Ämne: Kollekorslang i stor grävd brunn?

[Mrlillebill]

Hejsan,

Vi planerar för värmesystemet i det stora sommarhuset i Skåne.
Jag vill ha synpunkter på vilket som är det bästa valet. På kort, medellång och lång sikt. En supersvår fråga, men ni har säkert goda råd! Här kommer lite fakta;
Huset är ett rimligt välisolerat tegelhus, byggt på ~40 talet med större renoveringar ~60 och 2007. boy bottenvåning 140m2.
Golvslingor för vattenburen värme är ingjuten i alla golv. Huset har standard för permanentboende/ åretruntboende förutom värmesystemet som f.n är några direktverkande El-element.
Huset är inte fullt utbyggt än, det finns ett arkitektförslag på ombyggnad av en ouppvärmd vind till bostadsyta om ca. 90m2 boy. Den utbyggnaden kommer väl till pass om vi flyttar dit permanent.
Tomten är 1100 m2, men granne på två sidor är åkermark som är i aktivt bruk. Möjligtvis så kan grannen tillåta ett kollektorservitut på åkermarken.

Till fastigheten, som ursprungligen var byns tvätteri, finns en stor grävd brunn. Brunnen är fodrad med tegel och är ca 6 meter djup med ett vatten djup på 3 meter då jag mätte i August i år. diametern vid vattenytan är uppskattningsvis 4,5 meter och brunnen smalnar av uppåt. Brunnslocket är ~4m. Brunnen används f.n. som dricksvattenbrunn.

I byn finns det grannar som både lyckats och misslyckats med att borra energibrunnar.

Vilket värmesystem föreslår ni att vi skall välja?
L/L och skippa golvslingorna?
L/V på varma Österlen?
V/V jordvärme, fråga bonden om att gräva ned slingor, kombinerat med en slinga i brunnen?
V/V borra och tro?

Vad tror ni? Vad passar till sommarhuset/permanenthuset?

[cocacola]

Jordvärmen utan slingan i brunnen .
Andvänder ni den till dricksvatten och det är bra vatten skulle jag lämna den ifred,

Det går att få till en bra luftvatten anläggning men J-Värmen är problemfriare
Cocacola

[Mrlillebill]

Är en jordvärmeanläggning tillräckligt problemfri för att fungera i fritidshus, som inte övervakas varje dag/vecka?

[Carl N]

Är en jordvärmeanläggning tillräckligt problemfri för att fungera i fritidshus, som inte övervakas varje dag/vecka?

Oavsett vad du väljer så bör du använda nån form av fjärrövervakning, detta finns nu till de flesta märken och modeller. Men jordvärme är lika problemfritt som bergvärme om det är rätt dimensionerat.

[Mrlillebill]

Oavsett vad du väljer så bör du använda nån form av fjärrövervakning, detta finns nu till de flesta märken och modeller. Men jordvärme är lika problemfritt som bergvärme om det är rätt dimensionerat.

OK, om jag pratar med bonden om ett servitut så är antar jag att han kommer att fundera på, och kanske påstå att slangen kommer att påverka skörden. Är det någon som vet om det blir stor påverkan på odlingen?

[cougar]

Med rätt dimensionerad slanglängd så blir påverkan på skörden inte mätbar. Största uttaget görs ju på vintern när ändå inget växer.

[Mrlillebill]

Tack cougar, väl förstått. Ur avkylningssynpunkt är mer slang och mer yta bättre.

Är det ingen som tror att 50m3 vatten i en grävd brunn kan avge massor av energi? För jämförelse; ett 200 m borrat hål har drygt 60m2 (200*0.1*pi) effektiv mantelyta och vår grävda brunn har knappt 50m2. Eller hålens vertikala tvärsnitt 20m2 vs. 15 m2. Innesluten vattenvolym i en 200 metersborra är bara 1,6 m3 exkl. slang att jämföras med 50m3. Jag vet inget om hur stort vattenbytet är i brunnen, så det är en osäker faktor. Dessutom är brunnens väggar tegelfodrade...

Att inte kunna ta dricksvatten ur brunnen är förståss ett avbräck, men det finns kommunalt vatten i gatan att ansluta till. Vilket förståss blir en extra kostnad som skall balanseras mot vinsten och risken.

[cougar]

Det går att använda din brunn som värmekälla genom att lägga i slang och använda den som en stor "vattenkylare" då använder man energin som uppstår när vatten fryser till is.
Jag kommer ihåg från installationskursen på Viessmann att de hade en sådan lösning, men jag har aldrig monterat, eller ens sett, en sådan lösning.
COP lär bli lite sämre än vanlig berg eller jordvärme.

[Rickard]

Och om/när vattnet fryser till is lär du spräcka tegelmurningen.
Jag skulle definitivt skippa brunnen, eller använda den som vattentag i en grundvattenvärmeanläggning om vattentillströmningen är tillräckligt hög.
Håller med Coca-Cola om att jordvärme antagligen är bäst.
Huruvida bonden godkänner jordvärmekollektorn eller ej har nog mer att göra med dennes personlighet (generös eller girig gnällspik) än huruvida det påverkar skörden.
Ett visst problem blir det ju förstås för bonden, och har han satt flerårsvall på marken så kan han inte skörda där du grävt utan att "fräsa" och omplantera den del av marken du tagit i anspråk, jord i skörden kan innebära att jordbakterier frodas i ensilaget, det blir giftigt, och i värsta fall kan korna som äter av skörden dö.

En rimlig ersättning till bonden kan därför vara en god ide om du vill ha ett bättre förhandlingsläge.
Om marken används för säsongsodling så torde problemen bli avsevärt mycket mindre, speciellt om du plöjer ned kollektorn - då undviker du omrörning av marken, eller du undviker att lera/värdelös "matjord" blandas upp med ytjorden.

Men åter igen, ett snack med bonden kan fort ge dig besked om det alls är läge att få utnyttja hans mark, sen är allt en förhandlingsfråga.

[Roland]

Är det ingen som tror att 50m3 vatten i en grävd brunn kan avge massor av energi? För jämförelse; ett 200 m borrat hål har drygt 60m2 (200*0.1*pi) effektiv mantelyta och vår grävda brunn har knappt 50m2. Eller hålens vertikala tvärsnitt 20m2 vs. 15 m2. Innesluten vattenvolym i en 200 metersborra är bara 1,6 m3 exkl. slang att jämföras med 50m3. Jag vet inget om hur stort vattenbytet är i brunnen, så det är en osäker faktor. Dessutom är brunnens väggar tegelfodrade...

Det gÃ¥r inte att jämföra pÃ¥ det sättet. Är värmeuttaget frÃ¥n ett borrhÃ¥l 30 W/m blir värmeflödet vid borrhÃ¥lets kant ca 100 W/m2 om borrhÃ¥let är 1 dm i diameter.  Det ger en viss temperaturgradient i grader/m i berget. Men redan en decimeter in i berget är flödet bara ca 30 W/m2, en meter in i berget 5 W/m2. En stor del av temperaturfallet i berget finns i närheten av borrhÃ¥let. NÃ¥gra decimeter in i berget är temperaturgradienten i grader/meter betydligt lägre än vid borrhÃ¥lskanten.

I fallet brunn med en diameter på 4,5 meter blir det helt annorlunda. Är värmeflödet vid brunnskanten 100 W/m2 blir det en meter in i marken ca 70 W/m2. Samma värmeflöde vid gränsytan vatten/brunnskant resp. vatten/borrhålskant kommer på sikt att ge avsevärt lägre temperatur i brunnen jämfört med ett borrhål.

Brunnen är dessutom tegelfodrad. Det tolkar jag som att det är en grävd brunn. Jord eller sand har sämre värmeledningsförmåga än berget runt ett normalt borrhål.

Vattenvolymen är inte så relevant. Det går att få ut 5000 kWh som ett engångsbelopp genom att frysa vattnet i brunnen men det som avgör situationen på sikt är om det går att tillföra så pass mycket värme till brunnen att det blir användbar temperatur på köldbäraren. Jag är tveksam.

[Mrlillebill]

Tack allesammans! Det verkar som att nästan allt pekar mot jordvärme.
I år hade vi ett vackert rapsfält utanför fönstren. Vad det blir nästa år skall jag fråga...samtidigt som jag föreslår att plöja ned kollektorslangen.

Kan 2*400 meter slang räcka både för nuvarande behov och för en framtida ombyggnad av husets vindsvåning?
Hur många hundra m2 av hans åker skall jag be om?

[Carl N]

Om man antar 140 + 90 m² hus och bra skÃ¥nsk lerjord sÃ¥ bör 2x300 meter slang räcka.
Du kan lägga med C-C på 1,2 m men 1,5 m är bättre.
DÃ¥ blir det minsta ytan ca 800 m² (600 m och C-C pÃ¥ 1,2 m) och ca 1300 m² som mest (800 m och C-C 1,5 m)