuset som tas upp i exarbetet.

[Rickard]

Jag tror det där är mest intressant i hus med FTX, att förvärma tilluften måste ju uppenbart vara en stor fördel.
Kan man dessutom köra frånluften mot utedelen på luftvärmepumpen har man sparat i båda ändarna, utan allt för stora infrastrukturkostnader.

[Jisse]

Jag tror det där är mest intressant i hus med FTX, att förvärma tilluften måste ju uppenbart vara en stor fördel.
Kan man dessutom köra frånluften mot utedelen på luftvärmepumpen har man sparat i båda ändarna, utan allt för stora infrastrukturkostnader.

Så är det.

Det är egentligen "bara" den eventuella risken för eventuella problem med påväxt som är risken, allt annat är ju en ren "vinst" efter att rör och markarbete är gjort, dessutom får man energi som är tillgänglig året om och dygnet runt.

En sådan här liten mini ftx, hur är de utformade, har den en fläkt som skulle storkna och dö om den kopplas mot ett intagsrör?

[Rickard]

Ingen aning, men ett antal meter tillopp måste de ju klara, kanske behöver man sätta in en slavfläkt?
Det där borde de som säljer veta, finns säkert de som gjort sådär.