Åtgärderna för att kunna elda annat än vanlig lätt eldningsolja (t ex begagnad frityrolja och andra vegetabiliska oljor) ligger snarare utanför brännaren än i själva brännaren.
Det rör sig framför allt om bränslefilter med stor kapacitet som kan ta hand om all smuts som finns i fast form i de alternativa bränslena. Om man kan befara mikroskopiska vassa metallpartiklar i oljan, t ex om oljan har varit i kontakt med kuggväxlar, behövs ett finfilter som tar hand om dem (typ finfiltret för bränsle till dieselbil), annars blir brännarens pump och munstycke inte långlivade.
Kraftig förvärmning behövs för de oljor som är trögflytande eller till och med stela vid den temperatur där de förvaras. Man måste se till att filter och sånt hålls varma även då brännaren står stilla och det inte pågår oljeflöde genom dem.
Luftförvärmning kan också vara till nytta för att få fullständig förbränning av långa kolvätekedjor.
Om oljan är vattenhaltig (typiskt för begagnad frityrolja som brukar mellanlagras i fat med nedstucken tratt utomhus bakom gatukök) så måste man ordna vattenavskiljare.