Ämne: För "stora" radiatorer, nackdelar?

[Sanntos]

Man dimensionerar radiatorer efter varje rums uppvärmningsbehov!

Då undrar jag hur ser ett noggrant beräknat ettrörsystem med exakt anpassade radiatorer ut efter tio år? (Vilket är en kort period i ett värmesystems livslängd) Man ska vara klar över att dessa noggrant beräknade radiatorer är inte valda efter verkligt behov, utan efter beräknat, vilket är en helt annan sak. I verkligheten räcker det med små fel och felberäkningar, så är det boende som inte trivs. Men visst, man har sparat lite på materialkostnaden, antagligen ungefär samma summa som konsulten istället fått (du?)

[Jiri]

Rocas: Det är tänkt som välmening och inte såra någon, med dom problem man har, innan man gör nåt dumhet!
Mvh Jiri

[cocacola]

@Sanntos
Ett beräknat behov är ett verkligt behov. Har man fått fått med transmissionsförluster/ventförluster
mot dom u- värden som byggnaden har är man hemma..

Enrörs systemet har samma förutsättningar att leverera energi som två rörs systemet har efter 10 år

Jag är förespråkare för att alla raddar får samma beräknings Data..
då den "minsta annars blir dimensionerande,, 
exempel
var inne  en stor LGH (vindsvåning Odengatan )  och hjälpte Ägaren till huset som bor där .
han hade nästan 30° som varmast och 12° i ett av barnens sovrum.
Där hade någon dimensionerat efter principen stort är bra..
Det ska vara lika är
separat WC som fått en rad på 600 Watt 3,5m2   tex ,,mitt i lgh behöver knappt 160watt.
tog mig 5 timmar att fixa till   hela lgh .. alldeles för lång tid ,
Justera om kurvan för hela huset ,, kv värden på ventilerna efter beräkning av alla möjliga m2
på radiatorytorna . och en efterkontroll 2 dagar senare
Nu funkar det
cc

[Jiri]

Sanntos: uppriktigt sagt vet jag inte vad du far efter? Inga problem efter 30-år med gamla radiatorer med beräknad framledning på 70 °C vid DUT och uppvärmningsbehov!
Mvh Jiri

[Stortrollet]

Vi gör en liten testberäkning, antag att vi har ett rum med behovet 1000W och ett rum med behovet 2000W vid DUT -20. Vi börjar med att dimensionera för 55/45/20 och råkar ha turen att hitta två radiatorer som matchar perfekt, alltså en på 1000W och en på 2000W katalogeffekt vid dessa temperaturer.

Vid -20 så har vi då alltså en framledning på 55 och retur på 45. Flödet blir 0.024 l/s resp. 0.048 l/s, totalt 0.072 l/s. Vi justerar enligt detta in systemet så att 67% av flödet går genom den större radiatorn.

Vad händer då när det blir varmare ute? Vi testar vad som händer när effektbehovet halveras så att vi behöver 500 resp. 1000W. För att minska radiatoreffekten så kan vi minska flödet och/eller sänka framledningstemperaturen. Eftersom det är ett värmepumpsforum så vill vi sänka temperaturen, vi siktar även på att behålla samma delta vilket påverkar flödet. Om vi vill behålla deltat så kommer vi då att få en framledning på 42.8 och en retur på 32.8. Varje radiator har fortfarande samma andel av det totala flödet.

Nu testar vi vad som händer om vi överdimensionerar varje radiator rejält, men procentuellt lika mycket. Vi sätter in en radiator med katalogeffekt 2000W där vi har behovet 1000W och en på 4000W där vi har behovet 2000W. Nu har vi egentligen samma situation som vi hade i exemplet innan vid en varmare temperatur. Temperaturerna blir 42.8/32.8 vid DUT. Vid varmare väder och halverat effektbehov så får vi 36/26.
Om man filosoferar lite över detta så inser man att vi egentligen inte överdimensionerat radiatorerna, vi har snarare dimensionerat systemet för lägre temperaturer.

Nu testar vi att välja likadana radiatorer i båda rummen, med katalogeffekt 2000W.
Totala behovet är då 3000W och katalogeffekten 4000W. Dimensionerat för ett delta på 10 grader får vi 49/39. Totalflödet blir 0.072l/s (precis som i första fallet eftersom vi har samma effektbehov och samma delta). Men nu är inte radiatorerna längre lika mycket överdimensionerade vilket innebär att de behöver vara olika varma för att avge rätt effekt. Vi kan inte styra framledningstemperaturen individuellt, så det vi får göra är att justera in systemet för att öka eller minska flödet i varje radiator så att returtemperaturen ändras. För det större rummet där behov = katalogeffekt = 2000W så inser man att med en framledningstemperatur på 49 grader så klarar vi inte effektbehovet oavsett hur mycket vi ökar flödet. I det fallet måste vi helt enkelt öka framledningstemperatur, strypa flödet och acceptera ett högre delta för systemet som helhet. Det kan vara ok, men en värmepump kanske inte gillar att vi sänker flödet och ökar delta.

Vi skippar att räkna mer på det exemplet utan tar en lite mindre extrem överdimensionering.
Vi väljer en radiator med katalogeffekt 1400W (för behovet på 1000W) och en på 2000W (för behovet på 2000W). Behovet är fortfarande 3000W totalt, total katalogeffekt är 3400W.
Systemtemperaturerna blir då 52.3/42.3. Delta på 10 grader ger fortfarande totalflödet 0.072l/s vid DUT. För att den lilla radiatorn (katalogeffekt 1400) ska ge 1000W med en tilloppstemperatur 52.3 så måste flödet strypas så att returen blir 35.5 grader och flödet 0.014l/s. När det gäller den stora radiatorn så måste flödet istället ökas pga den sänkta tilloppstemperaturen, returtempen blir 47.2 grader och flödet 0.062l/s.

Så för att sammanfatta detta, vi överdimensionerade en radiator med 40% jämfört med den andra. Totalflödet och delta är oförändrat och vi tjänade ett par grader i tilloppstemperatur (52.3 grader istället för 55). Priset vi fick betala för detta är att delta över enskilda radiatorer varierar mellan 7.8 och 16.8 grader och att ena flödet fick minskas med 42% och det andra fick ökas med 31%. Beroende på tryckfall etc. så kanske detta är ok, kanske inte. Det blir i alla fall krångligare att räkna på och att veta vilka temperaturer man ska förvänta sig.

Men än är vi inte riktigt färdiga...vi testar åter vad som händer när det blir varmare och behovet halveras. Behov = 500 + 1000, katalogeffekt 1400 + 2000, vi vill fortfarande ha ett delta på 10. Systemtemperaturer blir då 41.5/31.5. En framledningstemperatur på 41.5 och ett behov på 500W ger för lilla radiatorn en retur på 27.7 och ett flöde på 0.009 l/s. För den stora får vi en retur på 33.9 och ett flöde på 0.032 l/s.

Vid DUT har vi alltså en flödesfördelning på 18/82. Vid halverat behov har vi istället en fördelning på 22/78. Den perfekta injusteringen finns alltså inte utan ser olika ut beroende på utomhustemperatur. Vi får alltså antingen acceptera att temperaturen i rummen varierar lite med temperatur eller så får vi sätta vår tillit till termostatventiler. (Nu är kanske inte detta något jätteproblem i slutändan då det blir ganska små skillnader i rumstemperatur.)

Nu blev det lite snabba beräkningar ovan, så det blev säkert några siffror fel, men du fattar nog principen.

Min privata slutsats: i praktiken funkar det antagligen hyfsat om det inte är allt för extrema skillnader, men själv skulle jag definitivt välja ett "rätt" dimensionerat radiatorsystem för att inte införa fler orsaker till strul än nödvändigt. Jag misstänker att ingen kommer att räkna ut teoretiska kv-värden för dig heller utan att rörfirman justerar in ungefärligt utifrån erfarenhet och radiatorstorlek och den erfarenheten kanske inte stämmer så bra med dina feldimensionerade radiatorer. Varför inte dimensionera på vanligt sätt istället? Man tänker inte på om det är en 11 i ett rum och en 21 i ett annat, om längden skiljer ett par dm eller om höjden skiljer ett steg.
Gör däremot gärna en generell "överdimensionering", men se då till att det blir ungefär samma relativa överdimensionering på alla radiatorer.

[Sanntos]

Ett beräknat behov är ett verkligt behov.

I bästa fall ja, och då bara när ettrörssystemet är att betrakta som nytt. Men det räcker med att man slarvat med isoleringen eller drevningen på ett ställe så har man ett rum som aldrig kommer att bli riktigt varmt. För det var ju så exakt och fint beräknat med en exakt beräknad radiator som precis skulle räcka.
Exakt beräknade system är känsliga för verkligheten, och verkliga människor. Det påminner om ettstegsfasaderna, som de stora byggbolagen tyckte var exakt beräknade.... men det räckte med att någon slarvade lite grann, och människor brukar slarva lite grann, så blev det stora kostnader.

[Jiri]

Tack Stortrollet för medhåll, mycket bra resume, själv ångrar jag inte en krona att jag har överdimensionerat!
Mvh  Jiri

[Jiri]

Santtos : självklart tvårörssystem blir inte gamla och man slarvar inte med instalation!??? Om vi tar radiatorer som dom är så klarar dom mera än vad du behöver, det är bara att släppa på mera varmvatten!
Mvh Jiri

[rocas]

Jiri:

Vad händer i ett ettrörssystem om jag stänger av radiatorer i några sovrum ?

Blir de andra radiatorerna varmare då?

[Jiri]

Rocas: är det en kuggfråga, du kan bättre än så? Missförstå mig inte, jag är inte förespråkare vare sig för ett-eller tvårörssystem med sina för och nackdelar!
Vad  det gäller konvertering ,det hela beror på planlösning, typ av hus  och vetigt(smart)rördragning med rätt dimensionering på rör och radiatorer, kanske med möjlighet till separat uppvärmning i källarplan(hösten, själv så)! Med möjlighet att kunna stänga av slingor!
Till frågan: med ettrörssystem reglerar man beräknad flöde i varje slinga med strypventiler(STK-TA),för att få fram behövligt effekt. Sen har du radiatorer kopplade i  serie på varje slinga, ( begränsat med rör dimension och överförings effekt (3 kW-15 Cu rör),utan att få problem med brus i systemet)
 så framledning kyls ner varefter. Så till ditt dilemma, i teorin har du rätt om du stänger av nån innan, radiatorer efter blir lite varmare. Men nu jobbar inte systemet med sånt temp.,och värme skall fördelas varefter(5K). Rent praktisk och med smart rördragning lär du inte få problem med det ! Kanske lite varmare i badrummet!
Men oavsett vad vi ordar om, så skall systemet vara rätt dimensionerad om man vill få det bästa!
Mvh Jiri