Ämne: Byta ut en troligen underdimensionerad on-off BVP till en med inverter?

[MrKnackebrod]

Huset byggt ca 1972 tror jag. Misstänker att 0 isotermen alltid hamnar över den nedersta glas-ullen och i spånet så att frysproblemet inte kan uppstå. Dock skulle ju mer glasull kunna flytta upp den till det nya lagret med fuktproblemen som följd.

Kan man känna sig säger på att inte behöva takfotsventilationen om man kör på cellulosa lösull?

Har ni någon åsikt om att behålla befintlig 100liter volymförstorare eller köpa en ny 500 acktank då? Vinner man på förvärmning av tappvattnet? Kör man detta genom en "sol-slinga" på acktanken?

[Zyberdude]

Jag skulle följa kockens råd gällade isolering. Har själv enbart cellulosa i huset, både väggar och tak, och endast badrummet är inplastat. Blir intressant om 30 år att se resultatet om det var bra ett bra val eller inte.

[svenske kocken]

Jag skulle se till att ha en bra ventilation på vinden som tex takfotsventiler och ventiler på gavelspetsarna.

[R2]

Jag skulle ventilera genom gavlarna. Inte genom takfot. Där finns det risk för genomblåsning av isoleringen och "över" ventilering. Att man tillför mer fuktig luft bara. Har man takfotsventilering så måste man även ha gavelventilering anser jag.

[svenske kocken]

Här i landet är det ytterst få dagar som man har ett klimat som skulle öka fuktbelastningen på en vind, och ser man till alla hus som ligger några mil från stora öppna vatten kan man säga att risken är helt obefintlig.

[FG]

Det är att ta i att säga att risken är helt obefintlig. Däremot är risken för mögelpåväxt betydligt mindre om man har hus uppe i norr. SMHI har en rapport där man har undersökt hur den absoluta luftfuktigheten har ökat de senaste 60 åren och försätter att öka. Det råder ingen tvekan om att det blir ett fuktigare klimat i Sverige och då bör man anpassa byggnaderna därefter.

Skanska har en bra forskningsrapport på ämnet som heter Bygg fuktsäkra takkonstruktioner. SP har också en del intressant att läsa om man är intresserad, det finns att ladda ner på fuktcentrum på lth.

Från "Bygg fuktsäkra takkonstruktioner"

Klimatet på vinden blir detsamma som utomhus, det innebär att relativa fuktigheten  under  vinterhalvåret  är  hög och  under  klara  nätter  uppstår kondens  på  insidan  av  råsponten  pga.  nattutstrålning.  Detta  är  vanligt både vår och höst och vid gynnsam temperatur kan mögel växa.

Tidigare   rekommenderade   man   mycket   ventilation   på   vinden,   via takfötterna,  nocken  eller  genom mögelstoppers.  Nu  har  man  kommit fram  till  att  det  är  ogynnsamt  med  för  mycket  kall utomhusluft  på
vinden.  Att  ventilera  vinden  med  utomhusluft  vintertid  innebär  ingen uttorkning av luften i vindsutrymmet. Vid ett antal forskningsprojekt på SP har man studerat detta och även där har man kommit fram till att det blir  ett gynnsammare  klimat  om  man  tilläggsisolerar underlagstakets ovansida.  Isoleringen  innebär  att  vindsutrymmet  bli
r  något  varmare  och torrare. De utförde även prov med begränsad ventilation och fick torrare i vindsutrymmet.
De fuktmätningar Skanska har utfört både teoretiskt och på testhus visar att  de  första  åren  då  man  har  hög  byggfukt  kan  det vara  gynnsamt  att ventilera  även  vid  takfötterna.  Efter  två  år  bör  denna  takventilation
täppas  till  och  enbart  övergå  i  begränsad  ventilation  vid  gavlarna  i kombination med isolering utanpå råsponten.

[svenske kocken]

Att klimatet på en vind skulle vara samma som ute måste jag protestera mot. Under vår, sommar, och höst är temperaturen uppe på en normal vind betydligt varmare än den utomhus pga den värme som under dagen lagras då blir även den relativa luftfuktigheten lägre på vinden än utanför. Även vintertid är det oftare varmare på viden än utomhus och även då blir fuktigheten lägre på vinden. Och till det ska tas i beaktande att luftfuktigheten under den kalla årstiden redan är låg. Undantagen kanske är efter kusten men det är ju en liten del av landets yta.
OCH för att fuktutfällning ska ske under underlagstak måste yttertaket ligga direkt på underlagstaket  vilket det normalt inte gör utan man har en luftspalt mellan yttertak och underlagstak. Har man tex tegeltak så bildas kondens undre teglet och rinner på underlagstaket lika om man har plåttak. Har man plåttak kan man använda plåt med ett tunn skikt av skumisolering på undersidan så försvinner problemet med kondens ÄVEN om takplåten ligger öppet mot tex en vind.
Att det under vissa förhållanden kan bildas kondens under tak är ju inget nytt fenomen, det förekommer oftast där man har lagt typ takpapp direkt på råspont eller oisolerad plåt utan underlagstäckning.

[FG]

Det är främst uteluftsventilerade vindar med isoleringstjocklek av modern standard som ställer till det. Man får utgå från husets förutsättningar och geografisk placering när man väljer takkonstruktion. Personligen hade jag inte valt takfotsventilerad konstruktion och hade jag byggt nytt hus hade jag valt varmvind.
 
Uteluftsventilerad vind är klassad s en riskkonstruktion och det ser man av resultaten av fältstudierna också. Chalmers undersökte för några år sedan småhus på västkusten och omkring 70 % hade mögelsvamp. Viss tillväxt kan man förstås acceptera om det är ordentligt plastat så det inte tar sig in i boytan. Studier från Chalmers och KTH har kommit fram till att uteluftsventilerad vind inte är fuktsäker om den uppförs i Stockholm, vilket borde innebära en stor del av Sverige. I Skanskas studie så presterar den uteluftsventilerad kallvind mindre bra. "De flesta bygger i dag
traditionellt med en ventilerad takkonstruktionslösning som visar sig inte klara dagens krav."


http://vpp.sbuf.se/Public/Documents/ProjectDocuments/4a9a17ea-7028-4bd0-bfdd-312ff6947cf6/FinalReport/SBUF%2012321%20Slutrapport%20Bygg%20fukts%C3%A4kra%20takkonstruktioner.pdf

http://documents.vsect.chalmers.se/CPL/exjobb2007/ex2007-011.pdf

[svenske kocken]

Har man den inställningen att Stockholm och västkusten är en stor del av Sverige så kommer vi aldrig att vara i närheten av konsensus. 

[FG]

Har man den inställningen att Stockholm och västkusten är en stor del av Sverige så kommer vi aldrig att vara i närheten av konsensus. 

Som jag skrev så är det förmodligen en konstruktion som fungerar norröver. Stockholm och nedåt så är det bevisligen inte riskfritt.

Bra att läsa om man ska tilläggsisolera vinden:

http://www.fuktcentrum.lth.se/fileadmin/fuktcentrum/Publikationer/Bygg-Teknik/4_04_17.pdf

https://www.sp.se/sv/units/energy/eti/Documents/Kalla%20vindar.pdf

[Smurfen.]

Det är att ta i att säga att risken är helt obefintlig. Däremot är risken för mögelpåväxt betydligt mindre om man har hus uppe i norr. SMHI har en rapport där man har undersökt hur den absoluta luftfuktigheten har ökat de senaste 60 åren och försätter att öka. Det råder ingen tvekan om att det blir ett fuktigare klimat i Sverige och då bör man anpassa byggnaderna därefter.

Skanska har en bra forskningsrapport på ämnet som heter Bygg fuktsäkra takkonstruktioner. SP har också en del intressant att läsa om man är intresserad, det finns att ladda ner på fuktcentrum på lth.

Från "Bygg fuktsäkra takkonstruktioner"

Klimatet på vinden blir detsamma som utomhus, det innebär att relativa fuktigheten  under  vinterhalvåret  är  hög och  under  klara  nätter  uppstår kondens  på  insidan  av  råsponten  pga.  nattutstrålning.  Detta  är  vanligt både vår och höst och vid gynnsam temperatur kan mögel växa.

Tidigare   rekommenderade   man   mycket   ventilation   på   vinden,   via takfötterna,  nocken  eller  genom mögelstoppers.  Nu  har  man  kommit fram  till  att  det  är  ogynnsamt  med  för  mycket  kall utomhusluft  på
vinden.  Att  ventilera  vinden  med  utomhusluft  vintertid  innebär  ingen uttorkning av luften i vindsutrymmet. Vid ett antal forskningsprojekt på SP har man studerat detta och även där har man kommit fram till att det blir  ett gynnsammare  klimat  om  man  tilläggsisolerar underlagstakets ovansida.  Isoleringen  innebär  att  vindsutrymmet  bli
r  något  varmare  och torrare. De utförde även prov med begränsad ventilation och fick torrare i vindsutrymmet.
De fuktmätningar Skanska har utfört både teoretiskt och på testhus visar att  de  första  åren  då  man  har  hög  byggfukt  kan  det vara  gynnsamt  att ventilera  även  vid  takfötterna.  Efter  två  år  bör  denna  takventilation
täppas  till  och  enbart  övergå  i  begränsad  ventilation  vid  gavlarna  i kombination med isolering utanpå råsponten.

Skanska är väl inblandat i en hel del större bygg fusk i Sverige så dom har nog missat den rapporten och även en del andra 

[hawkeye99]

Hej. vill rekommendera ctc:s GSI 12a.
Inverterstyrda pumpar som reglerar dt  på köldbäraren och blir det för kall temp varvar den ner. 
Ruskigt mycket varmvatten, trots att det är plattväxlare. Du har 9 kw elpatron  utöver dina 12 kw värmepump.

[purjo__]

Att klimatet på en vind skulle vara samma som ute måste jag protestera mot. Under vår, sommar, och höst är temperaturen uppe på en normal vind betydligt varmare än den utomhus pga den värme som under dagen lagras då blir även den relativa luftfuktigheten lägre på vinden än utanför. Även vintertid är det oftare varmare på viden än utomhus och även då blir fuktigheten lägre på vinden.

Som sagt var, Äldre hus med lite ventilation och isolering har inga problem. I Nyare hus med bättre isolering och (för) mycket ventilation kan det bli ett problem. Särskilt stort problem är det om man ger rådet att öka ventilationen på gamla hus för att undvika fuktproblem.

Och till det ska tas i beaktande att luftfuktigheten under den kalla årstiden redan är låg. Undantagen kanske är efter kusten men det är ju en liten del av landets yta.

Det motsägs av statistiken

http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/luftfuktighet-1.3910
"Under januari är den genomsnittliga relativa fuktigheten högre än under sommaren, 85-95 % i nästan hela landet. I södra Sverige är det ofta kallare i inlandet vintertid eftersom havet värmer varför den relativa luftfuktigheten i genomsnitt är högre där jämfört med kusten."

OCH för att fuktutfällning ska ske under underlagstak måste yttertaket ligga direkt på underlagstaket  vilket det normalt inte gör utan man har en luftspalt mellan yttertak och underlagstak.

Japp, det stämmer. Men även här kan det vara problem just med äldre hus eftersom takplåten ofta ligger direkt på undertaket.


Sammanfattningsvis kan man väl säga att det som vanligt gäller att tänka både två och tre gånger innan man ändrar på något som har fungerat i flera decennier.

[MrKnackebrod]

Hej. vill rekommendera ctc:s GSI 12a.
Inverterstyrda pumpar som reglerar dt  på köldbäraren och blir det för kall temp varvar den ner. 
Ruskigt mycket varmvatten, trots att det är plattväxlare. Du har 9 kw elpatron  utöver dina 12 kw värmepump.

Låter intressant. Jag försökte skumma manualen på Nibe:n för att se hur den bevakar köldbärar-kretsen men fick inte ut något vettigt.
Men CTC:n har alltså aktiv reglering mot tillgänglig effekt i hålet? Kan man även ställa in max dt över köldbäraren eller kanske min in-temperatur?

Verkar i grundpris vara liknande som Nibe:n men jag undrar om rumsgivare och internetstyrning ingår eller måste man köpa till detta på CTC:n?

IVT har jag några försäljare/service av i närheten (inom 25km) och Nibe respektive Thermia har en var men CTC har en i alla fall inom 50km. Jag har aldrig funderat på CTC just för att jag inte visste var installatörerna fanns.

[MrKnackebrod]

Sammanfattningsvis kan man väl säga att det som vanligt gäller att tänka både två och tre gånger innan man ändrar på något som har fungerat i flera decennier.

Trist detta: Jag har inga som helst fukt-problem just nu. Verkar inte ha varit det på de över 40 år som huset funnits heller (inte ens några vit/svart mögel-fläckar på insidan av taket)  (som beror på fukt i luften i alla fall ). Så man drar ju sig för förändringen men vill samtidigt bättra på isoleringen för den torde vara ganska dålig. Sågspånet har väl sjunkit ihop så att det dessutom är sämre än original.