Ämne: Varför ska man ha en utegivare?

[robowich]

Som ni förstår av frågan så är jag ny på detta med värmepannor och värmesystem.

Jag har en CTC Excellent (begagnad) som skall kopplas in i mitt fritidshus. Det är enplans med ingjuten golvvärme. Ska styras med Danfoss trådlösa system och termomotorer.
När vi inte är där hade jag tänkt hålla ca 10 grader ungefär.


Min fråga är som följer:
Varför ska man ha en utegivare egentligen. Det är ju innetemperaturen man är intresserad av. Då pannan saknar både utegivare och innegivare, vad måste jag skaffa?

Tacksam för snabba såhär i juletider!
//Robert

[tellus]

Hej har vedpanna +acctankar 30-tals hus. Satte dit en motorshunt för några år sen . Innegivare ,funkar perfekt, har undrat jag med varför man ska ha utegivare . Det är ju innetempen som ska styras .

[pepspersson]

Utegivare meddelar shunten hur varmt vatten den behöver skicka ut på elementen, beroende på utetemperatur.
Jag har bara utegivare, funkar finfint.

[robowich]

Utegivare meddelar shunten hur varmt vatten den behöver skicka ut på elementen, beroende på utetemperatur.
Jag har bara utegivare, funkar finfint.

Precis! Men varför gå på utetemperaturen? Om jag vill hålla 8 grader inne när jag inte är i fritidshuset, som för övrigt är i sten och därav mycket temperaturtrögt, så är det ju innetempen som jag tycker borde styra vilkentemp som pumpas ut.

En annan sak är ju att termomotorerna på golvvärmefördelaren styr flödet utifrån innetemperaturen, alltså tycker jag att jag borde kunna ställa framtempen till 37 grader t.ex. och sedan är det upp till golvvärmen att sköta flödet.

Problemet som jag ser det är ju om det plötsligt blir varmt och termomotorerna stänger flödet i golvvärmen. Då står ju bara cirkpumpen och tuggar. Behövs det då en bypassventil? Hur ser en sådan ut och vart får man tag i en sådan i så fall?

Många frågor blir det men om ni svarar snabbt och bra så kanske tomten kommer med extra klappar 

Mvh
Robert

[svenske kocken]

Har man bara en innegivare blir hela väggen nedkyld innan temperaturen i rummet sjunker och väggen kommer att kyla rummet under längre tid än om du har en utegivare som ser till att det börjar levereras mer värme innan väggen blir helt nerkyld. Du får som resultat mindre svängningar i rumstemperaturen, det blir särskilt tydligt vid snabba utetemperatursvängningar för värme/kyl "vågen" rör sig rätt sakta genom väggen.
Låt säga att det är nollgradigt ute och du har en behaglig temperatur inne sedan faller temperaturen ute med 10 grader. Temperaturen i rummet påverkas inte på många timmar men väggen kyls sakta men säkert ner och när kylan når insidan och börjar kyla rummet kommer rumsgivaren sakta att börja kompensera för den fallande temperaturen. Men på grund av systemens tröghet tar det en tid innan det kompenserar fullt ut för den allt kallare väggen och du får ett temperaturfall. Med en utegivare "vet" reglerenheten att rumstemperaturen kommer att falla och kan tidigare börja öka värmen så att när "kylvågen" når insidan på väggen levereras den värme som då behövs för att inte temperaturen ska falla.
Har man ett "snabbt" system som tex. direktverkande el uppstår inte samma "problem" (rätt dimensionerat ) då regleringen sker mycket snabbt och elementen ger full effekt omedelbart.
Jämnast temperatur blir det med en kombination av ute och innegivare, vid vattenburna system.

[Keld]

Har man bara en innegivare blir hela väggen nedkyld innan temperaturen i rummet sjunker och väggen kommer att kyla rummet under längre tid än om du har en utegivare som ser till att det börjar levereras mer värme innan väggen blir helt nerkyld. Du får som resultat mindre svängningar i rumstemperaturen, det blir särskilt tydligt vid snabba utetemperatursvängningar för värme/kyl "vågen" rör sig rätt sakta genom väggen.
Låt säga att det är nollgradigt ute och du har en behaglig temperatur inne sedan faller temperaturen ute med 10 grader. Temperaturen i rummet påverkas inte på många timmar men väggen kyls sakta men säkert ner och när kylan når insidan och börjar kyla rummet kommer rumsgivaren sakta att börja kompensera för den fallande temperaturen. Men på grund av systemens tröghet tar det en tid innan det kompenserar fullt ut för den allt kallare väggen och du får ett temperaturfall. Med en utegivare "vet" reglerenheten att rumstemperaturen kommer att falla och kan tidigare börja öka värmen så att när "kylvågen" når insidan på väggen levereras den värme som då behövs för att inte temperaturen ska falla.
Har man ett "snabbt" system som tex. direktverkande el uppstår inte samma "problem" (rätt dimensionerat ) då regleringen sker mycket snabbt och elementen ger full effekt omedelbart.
Jämnast temperatur blir det med en kombination av ute och innegivare, vid vattenburna system.

O omvänt gäller att med bara utegivare kompenseras oftast för snabbt vid hastiga växlingar i utetempen.
Både inne- o ute-givare är som sagt den bästa kompromissen.
När jag hade elpanna körde jag med bara innegivare o det gick faktiskt riktigt bra. men den kunde ju reglera "steglöst" i 1kw-steg.

[robowich]

Ok, Bra svar och såååå.. självklart nu när ni säger det!

Frågan som kvarstår är då följande...
Eftersom jag inte vill trycka på för hög temp på framvattnet till golvvärmen, utan hålla max 40 grader helst 37. Är jag då verkligen behjälplig av en utegivare till pannan, den får ju inte shunta ut högre temp för det utan det är ju flödet i golvvärmen som skall öka.
Känns som om utegivaren borde kopplas till styrenheten för golvvärmen.

Och sedan den andra frågan om golvvärmen stänger flödet för att det är varmt, hur ser en bypassventil ut och hur placeras den och var köper man en?

/Robban

[leifa.k]

Med en bra shuntreglering och inomhusgivare så blir inte inneväggarna "helt nedkylda". Som du säkert förstår så är jag förespråkare utav inomhusgivare, utomhusgivaren tar inte hänsyn till vindhastighet, dragig kåk, solinstrålning, värme från matlagning, besök, stora tempväxlingar vår, höst osv. Man kan säga att utomhusgivare är besvärligare att trimma in beroende på husets värmetröghet, otäthet, värmeinstrålning osv, medans en inomhusgivare reagerar direkt om inomhustempen faller, vilket den gör långt innan inneväggarna blir helt nedkylda så man märker inget av det, solinstrålning osvidare. Vet ej hur kåken är, men måste du ha utomhusgivare så ska du absolut komplettera med inomhusgivare. Jag vet inte vad du måste ha, men kan du välja så gå på magkänslan.

[robowich]

Tack för svaret Leifa.k! Jag tror jag ska köra utan utegivare ett tag.

Är det någon som vet hur man enkelt fixar någon form av "bypass" om termomotorerna stänger flödet helt?

[zigge59]

Vi har bara utegivare. Dom första åren ändrade jag den lite höst och vår. Men nu har den stått orörd i ca 12 år. Funkar perfekt utom några senhöst- och vinterdagar per år när kall nordan sveper runt knuten då frugan brukar nämna att det är gott med en kofta. 

[robowich]

Ok, nu har jag funderat som Baltasar!

Jag tänker såhär...

Jag kör elpannan (CTC excellent) utan givare. Ställer in en framtemp på ca 37-40 grader.

Masterregulatorn till golvvärmen får styra flödet i slingorna.
För att rädda cirkulationspumpen på pannan om alla termomotorer stängs, så tänkte jag koppla cirkuletionspumpen på relästyrningen på golvvärmens masterregulator. Den borde då slå ifrån cirkulationspumpen då ingen värme behövs och därigenom göra en by-passventil överflödig. Relät på masterregulatorn motionerar dessutom cirk.pumpen 1 minut var 3:e dag då den är avslagen för att den inte ska bli stående för länge.

Eventuellt så fixar jag en by-pass ändå för säkerhets skull den borde man kunna bygga av en överströmningsventil eller säkerhetsventil.

Någon som kan kommentera ?? är jag på rätt spår?

//Robert

[Carl N]

Är det någon som vet hur man enkelt fixar någon form av "bypass" om termomotorerna stänger flödet helt?

De som säljer golvvärmesystem har såna grejor, här är ett exempel:

http://www.uponor.se/upload/Media%20(images%20and%20movies)/Product%20images%20HS/Product%20HS%20-%20Uponor%20Underfloor%20Heating%20System/promanifold/manifold.jpg