Ämne: Väggvärme?

[hplp]

Har du luftspalt får du ta hänsyn till strålningsvärmen och konvektionen. Strålningsvärmen kan jag inte hjälpa dig med men konvektionen ser ut så här. Vill du räkna i reality behöver du mått,    och värmegenomgångskoefficienten för de materia som ingår i din vägg, går säkert att hitta på nätet.

[Ewald]

Hej!

Jag kan försöka ge en liten sammanfattning.

Jag hade flera diskussioner med den där arkitekten tidigare.

Han ser fördelen med väggvärme att t.ex. en gammal, fuktig vägg blir torrare och därmed förbättras U-värdet. Han nämnar öven komfort skäl.

Han fick dock en massa kritik av andra kollegor när han sade att han bygger in väggvärme i gamla hus utan att tilläggsisolera på utsidan.

Jag kan sen berätta lite hur jag ser saken.

Förresten: För golvvärme (och även väggvärme) (dimensionering) finns det en standard. EN 1264

[Ewald]

lillagardensparla

Jag sysslar mycket med strålning, konvektion och värmeledning (konduktion).

Har en del literatur.

Men först och främst: vad tycks om detta som alternativ?

[Ewald]

Har du luftspalt får du ta hänsyn till strålningsvärmen och konvektionen. Strålningsvärmen kan jag inte hjälpa dig med men konvektionen ser ut så här. Vill du räkna i reality behöver du mått,    och värmegenomgångskoefficienten för de materia som ingår i din vägg, går säkert att hitta på nätet.

När det gäller strålning spelar materialets emissionsgrad, synfaktorn och självklart temperaturen en roll.

Man kan t.ex. enkelt räkna ut hur mycket värme överförs pga strålning i en luftspalt (paralella ytor).

Naturlig konvektion är mer komplicerad att räkna på än strålning.

I en luftspalt kan värmeöverföringen ske genom: ledning (i luften), konvektion och strålning.

Strålning är enkelt att räkna på.

Värmeledning och konvektion förekommer i kombination. Blir luftspalten mycket liten (distansen mellan de 2 ytorna) är andelen "värmeledning" relativ stor ... blir luftspalten stor har man i princip bara konvektion (och strålning).

[Ewald]

Har denna bok och kan rekommendera den!

http://www.buildingphysics.com/books.htm

Se hur det fungerar med konvektion och konduktion i en luftspalt:

[lillgardensparla]

Ewald,

De där elementen skulle passa perfekt i vår källare! Det finns mycket och stora, fria väggytor. (http://lillgardensparla.wordpress.com/2012/07/27/rundvisning/)

Borde man inte kunna designa luftspalten så att endast ett laminärt luftflöde går mellan elementet och väggen? Då borde värmeförlusten mot ytterväggen vara liten. Dessutom borde man väl kunna sänka framledningstemperaturen ytterligare om du har större ytor, dvs man kommer att kunna sänka delta T ytterligare?

Vad är synfaktorn för något?

[Ewald]

Borde man inte kunna designa luftspalten så att endast ett laminärt luftflöde går mellan elementet och väggen? Då borde värmeförlusten mot ytterväggen vara liten.

Luftspalten måste ju vara tillräckligt stor så att du kommer åt backsidan och kan städa radiatorn respektive kring radiatorn.

Vanligtvis överförs en stor del av värmen via värmestrålning.
Vill du minska värmeförlusten mot väggen kan du ju sätta en aluminiumfolie på väggen bakom radiatorn.

Tror inte att avståndet spelar en mycket stor roll (se min bild). Skulle nog väla 3 cm eller så ... så att du kommer åt för att städa bakom radiatorn.

Blir avståndet för liten (1 cm) ökar ju värmeförlusterna (se bild).

[hplp]

Ja Ewald, den radiatorn verkar vettig.
Men att bygga in en liknande med eller utan luftspalt utan luftväxling tror jag inte på. Finns luftspalt kommer luften i denna, efter en stund, att vara lika varm som radiatorn varför man i princip kan bortse att den finns. Dessutom, om jag förstod det rätt, skulle innerväggen delvis hindra värmespridning in i rummet.

[Ewald]

@hplp

Enligt mig finns det flera fördelar med den där radiatorn.

- stor yta - stor andel av värmeavgivningen sker via strålning - komfort/operativa temperatur
- stor värmeavgivande yta innebär också lägre framledningstemperaturer/systemtemperature - bra när man kombinierar systemet med solvärme
- radiatorn är gjort av metall - den reagerar alltså snabbt när man vill nedreglera eller uppreglera (jämfört med golvvärme)
- vanliga radiatorer smutsar oftas ner och det är svårt att rengöra dom - den här radiatorn är enkel att rengöra

Dessutom kommer man väl aldrig på idéen att ställa ett skåp direkt före radiatorn 

Den här radiatorn avger en stor del av värmen via värmestrålning. Vanliga radiatorer avger värmen främst via konvektion.

[Ewald]

Vad är synfaktorn för något?

Synfaktorn beskriver hur ytorna "ser" respektive står motvarenandra.

Paralella ytor har ju en synfaktor på 1 (är interessant för värmeutbytet).

Men är det t.ex. 90° mellan 2 väggar har dom inte samma synfaktorn mot varenandra.

En Yta/person/osv. har ett värmeutbyte via strålning med alla föremål som kroppen "ser", dvs ryggen har ett värmeutbytet med väggen bakom osv. ...

[lillgardensparla]

Dessa element låter intressanta, vad tror du att det skulle kosta att sätta in sådana? Hur många sådana skulle vi behöva i vårt hus? Dock är det ju lite vanskligt att inte kunna möblera omkring dem. (http://lillgardensparla.wordpress.com/2012/07/26/oversikt-av-huset/) Funderade ett tag på att inreda korridorerna med stora radiatorer för att det skulle passa bra där, men det blev jag avrådd ifrån. Antar att det beror på samma anledning som hplp anger.

[Ewald]

Man måste göra en värmelastberäkning för hela huset.

Den görs oftas enligt EN 12831 ... man räknar helt enkelt ut transmissionsförlusterna och ventilationsförlusterna (sam infiltrationsförlusterna).

Man har ju vanligtvis en energideklaration när man bygger ett nytt hus respektive könner man till U-värden och har information om byggmaterialet osv ... och klimatet.

Sen kan man ju dimensionera värmesystemet.

Vet inte exakt vad de kostar .... kan kolla upp det.

[Rickard]

Om jag förstår dig rätt så har huset i nuvarande form ett energibehov på ca 25 000 kWh/år.
Gissar att det tillkommer ca 5000 kWh/år för tappvarmvatten till detta.
Det ger ett årligt bruttoenergibehov på ca 30 000 kWh/år.

För att få till ett bra system, om du skall böanda golvvärme och radiatorer av någon form är det naturligtvis bra om du fokuserar på att räkna ut varje rums individuella energi/effektbehov, och dimensionerar det värmeavgivande systemet på ett sånt sätt som gör att du kan värma huset med samma låga temp oavsettt om det göra med golvvärme, radiatorer, eller fläktradiatorer.

En stor plan radiator, som Ewald visar exempel på, fungerar säkert bra, och blir lite mindre skrymmande, men alldeles säkert blir den avsevärt mycket dyrare i inköp.
Därav min följdfråga, får det kosta hur mycket som helst, eller är ekonomi en viktig faktor.
När vi vet detta så är det lättare att ge råd om lämpliga lösningar.

Rent besparingsmässigt skiljer det inte sååå mycket mellan en dyr, optimalt designad/dimensionerad, anläggning, och en avsevärt mycket enklare och billigare anläggning.

Med en optimal anläggning kan du kanske komma ned från 30000 kWh/år i bruttoenergibehov till ca 7500 kWh/år.

Med en avsevärt billigare och enklare anläggning kommer du ned till ca 10000 kWh/år.

Om det kostar 50 000 kr mer att investera i den optimala anläggningen så blir det en lång payoff-tid (ca 20 år) på den extra besparingen som den optimala anläggningen ger.

Personligen skulle jag nog inte vilja ha mer än två olika värmeavgivande ytor, typ golvvärme + en modell av väggradiatorer.
Radiatorerna kan då vara av av konvektionstyp eller av strålningtyp, och jag är rätt säker på att strålningsradiatorerna blir avsevärt mycket dyrare.

[Ewald]

För att få till ett bra system, om du skall böanda golvvärme och radiatorer av någon form är det naturligtvis bra om du fokuserar på att räkna ut varje rums individuella energi/effektbehov

Exakt.

Men 2 värmekällor behövs det kanske inte i NYA hus med energikrav som man har idag.

Man ska kanske klara sig utan golvvärme. Golvvärme kan ju bli ett dyrt tillval om man redan har tänkt sig radiatorer.

Sen vet jag inte om det finns ett ventilationssystem i huset som blåser in uppvärmd luft. Man bör ta hänsyn till detta. (Man kan väl knapast blåsa in luft som har utetemperatur och värma den via interna värmekällor. Blir kanske lite obehagligt.)

Vet man rummets värmelast (maximalt värmebehov) kan man dimensionera radiatorerna osv. ("Heizflächen").

Hittills antog man att värmebehovet fördels på följande sätt:

ca. 65 % transmissionsförluster, 30 % ventilationsförluster, 5 % infiltrationsförluster.

Men kanske gäller det inte längre i NYBYGGDA hus med NUVARANDE krav. Ventilationsförluster har kanske en större andel på "värmebehovet".

[Ewald]

@ Rickard

Sen finns ju EU-direktivet 2010/31/EU som är omdiskuterad i Sverige.

I framtiden vill man bara bygga nära-noll hus. Energibehovet av sådana hus kommer att bli mycket litet.
Det behövs kanske inte längre konventionella uppvärmningssystem (golvvärme, radiatorer osv.).

Jag är dock tveksamt om det fungerar i (norra) Sverige.