0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Klippt från mitt inlägg: Kb-pumpen går konstant eller tills kb till och från borrhålet når samma temperatur. Dvs tanken har samma temperatur som i berget.
Jag har nu tanken oisolerad och har ju kört den mot gengaspanna och då blir den 95 grader. Då ger den en del effekt men ändå inte så mycket som jag trott.
Har du 1500 liter på 95° samt 45° i pannrummet, så avger tanken 4,4 kW.
Modellen är tämligen simpel. Jag har helt enkelt räknat vilken temperatur tanken får när det blandas in en viss mängd av annan temperatur. Tex i nämnda exempel med tank på 1500 och flödet 210 liter på 10 minuter. Då har jag räknat ((1500*temp i tank) - (flöde*(temperatur i tank - temperatur på kb in i tank)))/1500. Temperaturökningen på kb över borrhålet jag har antagit till samma värde som jag får vid drift utan tank. I detta fall 3.8 grader. Minus 0.7 grader per 10 minuter, vilket är så fort det sjunker i snitt under nämnda driftförhållande.
Hur har du räknat ut det?
Andra termen måste vara flöde*tid*(temperatur i tank - temperatur på kb in i tank) om det ska bli något vettigt. Det går inte att ha blandade enheter.
Det går inte att anta att det blir samma KBin till tanken som i fallet utan tank. KBin kommer att bli lägre.
Mina beräkningar finns i bifogade Excelark ger som resultat att medeltemperaturen över en arbetscykel är densamma om man har en tank eller inte. Beräkningsmodellen är enligt figuren.
Värmeuttaget är konstant under den tid pumpen går (40 minuter). Sen är värmeuttaget noll under resten av driftcykeln som varar 120 minuter. Sen börjar det om igen.
Köldbäraren i borrhålet och tanken har tillsammans massan m1. I fallet utan tank satte jag m1 till 200 kg, i tankfallet till 1800 kg. Temperaturen är T1 = KBin = KBut, dvs jag förutsätter att köldbärarflödet är så högt att det inte är någon märkbart avkylning av köldbäraren vid passagen genom pumpen. Värme tillförs från borrhålet om lite omgivande berg. Värmeövergångstalet genom slangen och gränsskikten är alfa1. Värme tas från borrhålet och 5 cm omgivande berg. Värmekapaciteten motsvarar m2 kg vatten. Hela massan har samma temperatur T2. Värme tillförs från omgivande berg som har en temperatur på 5 grader. Värmeövergångstalet är alfa2. Medeltemperaturen över en arbetscykel blir densamma oavsett värdet på m1. Jag blev förvånad först men när man tänker efter måste det bli så då antalet kWh som tas från berget är lika oavsett värdet på m1. Det betyder att medeltemperaturen hos m2 är lika oavsett värdet på m1. Av det följer att medeltemperaturen på köldbäraren och blir densamma. Ändras något ingångsvärdet får man göra en passningsräkning så att starttemperaturerna är desamma som vid t=120. Det hade gått att automatisera med ett makro.
11 W/m²K x 8 m² x 50° = 4,4 kW
Men någonstans tror jag du gör en tankevurpa. Jag ska ta en till på excelfilen ikväll och se om jag kan hitta den