Mekanisk manometer räcker inte om du skall börja mäta vakum under 20-30 mBar och nedåt - mekanisk manometer påverkas dessutom av rådande barometertrycket för dagen vilket i sig kan ge felvisning på flertal 10-tal mBar bara där. De mekaniska manometrar som kan mäta 10 mBar och nedåt i absoluttryck kostar en arm och ett ben eftersom de måste byggas in i en liten vakumkammare för att inte påverkas av barometertrycket och förstås utsökt tillverkad finmekanik.
Att ta elektroniska tryckmätare använda inom bilindustrin (de sensormodeller som mäter mot absolut vakum) fungerar inte heller då de är i ändkanten av mätområdet och stannat innan du är inom intressant vakumområde...
I 90% av fallen så mäter man istället med Piranimätare baserad på upphettad tråd eller termistor och känner av hur de kyls av omgivande luften/gasen. De i sin tur kan arbeta med konstant ström (och mäter spänningen), konstant spänning (och mäter strömmen) konstant effekt (mäter spänningen eller strömmen) eller konsttant temperatur (mäter spänningen eller strömmen) och alla dessa ger lite olika kurvor även om man använder samma glödtråd/sensor i alla dessa testfallen.
Det som ger bland de brantaste kurvorna är om man kör med konstant spänning och mäter ström men ger istället mer komprimerad mätområde och inget händer innan man är under 10 mBar än om man tex. mäter med konstant temperatur (som används i sensorer som mäter även en bit över 50 mBar och tom högre då de även använder värmekonvektion kring tråden för att bedöma lufttätheten när trycket är högre än några 10-tal mBar)
(glöd)-tråd är att föredra framför termistorbaserad sensor då tråden anpassar inom delar av sekunden (och tex. ser variationer när gasbubblor i oljefilmen i tätytan till en O-ring pruttar igenom...) medans en termistobaserad mätare kan behöva halv minut på sig pga. sin stora termiska massan gentemot sin yta.
När man titta i efter vakummätare så fins dessa i olika nivåer med allt från en koppling och några lysdioder (bör undvikas pga. sin väldigt låga upplösning), med digital visning på display - och om man har möjlighet få tag på mätare med riktiga vridspoleinstrument från någon högvakumlabratorier som skrotar gamma utrustning då nålens darrning och gungningar klart skvallrar om bubblor som spricker upp och annat som läcker i tätningar och som är nästan omöjligt att tolka med digitala siffror som fladdrar konstant på decimalerna och missas helt med lysdiodsbaserade enkla vakummätare, det intressanta är att sensornerna är analog i alla dessa fallen, men presentationen av värdena är helt olika och olika användbara...
för typ 7 år sedan var jag i samma läge som du, dock med inköpt vakumpum - hade turen att få låna en industriell vakummätare med diagram och byggde mig en egen DYI-vakummätare baserad på dåvarande biltemas ljusstaksglödlampa 34 Volt 3 Watt.
om detta kan du läsa här:
http://forum.saabturboclub.com/showthread.php/51096-A-C-g%C3%B6r-det-sj%C3%A4lv/page19?p=876950&viewfull=1#post876950Det baseras på att man har en multimeter som kan mäta 30 mA med helst 2 decimaler värdesiffror och en spänningsskälla som kan ställas 1.4 eller 2.0 Volt tämligen exakt
diagrammet den refererar till har dock försvunnit men tabellen är kvar så att man kan se strömmen vid olika vakumnivår vid 2.00 Volt respektive 1.40 Volt matningspänning. (att man inte kör med högre spänning beror på att tråden blir så varm att den börja glöda och därmed riskerar oxideras när man är nere mot 0.1 mBar i vakum medans vid atmosfärstryck till lite under 0.1 Bar så är den inte ens 100 grader C varm)
hittar man motsvarande ljusstaksglödlampa med samma spänning, effekt och resistans så kommer tabellen förmodligen att stämma rätt bra och är vakumet under 1 mBar absoluttryck så ändrar och varierar strömmen mycket med vakumet då man ligger i branta delen av 'backen' medans ligger man över 3-10 mBar så händer det nästan inget alls eftersom man är på den nästan vågrätta delen av 'backen'.
gäster: 1179
dolda: 0
användare: 12
