Ämne: Differens mellan terminspriserna och pris slutkund..

[Jisse]

Satt och ögnade igenom de terminspriser som råder per den 2023-11-03 på NASDAQ OMX COMMODITIES och blev lite frågvill..

Om man som exempel tar SE1 och SE2 så går det att prissäkra elen för inköpare enligt följande priser:

2024: 27,90 öre/kwh

2025: 27,9 öre/kwh

2026: 35,3 öre/kwh

Frågan som uppkommer är då vad en rimlig marginal från detta inköpspris och priset som slutkund (du och jag) är?

Och vilka "omkostnader" inköpare och sedermera försäljare har som inbegriper det (relativt?) stora påslag som sker då man som konsument väljer att teckna fastprisavtal?

Prissäkringen är ju egentliten redan betald av inköparen, så risken ifråga om inköparen jobbar med stor andel prissäkrad el är verkar ju minimal?

Handeln och distributionen av den inköpta elen torde ju ske helt automatiskt av några få knappslag på ett tangentbord, så vadan kommer dessa påslag sol uppstår ifrån terminspriset och priset ut till slutkund?

Handlar elförsäljarna med stor andel icke terminsbundna priser?

Andra påslag utöver elcertifikat och moms som läggs på slutkund?


Ser man tex för att teckna ett 12-månader långt avtal för 2024 så hamnar man i SE1 och SE2 på ett elpris på strax under 60 öre/kwh inklusive elcertifikat men exklusive moms för en kwh som för försäljaren kostar 27,9 öre/kwh i inköp, dvs elen blir ungefär dubbelt så dyr från det den inhandlas av inköparen i jämförelse med vad slutkund betalar för samma kwh.

Vad är det jag missar, eller är det helt i normal prishärad med dessa marginaler sett till elmarknaden och övrig marknad att ha dessa marginaler?

Tänker att det för en "uppstickare" med möjlighet till marknadsföring borde finnas utrymme att sticka in som aktör på marknaden och jobba uteslutande med terminspriser och lägre marginaler för att ta en stor del av marknaden, dvs att jobba med stor volym och små risker?

Vad är egentligen hållhaken och orsaken till prisbilden vi ser, det verkar ju mest att likna vid en kartell, där priskriget man kan ana handlar om tiondelar av ett öre?

[Börje__]

Detta hittar jag, 55 - 43. I Euro antar jag
Har inte läst exakt vad är specen, vet du skillnaden?

[Jisse]

Detta hittar jag, 55 - 43. I Euro antar jag
Har inte läst exakt vad är specen, vet du skillnaden?

Vars är bilden ifrån, och är det systempriser för Sverige som helhet?

[Börje__]

Nasdaq

Nordic Electricity Base Year Future

[Zyberdude]

Frågan är väl hur mycket ska man köpa?

Där jag arbetar så köper de ofta in energin för framtida bruk. Tex q1-24 1000MWh. Energin fördelas då på samtliga timmar under q1-24 dvs 1000/2160=0,46MWh ska användas varje dag och varje timme under q1-24. Används mera köper man in för börspris och använder man mindre än vad man köpt så säljs det till börspris för den timmen (så man kan säga om börspriset är lägre än vad man köpt in energin för så förlorar man de pengarna om man inte använder upp energin, och tvärtom)

[Jisse]

Frågan är väl hur mycket ska man köpa?

Där jag arbetar så köper de ofta in energin för framtida bruk. Tex q1-24 1000MWh. Energin fördelas då på samtliga timmar under q1-24 dvs 1000/2160=0,46MWh ska användas varje dag och varje timme under q1-24. Används mera köper man in för börspris och använder man mindre än vad man köpt så säljs det till börspris för den timmen (så man kan säga om börspriset är lägre än vad man köpt in energin för så förlorar man de pengarna om man inte använder upp energin, och tvärtom)

Jo, det är ju en av frågeställningarna.. men rent spontant känns ju terminspriserna "normalt" prissatta i förhållande till de fasta prisavtak som råder för oss elkunder.. kollar man elskling.se tex så är de 8 billigaste elavtalen som går att teckna inom spannet av typ 8-10 öres skillnad, det roliga är att det är allt från ett till treåriga avtal som ligger bland dessa 8 billigaste avtalen just nu.. kan man erbjuda så olika längder på avtalen med så lite prisdiff känns det som att det är både hängslen och livrem i priserna..

[vvik]

Själv har jag ingen erfarenhet direkt av eltermin handeln men jag är ganska säker att det här fungerar på samma sätt som på bostadslånen marknaden. Om du vill ha en fast ränta kommer du att betal en högre marginal jämfört med marginalen på lån bundna till kortare marknadsräntorna. orsaken är likviditet och i storleken på varje affär på börsen. När banken skall hedga ett bostadslån på marknaden så är minimi investeringen 10-20 gånger större än vad som är minimum handelsstorlek. Likviditeten är inte heller den samma. På elbörsen kan du säkert handla ett kontrakt åt gången men då är priset mellan köp och säljkursen avsevärt mycket sämre än på större block.

El är något som all konsumerar och det borde finnas utrymme för att få till stånd en effektivare marknad motsvarande aktiehandeln. Detta är dock något som de nuvarande aktörerna inte vill få till stånd. De bibehåller gärna en låg transparens för att det skall vara svårare att jämföra priserna för de privata konsumenterna.

Själv har jag handlat i princip allt som rör på sig och där det finns en marknad förutom el och utsläppsrättigheter, allt från olja, gummi, griskött, guld, soja bönor, sojaolaja, vete plus alla finansiella instrument. Det är definitivt en stor skillnad på likviditeten på de olika marknaderna samt hur de fungerar generelt.

[Jisse]

Själv har jag ingen erfarenhet direkt av eltermin handeln men jag är ganska säker att det här fungerar på samma sätt som på bostadslånen marknaden. Om du vill ha en fast ränta kommer du att betal en högre marginal jämfört med marginalen på lån bundna till kortare marknadsräntorna. orsaken är likviditet och i storleken på varje affär på börsen. När banken skall hedga ett bostadslån på marknaden så är minimi investeringen 10-20 gånger större än vad som är minimum handelsstorlek. Likviditeten är inte heller den samma. På elbörsen kan du säkert handla ett kontrakt åt gången men då är priset mellan köp och säljkursen avsevärt mycket sämre än på större block.

El är något som all konsumerar och det borde finnas utrymme för att få till stånd en effektivare marknad motsvarande aktiehandeln. Detta är dock något som de nuvarande aktörerna inte vill få till stånd. De bibehåller gärna en låg transparens för att det skall vara svårare att jämföra priserna för de privata konsumenterna.

Själv har jag handlat i princip allt som rör på sig och där det finns en marknad förutom el och utsläppsrättigheter, allt från olja, gummi, griskött, guld, soja bönor, sojaolaja, vete plus alla finansiella instrument. Det är definitivt en stor skillnad på likviditeten på de olika marknaderna samt hur de fungerar generelt.

Ja, det ligger nog mycket i det du skriver, och det som stör mig är bristen på insyn, och det att det är omöjligt att välja att handla utan mellanhänder.

I stort borde det vara görbart redan idag att konsumenter skulle kunna handla till fastpriser via terminspriser utan att blanda in alla hästhandlare.

Sen får de lokala nätägarna debitera för nätkostnaderna precis som vanligt.

Skulle bara göra gott om transparensen ökade, och energikostnaden köptes utan den nu förekommande och högst skadliga hästhandeln.

[vvik]

En del av problematiken med elhandeln i jämförselse md exempelvis aktiehandeln är att den inte är ”lagrinsbar”, d v s både pris och mänd för en viss period gäller. För en privatkund skulle det iinebära att kan binder sig att köpa en viss del kWh exempelvis en månad framåt. Detta oberoende hur mycket man egentligen konsumerar.

I princip så kunde man lösa det genom att man exempelvis låser 80 procent av sin förväntade förbrukning nästa månad och betalar resten via spot marknaden. Det är nog så här elbolagen också gör tror jag och därav så är ”marginalen” högre än vad den är på ett timpris avtal.

I Finland har vi de här tillsvidare avtalen som gäller tre månader åt gången. Prissättningen på dessa verkar vara så att de utgår från den förväntat dyraste månaden. Exempelvis perioden oktober till  december är baserat på förväntade deceber priser. Det är surt då priset i oktober och november oftast är betydligt lägre.

Själv kör jag med timprissättning med en marginal på 0,41 eurocent inklusive moms. För det mesta så lönar det sig men några tokiga vinterdagar kan kosta väldigt mycket men då eldar jag med ved i spisen, elbastun får vänta och i värsta fall så kokar vi mat på vedspsien.