0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Stötarna måste finnas på "primärsidan", men på "stugänden" går det bra och dämpa med gummibälg.På primärsidan, sjösidan, tillåts rör-vatten öka i fart pga extremt lågt flödesmotstånd -öppen huvudventil, och grovt rör. Plötsligt stängs ventilen men rörvattnet har massa och fart och ingen stans och ta vägen förutom genom att öppna genom en-vägventilen till stugans rör -även om mot-trycket på envägsventilen är högt. Genom att vatten kan forsa in i stugröret så sänks trycket succesivt och vattnet bromsas in tills lika stort tryck byggts upp i stugröret som trycket är tillfälligt i botten av sjö-röret. Då stängs envägsventilen (+ ev. lite självsvängningar).På stug-sidan av envägsventilen är det fördelaktigt och ha en stor men stabil gummibälg som SNABBT kan absorbera så mycket vatten som möjligt eftersom vattnet i röret mot stugan står still initialt. Det stillastående stug-rörets vattnet är nästan orubbligt (kanske) första tusendelarna av sekund och sätter ÄNNU större tryck-påfrestningar på ventilhuset innan det ger vika och sjö-rörets vatten-energi kan flöda ut nå'nstans. Med gummibälg direkt efter envägsventil så ger den efter sig och börjar absorbera vattnet DIREKT efter huvudventilen stängts och långt innan stugrörets vatten börja röra på sig nämnvärt.Efter envägsventilen stängts så fortsätter stug-rörets bälg och trycka upp vatten tills den återgått till normal form.Det hela konceptet är brutalt likt som analogi inom elektronik med en switch:at DC-DC aggregat av typen Boost. Man har en transistor = huvudventil, en induktans = grova röret från sjön, envägsventil = switchdiod, kondensator = gummibälg. Med precis samma funktionalitet förutom att man använder elektricitet till DC-DC boost omvandlaren och vatten i hydral-hammar-pumpen.