Viss elektrisk utrustning kräver ren sinusvåg. Sådan utrustning är t.ex.:
- cirkulationspumpar
- energilampor/ halogenlampor
- "advancerade" kaffemaskiner (pads t.ex.)
- mikrovågsugn
- lysrör
Vet inte om du inte förstör t.ex. cirkulationspump på sikt om du driver den med modifierad sinus.
Nej, håller inte alls med om det.
Enfas asynkronmotorer (t ex cirkulationspumpar) brukar gå även på modifierad sinus men får sämre startmoment än på ren sinusspänning. En gammal kärvande cirkulationspump som ändå brukar starta någorlunda säkert på riktig nätspänning kan man behöva hjälpa igång med skruvmejsel om man ska köra den på växelriktare, men om den mekaniskt sett är i bra skick ska det inte vara några problem.
Asynkronmotorer som måste starta mot tung belastning (t ex tryckluftkompressorer och on/off-styrda kylkompressorer) brukar vara svåra att köra på växelriktare, men det beror minst lika mycket på att växelriktaren sällan klarar att leverera den höga startström en sådan motor behöver.
Halogenlampor och andra glödlampor bryr sig inte alls om kurvformen på spänningen, de kräver bara att effektivvärdet är rätt och frekvensen så pass hög att lampan inte flimrar otrevligt mycket.
Gammaldags lysrörsarmaturer med drossel och glimtändare, liksom äldre lågenergilampor (exempelvis Philips SL), går utmärkt på trappstegsspänning (modifierad sinus). Drosselns höga induktans dämpar ändå bort alla övertoner, så strömmen blir i stort sett sinusformad oavsett spänningens kurvform.
När det gäller moderna lågenergilampor, lysrörsarmaturer med elektroniskt drivdon, elektroniska drivdon för LED-lampor mm, så beror det på detaljer i deras konstruktion hur bra eller dåligt de går på modifierad sinus. Rent allmänt kan man säga att sådana som varken är dimbara eller konstruerade för att ha extremt god effektfaktor, är de som fungerar bäst på växelriktare.
Switchade nätdelar (datorer, mobilladdare, moderna tv mm) brukar fungera utmärkt på modifierad sinus.
Mikrovågsugnar av "traditionell" typ med en stor transformator brukar gå dåligt att köra på växelriktare, men det beror inte på kurvformen utan på att växelriktaren inte klarar mikrons höga startström, och ofta tål den inte heller den osymmetriska kurvformen hos den ström mikron drar. Sinusväxelriktare är precis lika dåliga som enklare växelriktare på att mata en sådan mikro. Mer avancerade mikrovågsugnar med switchad nätdel (t ex vissa större Panasonicmodeller) går däremot utmärkt på vilken växelriktare som helst.
Fasvinkelstyrd utrustning - t ex dimmers och en del varvtalsreglerade motorer (borrmaskiner, symaskiner, många tvättmaskiner mm) kräver någotsånär ren sinus för att fungera bra. De går oftast att köra även på modifierad sinus men regleringen kan bli ryckig och konstig.
Elmotorer med kollektor (seriemotorer mm) får ofta mer gnistbildning vid kollektorn och går rent allmänt sämre på modifierad sinus, men de fungerar trots allt. I nödfall duger en enkel växelriktare bra för sådana, men i längden får man vara beredd på att motorn äter kol och kräver mer tillsyn av kol och kollektor än om den går på renare spänning.
Man ska ha klart för sig att det tidvis och på vissa platser kan finnas rätt mycket övertoner och mycket dålig kurvform även i det vanliga elnätet.
Har man switchade nätdelar, belysningsanordningar med elektroniska drivdon mm, som man avser att driva med en billig växelriktare, så lönar det sig att kolla i förväg att glättningskondensatorn efter likriktarbryggan på primärsidan är i bra skick. Och om man byter den, så byter man till en kondensator av god kvalitet som har låga förluster även vid högre frekvenser, även om det skulle sitta en av billig tvivelaktig typ där från fabrik.