Ämne: Olika sätt att räkna hur mycket kw kyla man behöver?

[Gäst 999]

Räkna på du....jag lägger ner det här totalt meningslöst innan du är tillbaka i verkligheten.Först hänvisar du till en villa och i nästa andetag till en byggnad i dina effektmått på ca 7000 kvm. Och snälla du säg inte att du kan dra igång en rättsprocess för en feldimensionerad kylmaskin som uppkommer efter dom tre första kalla somrarna som sen efterföljs av en som 2014 ...

[Ewald]

Kyleffektbehovet ligger ofta inte högre än 50 till 60 W/m² .... ibland är det bara kring 40 W/m² .... det beror helt på.

Om man inte vill göra investingeringar i solskydd eller fönster med lägre g-värde osv. blir kyleffektbehovet nog större. Men ekonomiska beräkningar visar ju att det tydligen löner sig att satsa på solavskärmningar osv.

En överdimensionerad kylmaskin jobbar ofta mindre effektiv, startar och stoppar oftare. Sen är det så att man även bör ha en tillräckligt stor dimensionerade arbetstank i stora anläggnigar. Man ska undvika många starts och stopps.

[Ewald]

Ewald... tror du att du skulle klara av det här dynamiska programmet?

www.energiberakning.se/DynamiskaData/Sol_Kyla.aspx

Programmet ParaSol finns det också ... om man vill prova och forska lite. Det kan laddas ner kostnadsfritt från LTH:s hemsida

http://www.ebd.lth.se/program/parasol/

Här finns också lite Information om hur programmet fungerar.

http://www.ebd.lth.se/fileadmin/energi_byggnadsdesign/images/Programvaror/Introduktion_till_ParaSol_S-webb.pdf

[cougar]

100w/m2 är en vedertagen praxis i branschen för beräkning av komfortkyla.
Det gäller för en utetemp av Max 26gr och en innertemperatur på 22.
Det betyder att man får acceptera en förhöjd innertemperatur om utetempen blir högre än 26gr.
Jag var nyss i Florida på semester och snackade lite med en kylkille där, och dom beräknar en kyleffekt motsvarande ca 300w/m2

[Ewald]

100w/m2 är en vedertagen praxis i branschen för beräkning av komfortkyla.
Det gäller för en utetemp av Max 26gr och en innertemperatur på 22.
Det betyder att man får acceptera en förhöjd innertemperatur om utetempen blir högre än 26gr.
Jag var nyss i Florida på semester och snackade lite med en kylkille där, och dom beräknar en kyleffekt motsvarande ca 300w/m2

Visst kan man räkna med 100 W/m² och om man inte har någon solskydd blir det ju också höga effektbehov.

I dessa projekt jag räknade på var det ju så att man tillsatte konsulter och att man helst ville spara pengar och trots dess hade vissa krav på inomhusklimatet. Då var det ju viktigt att definiera förutsättningarna och göra optimeringar osv. ... och byggnaderna hade ofta ett kyleffektbehov som var mellan 40 och 60 W/m². Visst är det så att man bara kan garantera en viss inomhustemperatur om solskyddet var neddragen vid max effektbehov och att de interna lasterna (personer, maskiner osv.) inte var högre än angiven respektive avtalat.

När det gäller beräkningen av max kyleffektbehovet spelar ju solinstrålningen en stor roll. Man har ju ofta klimatfiler för vissa större orter och beräkningsprogrammen använder ju dessa klimatfiler.

Men visst, det du menar med att man ska hålla 26 °C vid 32 °C utomhustemperatur hänger hop med en dom "Bielefelder Urteil". Där kom en domstol fram till temperaturen i ett kontor/ en byggnad inte får bli högre än 26 °C vid 32 °C utomhus. Vid högre temperatur utomhus får även inomhustemperaturen stiga över 26 °C.

Domen hänger också ihop med tyska arbetsmiljölagen (Arbeitsstättenrichtlinie).

Hyresvärden ska säkerställa att kraven uppfylls ..... och den kommer då väl att anlita en konsult vid projekteringen av nya kontorsbyggnader :-).

[Tågråttan]

Tar ni då hänsyn till att folk presterar 30-50% sämre i 27 °C inomhustemperatur än 22 °C, det blir djävulskt mycket dyrare att ha dålig personal än att kunna kyla av arbetsplatserna ordentligt.

Tänk på det när du projekterar.....

Ett advokatkontor med 30 anställda a 1200kr timmen gör att byrån förlorar intäkter med mellan 10800-18000kr PER TIMME eller 86400-14400kr PER DAG.

Du kan räkna hur mycket du vill för att spara pengar, men folket slutar jobba när det blir för varmt, tar du med det i dina beräkningar som du lämnar till kunden?

Dom flesta kontorsproblemen är ventilationen och att det är för varmt på sommaren, som kontorsfolket tror beror på dålig ventilation. Sällan klagar dom på mattläggningen, belysningen eller på att dörren kärvar.

[Ewald]

Tar ni då hänsyn till att folk presterar 30-50% sämre i 27 °C inomhustemperatur än 22 °C, det blir djävulskt mycket dyrare att ha dålig personal än att kunna kyla av arbetsplatserna ordentligt.

Tänk på det när du projekterar.....

Ett advokatkontor med 30 anställda a 1200kr timmen gör att byrån förlorar intäkter med mellan 10800-18000kr PER TIMME eller 86400-14400kr PER DAG.

Du kan räkna hur mycket du vill för att spara pengar, men folket slutar jobba när det blir för varmt, tar du med det i dina beräkningar som du lämnar till kunden?

Dom flesta kontorsproblemen är ventilationen och att det är för varmt på sommaren, som kontorsfolket tror beror på dålig ventilation. Sällan klagar dom på mattläggningen, belysningen eller på att dörren kärvar.

Ja, folk presterar sämre när inomhustemperaturen blir för hög. Det är absolut korrekt att företag förlorar på det.
När man gör en effektbehovsberäkning räknar man inte vad man vinner på att folket presterar bättre i lokaler med komfortkyla respektive gör inga studier kring detta.

När man gör en effektbehosberäkning vill uppdrasgivaren/ beställaren som betalar för den veta effekterna för dimensionering respektive behövs effekterna för en rätt och ekonomisk dimensionering av system för komfortkyla.

Man definierar förutsättningarna kring beräkningen med beställaren. Vilka inomhustemperaturer ska man räkna med, hur många personer kommer det maximalt att vistas i varje rum / zonerna osv. eller hjälper även att ta fram rimliga kravspecifikaioner. Sen räknar man ut vilka effektbehov det finns i a) varje rum/ zon för och b) vad effektbeovet för hela byggnaden blir.

Ofta blir byggnadens totala effektbehov lite mindre än uppummeringen av alla max. effektbehov för varje rum eftersom man ofta kan utgå ifrån att inte alla rum har sitt max effektbehov samtidigt.

Men man skulle också kunna räkna ut hur mycket man vinner med komfortkyla. 

[Ewald]

En effektbehovsberäkning görs alltså ofta i samband med en dimensionering.

Då vet ju uppdragsgivaren redan att den vill ha komfortkyla respektive att man ska dimensionera den osv.
Ibland är beställaren ett företag som vill bygga en modern fastighet med moderna krav, men så billigt som möjligt och sen vill den ofta sälja vidare fastigheten eller hyra ut den. Fastigheter som t.ex. har komfortkyla (bostäder) har ett högre marknadsvärde.

[svenske kocken]

Komfortkya i bostäder är väl hos oss ytterst ovanligt, jag tror inte jag har upplevt det i Sverige. Om det inte gäller eftermonterade AC typ VP.

[Ewald]

Komfortkya i bostäder är väl hos oss ytterst ovanligt, jag tror inte jag har upplevt det i Sverige. Om det inte gäller eftermonterade AC typ VP.

I Österrike förekommer det och troligtvis även i Sverige (har aldrig räknat på en lägenhet eller en Villa här). Dock är det i regel bara vissa rum som får komfortkyla (t.ex. vardagsrummet, köket eller sovrum).