Ämne: Ångtryck vad är det och hur fungerar det.

[messer]

Hej
Jag har stött på att man talar om ångtryck och jag har en känsla av att man egentligen uttrycker sig på fel sätt.
T.ex påstår man att ångtrycket förändras med temperaturen vilket jag inte tycker är rätt.
Sen ser jag andra påståenden som att lera skulle förändra ångtrycket.
Jag skulle därför vilja veta vad som är verkligheten bakom ångtryck och vad som påverkas.

MVH
Messer

[jehu]

Ångtrycket beror av ämne och temperatur.

Går det att torka tvätten i minusgrader? Jo, även is har ett ångtryck. Men det går långsamt...

Kolla även trippelpunkt, http://sv.wikipedia.org/wiki/Trippelpunkt  http://susning.nu/Vattnets_trippelpunkt
Man kan ha en del skoj genom att laborera med tryck och temperatur.

Från http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ngtryck

"Ångtryck definieras som det tryck vid vilket ett ämnes avdunstning är i jämvikt mellan dess flytande och fasta tillstånd vid någon given temperatur.

När omgivningens tryck är lika med ångtrycket för en vätska (flytande tillstånd), är vätskan och dess ånga (avdunstning) i jämvikt. Under den givna temperaturen kommer ångan att kondensera till vätska, och över kommer vätskan att koka, det vill säga bli ånga. Alltså kommer kokpunkten för ett ämne vid ett givet tryck att vara temperaturen när ångtrycket för ämnet i flytande tillstånd är lika med omgivningens tryck.

När omgivningens tryck är lika med ångtrycket för ett fast material, är det fasta materialet och dess avdunstning i jämvikt. Nedanför den givna temperaturen kommer ångan (avdunstningen) att kondensera till fast material, och över kommer det fasta materialet att sublimera, det vill säga bli ånga. Alltså kommer sublimeringspunkten för ett ämne vid ett givet tryck att vara temperaturen när ångtrycket för ämnet i fast tillstånd är lika med omgivningens tryck.

Oftast är ångtrycket för ett ämne i flytande tillstånd inte detsamma som ångtrycket för samma ämne i fast tillstånd. Om temperaturen är sådan att ångtrycket för det flytande tillståndet är högre än för det fasta tillståndet, så kommer vätskan att förångas, men ångan kommer att kondensera till fast form. Det är samma sak som att vätskan fryser. Om temperaturen är sådan att ångtrycket för det flytande tillståndet är lägre än ångtrycket för det fasta tillståndet, kommer det fasta tillståndet att förångas, men ångan kommer att kondensera till det vätska. Det är samma sak som att det fasta tillståndet smälter. Vid den temperatur då de båda ångtrycken är lika råder jämvikt mellan fast och flytande tillstånd. Denna temperatur kallas smältpunkt."

Hmmm...kanske var det onödigt tillkrånglat. Lite enklare:
"Föreställ dig att en vätska eller ett fast ämne förvaras i ett slutet kärl. Molekyler kommer att avdunsta från ytan av ämnet så att det bildas en gas. Å andra sidan kan molekylerna i gasen åter fångas upp av vätskan eller det fasta ämnet. Med tiden inställer sig en jämvikt. Gastrycket av ämnet är då lika med ämnets ångtryck vid den aktuella temperaturen.

Ångtrycket är starkt beroende av temperaturen. Till exempel är är ångtrycket över vatten vid 0 °C väldigt lågt, men vid 100 °C är det lika stort som det normala atmosfärstrycket.

Luft med högre temperatur kan innhålla mer vattenånga än luft med lägre temperatur. När varm, fuktig luft blir kallare kan därför vattenhalten bli högre än luften klarar att hålla. Det leder till att vattenångan kondenserar och vi får dimma eller regn. Luft som innehåller maximalt med vattenånga, dvs motsvarande ångtrycket över vatten i vätskeform, sägs ha en relativ luftfuktighet av 100%."

[messer]

Hej
Ja mycket blir det 
Nåja du skriver att ångtrycket är start beroende av temperaturen, hur mycket högre blir trycket om man höjer temperaturen från 10 grader till 20 grader, och vad kommer atmosfärstrycket i en krypgrund öka med hur många kilo då.
Det slutna kärlet som jag refererar till är luften under huset när man har krypgrund vilket ju inte är direkt tätt.

MVH
Messer

[Porcupine]

Hej
Ja mycket blir det 
Nåja du skriver att ångtrycket är start beroende av temperaturen, hur mycket högre blir trycket om man höjer temperaturen från 10 grader till 20 grader, och vad kommer atmosfärstrycket i en krypgrund öka med hur många kilo då.
Det slutna kärlet som jag refererar till är luften under huset när man har krypgrund vilket ju inte är direkt tätt.

MVH
Messer

Ångtrycket för vatten är ca. 13 mbar vid 10°C och ca. 23 mbar vid 20°C. Dessa tryck är alltså vattnets partialtryck vid 100% relativ fuktighet och talar i sig inte om vad det totala trycket är. Om vi har normaltryck, 1013 mbar, kommer vatten i fallet 100% relativ fuktighet att utgöra 1.2% av det totala trycket och i princip lika mycket av den totala gasvolymen. Om temperaturen är 20° är andelen vatten 2.3% vid 100% rh. Om du höjer temperaturen på en sluten volym kommer andelen vatten inte att ändra sig, eftersom det inte kan sticka iväg. Däremot kommer det totala trycket (liksom partialtrycken) att öka enligt allmänna gaslagen, dvs skala med temperaturen och således öka med faktorn (20+273)/(10+273) - oavsett relativ fuktighet. Om du däremot sänker temperaturen i en sluten volym från 20 till 10°C så kan vatten kondensera ut om vattenandelen är över 1.2% vilket är fallet vid en relativ fuktighet på ca 54% vid 20 grader.

Din fråga verkar inte helt uppenbart relaterad till ångtrycket. Om du däremot ställer frågan hur mycket trycket ökar i en sluten volym vid nämnd temperaturökning så blir svaret enligt ekvationen ovan med en faktor 1.035 vilket skulle motsvara en höjning från 1013 till 1049 mbar om du har 1013 mbar vid 10 grader. Annars har ju drjukebox redan gett en korrekt förklaring till ångtryck och liksom jag förklarat att det mycket riktigt är så att ångtrycket (vad du nu ska med det till ) i allra högsta grad är temperaturberoende. Som du själv skriver så är antagligen grunden inte särskilt tät, men vid en snabb temperaturhöjning kanske du kan få en viss tryckökning som i alla fall inte är större än 36 mbar.

[messer]

Hej
Tackar för svaren hittills.
Anledningen till min undran är att ibland hänvisar folk till ångtrycket och jag förstår inte vad dom menar, t.ex "Fler räddande faktorer kan vara att fuktlasten från marken inte är så hög. Har man t.ex. lera direkt under huset kan man räkna med mycket högt ångtryck från marken."
Jag försöker bara förstå lite bättre vad det är, sen vore det ju kul att förstå vad dom egentligen menar med det dom skriver.

MVH
Messer

[Carl N]

Hej
Tackar för svaren hittills.
Anledningen till min undran är att ibland hänvisar folk till ångtrycket och jag förstår inte vad dom menar, t.ex "Fler räddande faktorer kan vara att fuktlasten från marken inte är så hög. Har man t.ex. lera direkt under huset kan man räkna med mycket högt ångtryck från marken."
Jag försöker bara förstå lite bättre vad det är, sen vore det ju kul att förstå vad dom egentligen menar med det dom skriver.

MVH
Messer

Det där med lera är en liten förenkling, många menar silt när de skriver lera, ren lera under krypgrunden ger ett relativt lågt ångtryck på grund av att vatten transporteras väldigt långsamt genom leran. Men silt transporterar vatten betydligt snabbare och har dessutom hög kapillär sugförmåga vilket är en kombination som då kan ge högt ångtryck under en krypgrund.

[KOB (anbj)]

Själv tycker jag inte att begreppet ångtryck är särskilt intressant för att beskriva hur pass stora problem som fuktemissionen till luft förorsakar under ett  hus. Bra mycket mer information fås av jämförande mätningar av temp och RF utomhus och under huset.

Hur pass stor emissionen blir, bestäms i huvudsak av avståndet till grundvattennivån och hur pass bra kapillärsugande material som finns mellan grundvattennivå och markyta. Men som Carl N skriver så kan lera transportera vatten väldigt högt. Dock väldigt sakta. Så leran är inte värst.

De lokala förhållandena uppe vid markytan kan naturligtvis även ha stor betydelse. Dålig markavrinning av regnvatten från tak kan t.ex. tidvis öka vattenhalten rejält i ytnära mark under grunden.

Förmodligen blir fuktemissionen även större under hus som har krypgrundens marknivå betydligt lägre än den omgivande marknivån utanför huset.

/Knut.

[messer]

Hej
Tror jag börjar förstå lite mer, det är egentligen den hastighet som vatten avger vattenånga till omgivande luft man talar om, vilket inte har med ångtryck att göra egentligen.
Det är lite av det jag försöker förstå, vilket inte underlättas av att man använder fel uttryck.
Man menar alltså i åtminstone en del fall "fukt emission", det blir ju lättare att förstå, mycket vattenyta mot luften gör att det blir lättare högt RF.
Det liknar ju faktiskt konvektion, om man låter luften blåsa förbi vattenytan så borde det bli fuktigare, vilket väl är självklart man blåser det tort, som tvätten framför luftvärmepumpen ju.

Tackar
Messer