Hej!
Splitterny på detta forum och detta får bli mitt första inlägg
Jag har fått i uppgift att räkna ut den mängd energi som går åt för att värma luften i en stor lokal. Detta är nya arbetsuppgifter för mig så jag tycker det är lite svårt att förstå allting rent konceptuellt. Jag har kollegor jag kan fråga men jag föredrar att få så många åsikter och intryck som möjligt. Just nu känner jag mig väldigt vilsen och det bara snurrar i huvudet pga. alla nya grejer.
Lokalen har fem stycken ventilationsaggregat men om jag får lite tips om hur man gör för ett (1) aggregat så kan jag nog använda samma metod på resten själv. Det aggregat jag tänkte börja räkna på har ett tilluftsflöde på 208 l/s och frånluftsflöde på 230 l/s. Det har eftervärmande elbatteri på 2,3 kW samt drifttiderna måndag-söndag 12:00-20:00. I lokalen finns även golvvärme, värmefläktar (Frico Panther på 6kW men som kan köras på halvfart) samt ett fåtal elradiatorer som jag gissar på kan försummas.
Jag fick ett tips att se det på detta sätt (hoppas jag återger det korrekt bara): de förluster som sker via transmissionen i lokalen kommer balanseras ut av den tillförda värmen ifrån värmefläktarna, elradiatorer och golvvärme. Sedan tittar man separat på ventilationens energibehov som beskrivs av just ekvation 3.2 i länken nedan.
Jag har hittat en bra PDF med matnyttig information (
http://www.hvac.lth.se/fileadmin/hvac/files/varmebeh.pdf) som på sidan 20, ekvation 3.2 visar den formel som jag TROR är vad jag ska använda. Men en sak jag undrar över just där är:
vad sjutton är korrektionsfaktorn och varför behövs den?. Jag ser förstås att det står "Korrektionsfaktor g för respektive fall motsvarar skillnaden i lutning för de två temperaturlinjerna" men ärligt talat förstår jag inte vad det innebär i praktiken. Mottar gärna hjälp i denna fråga!
Nu tror jag att jag beskrivit problemet tillräckligt så vidare till frågorna:
- Kan jag på något sätt strunta i korrektionsfaktorn i ekvation 3.2 och använda något annat sätt att beräkna energibehovet för ventilationens uppvärmning på? Kanske ekvation 2.11 i samma PDF på sidan 8?
- Finns det något bra sätt att uppskatta U-värdet för klimatskalet? Här har jag fått tips om att söka upp vilka byggnormer (Svensk Byggnorm 1980 i detta fall) som rådde vid lokalens byggnadstillfälle och använda normalvärdet för t.ex. en vägg istället för att försöka gissa U-värdet eller räkna fram det på något sätt. Kan det vara en bra idé?
- Hur ska jag tänka gällande luftläckage i lokalen? Det försvinner ju värme därigenom också vilket jag antar att jag behöver ta med i beräkningen på något sätt.
- För att kunna slå upp antalet gradtimmar för orten jag bor på behöver jag en gränstemperatur. I PDF:en så finns det möjlighet att räkna fram denna gränstemperatur med ekvation 2.7 men jag har svårt för hur jag ska uppskatta gratisenergin i lokalen (som används i ekvation 2.6). Finns det några bra normalvärdet man kan ta till här? Det beror väl förstås på hur många som är i lokalen, hur ofta den befolkas, vilket verksamhet som begås däri, vilket belysning det är etc. Känns väldigt rörigt att räkna fram det så man kanske bara ska ta en temperatur som är 2-4 grader under rumstemperaturen?
Det är dessa frågor jag kommer på i dagens läge men det är säkerligen massor med andra frågetecken som kommer att uppstå.
Uppskattar alla tips jag kan få, stor som små
Tack på förhand!
gäster: 1219
dolda: 0
användare: 15
