Ämne: Val av shunt till golvvärme

[mikst]

Hej,

Funderar på vilken shuntventil att använda i mitt golvvärmesystem.
Jag har tittat på ESBE VRG 133 men frågan är vilket kvs-värde som är bäst.

Max flöde i golvvärmesystemet kommer troligen att vara ca 1000 l/h.
Värmesystemet är dimensionerat för att det ska vara samma temperatur i radiatorkretsen och golvärmen men det är teoretiska värden.
Framledningstemperatur 41,2 grader och 5,9 kW effekt i golvslingorna.

Tittar man på LKs färdiga shuntar så har de en shuntgrupp för 50-250kvm som vid 50W/kvm ger 12,5 kW. Denna installation har den shunt med kvs 2,5.
Detta måste ge ett ganska stort tryckfall.

Tittar man på ESBEs tabeller för dimensionering och använder 6 kW samt DT 5 grader så ska man använda kvs 4,0 men kvs 6,3 ligger också i intervallet.
Är det 5 kW så hamnar man på kvs 2,5 men kvs 4,0 ligger också i intervallet.

Ovan ger att LK och ESBE dimensionerar på olika sätt.

Rent fysikaliskt känns det konstigt att dimensionera med avseende på effekt som ESBE gör eftersom den varierar under året. Det mest naturliga dimensioneringskravet borde vara flödet som slingorna kräver för att ligga på DT 7-5 grader.
Den mesta tiden borde man ligga under 6 kW och tar man ESBEs resonemang så skulle shunten oftast inte reglera som den ska.

Även flödet kommer att variera beroende på om det är någon slinga som stänger etc.
Sedan är det hur bra huset blir balanserat mellan golvvärmekrets och radiatorkrets.
Är det balans så kommer hela primärflödet att gå genom shunten till sekundärsidan.
Kräver radiatorkretsen lite högre temp på får man ett flöde mellan retur från sekundärkretsen genom shunten in i framledning sekundärkretsen.

Vad händer med flödena i shunten om man har ett tryckfall under 3kPa som rekommenderas av ESBE? Jag ser att detta kommer att ske en icke betydelselös del av drifttiden under ett år. Visst, shunten kommer inte att reglera som den ska men varför gör den inte det?

Eftersom huvuddelen av flödet går direkt från primärkretsen till sekundärkretsen så borde cp på sekundärkretsen skapa ett undertryck i shunten så den "suger" från returen på sekundärsidan samtidigt som shunten är väldigt lite öppen för just flöde i denna riktningen.

Är det någon som vet hur man ska tänka i detta fallet?
Hur påverkas flödena i shunten och temperaturen i sekundärkretsen?
Eftersom den inte ska fungera helt optimalt enligt manualen vid för stort valt kvs, kommer då temperaturen i sekundärkretsen att bli för hög?

Shunten ska regleras manuellt och VP ska justera framledningstemperaturen i primärkretsen.

[rgx107]

Jag fattar inte vad shunten ska vara till. Du har väl ändå strypningar på golvvärmen och termostater på elementen? Och pannan reglerar framledningen. Så vad gör shunten.

[cougar]

Om systemet är dimensionerat att ha samma temp i radiatorkretsen som i golvvärmekretsen finns ingen anledning att montera en shunt.
Det blir en extra pump att driva för en shunt som alltid kommer att stå öppen. 

Tryckfallet i ett golvvärmesystem beräknas av slanglängden, inte i själva shunten.
 effekten som används för beräkning är vid DUT och kommer att ändra sig under året.
Det lättaste är att justera in slingorna så de får de flöde de ska ha enligt projen, och sedan ev. finjustera de rum som blir kalla / varma

[mikst]

CP värmebärare i Nibe 1145 10kW ger max ca 0,38l/s vilket ger 1370l/h.

Enligt de beräkningar jag fått från LK så kommer jag ha 12kPa tryckfall i slingor och fördelare och behöva 750l/h för att får 7 graders skillnad mellan inflöde och retur.
Jag har blivit rekommenderad av LK att ha en extra cp till golvvärmen för att få just 7 graders skilland i slingorna.

Det finns också en risk att jag behöver högre framledningstemperatur på radiatorerna än beräknat. Beräkningen bygger på antaganden så det finns en risk att husets värmebehov är större än uppskattat.

Eftersom huset är byggt i slutet av 60-talet är plattan inte isolerad så på entreplanet är det radiatorer. Mellanbjälklaget är lättbetong och på det golvvärme i glespanel.

Värmesystemeffekten är fördelad 60% på entreplanet och 40% på våningsplanet.
I ett förrådsutrymme i entreplanet och i garaget/förrådet kommer termostater monteras och vara aktiva för att bergänsa temperaturen. Övrigt skall strypas in för att få jämn värme mellan rummen.

Ett alternativ är att köra systemet kommande vinter och se vad som händer.
Det är möjligt att cp värmebärare måste gå på 100% hela tiden för golvvärmens skull samt att framledningstemperaturen borde vara högre än 42 grader när det är som kallast.

Om jag minns rätt så ställer man väl in cp värmebärare på ett fast värde, den har väl ingen intellegens som reglerar map tryck resp flöde?