0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Mina inlägg skall oftast ses som allmäna och generella och inte direktiv i speciella fall.
Jo, det beror på att styrningen av värmen ut i ett hus är ett väldigt enkelt problem att lösa.Om problemet hade varit det minsta svårt så skulle det förstås gått helt åt skogen att mäta ute och styra inne.I alla normala styrsystem så mäter man ju på det objekt som skall styras och inte någon annan stans.Objektet man styr (=huset) är enormt "trögt". Ju bättre isolerat desto trögare och ju tyngre konstruktion desto trögare.Ju "trögare" hus man har desto sämre funkar det att styra efter förändringar i utetemp. I tunga konstruktionerär det t.o.m. så att man måste fortsätta tillföra lite energi för att inte t.ex. ett värmegolv i en betongplattaskall kallna. Ett betonggolv på 100 kvm tappar ca 5 kWh per grad som det kallnar. Om det går ner i temp.från t.ex. 27 till 17 grader så har man 50 kWh att "köra ikapp" innan golvet är uppe i 27 grader igen.Om man då har 1000 W extra effekt utöver det som huset förlorar, så tar det 50 timmar att komma ikapp.Det blir 2 hela dygn det...Hur många har 1000 W extra att ta ut från VP på vintern utan eltillskott??
Tack Rickard!Det var bra att få lite räkneexempel, det är det som är så bra med forumet, man fastnar lätt i ett tankesätt, tex. att man till varje pris måste stänga den radiator som råkar vara i ett rum som är för varmt.. En aspekt till är ju att om det är varmt i rummet så blir tempskillnaden mot radiatorn mindre, vilket gor att mindre mängd värme lämnas av i rummet..
Värmegolv som kallnar får man typiskt om man t.ex. eldar i en kamin och detta påverkarinomhusgivaren. (detta var ett påstående)
Ett fullgott alternativ till utomhusgivaren är att styrsystemet tittar i almanackan istället (ett påstående till)
Utomhusgivare till värmesystem i välisolerade hus och speciellt hus med tung konstruktionär helt galen väg att gå (detta var ett påstående)
Utomhusgivare till värmesystem i välisolerade hus och speciellt hus med tung konstruktion är helt galen väg att gå (detta var ett påstående)
Det var förresten inte jag som föreslog att styra mot prognoser. Det var fatiskt Rickard som kom med det förslaget.
Man kan förstås inte börja höja temperaturen på framledningen i förebyggande syfte om nu någon trodde det.
Det enda vi skulle kunna göra är att bygga en energibuffer så att vi inte överskrider vår toppeffekt om det skulle nypa till och bli rejält kallt.
CiteraDet enda vi skulle kunna göra är att bygga en energibuffer så att vi inte överskrider vår toppeffekt om det skulle nypa till och bli rejält kallt.Fel igen! Den enda gång som effektbehovet är större än maxeffekten, är då något gått snett t.ex. handhavandefel eller något som fallerar i anläggningen.
Citat från: Lexus skrivet 16 april 2010, 15:51:27CiteraDet enda vi skulle kunna göra är att bygga en energibuffer så att vi inte överskrider vår toppeffekt om det skulle nypa till och bli rejält kallt.Fel igen! Den enda gång som effektbehovet är större än maxeffekten, är då något gått snett t.ex. handhavandefel eller något som fallerar i anläggningen.Det beror väl på vad vi menar med toppeffekt. Har jag en VP med inbyggd elpatron så vill jag ju så klart ha en buffert värmd av VP'n som gör att eltilskottet går in så sent som möjligt. Dvs, jag vill överskrida VP'ns toppeffekt så lite som möjligt...
I ett system med två cirkulationspumpar och "bypass" i arbetstanken/volymtanken spelar det inte så stor roll i vilken hastighet man kör cirkpumparna.Själva värmepumpen arbetar enbart mot arbetstanken, och radiatorkretsens cirkpump plockar energi ut tanken i den takt den vill, flödet har ringa betydelse.Gångtiderna behöver inte bli långa om du har en liten arbetstank, och ett litet energibehov, men kan bli det om energiuttaget från arbetstanken är stort.Jag har lite svårt att förstå din frågeställning, och tror det beror på att du inte förklarat hur du tänkt placera din arbetstank.Har du kollat in någon systemritning för att förstå bättre? http://doc.ivt.se/download.asp?pt=pdf&fn=Manual_Arbetstank100_sv_2.1.pdfTill sobris och cocacola:En volymtank är alltid bra, men långt ifrån alla rymmer dessa, eller har råd att investera i dem, och den extra besparing man gör är i ett i övrigt väl intrimmat system, som t.ex. Lexus, är inte stora.Jag håller med om att de sparar, och förenklar, samt ger en större möjlighet att använda termostater utan att det sabbar driftsförutsättningarna för värmepumpen, men att alltid kräva volymtank blir lika fel som att alltid förbjuda termostater...För de som vill ha så låg investeringskostnad som möjligt, och så bra driftsförutsättningar som möjligt stämmer mina rekommendationer, och det behöver inte innebära en dålig värmekomfort i huset.Citat från: Rickard skrivet 15 april 2010, 09:30:25Du skall om möjligt köra ut så låg temp som möjligt för att de kallaste rummen håller en bra temp, sedan strypa flödet, om det går, till övriga radiatorer och golvvärmen.Om du inte kan strypa flödet på något sätt så återstår bara termostaterna, men det är bara i nödfall du skall använda dem.För de som är beredda att betala extra för optimal komfort är det alltid bättre att köra med arbetstank eller volymförstorare, och det är ju i princip ett krav om man vill köra med termostater i alla rum.Alltså två olika synsätt beroende på om man prioriterar lägsta möjliga investering, eller bästa möjliga komfort.Sen finns det ju ett gäng olika kompromisser därimellan som man kan göra också.Jag vill dessutom tillägga att den väldigt lilla energitillförsel som sker av en värmepump under våren när man kan ha problem med övertemp i vissa rum är försumbar i förhållande till den energi solen bidrar med, och oftast hjälper det därför inte med en termostat som stryper, det krävs frikyla eller AC för att hålla rumstempen på den önskade.Visst blir det liiite varmare av värmepumpens tillförda energi, men som sagt marginellt.Nu när vi har någon enstaka plusgrad ute (-2 natt + 8 dag) så går vår värmepump 40 minuter/dag (mellan 08.00 och 18.00) och under den tiden producerar den ca 5 kW som fördelas på 175 m2 vilket blir ca 2.85 W/m2, i ett rum på 10 m2 motsvarar det en 30 W glödlampa som står på...Eller rättare sagt, ca 0.28 kWh/dag. (baserat på 10 timmar då övertemp kan uppstå p.g.a. solinstrålningen)Den faktiska energiförbrukningen blir väl runt 1/3-del av detta, och man kan alltså spara ca 10 öre/dygn på att ha en termostat som helt stryper bort flödet i ett sånt rum på 10 m2.Slår vi ut detta på hela året, och räknar med att "onödig" energitillförsel sker under 1/4-del av året så får vi på hela vårt hus en onödig värmeproduktion på ca 160 kWh/år.Den extra besparing man får med en volymtank/arbetstank skulle alltså spara in ca (med elpris 1 kr) 160 kr/år och om vi räknar med att en volymtank kostar runt 10 000 kr inkl installation behövs alltså 62.5 års livslängd för att den skall tjäna in sig...(Hoppas jag räknat rätt...)Jag tror inte att den övertemp som en utetemperaturstyrd värmepump orsakar i ett rum på 10 m2 i söderläge en vårdag är mätbar mer än på decimalen.
Du skall om möjligt köra ut så låg temp som möjligt för att de kallaste rummen håller en bra temp, sedan strypa flödet, om det går, till övriga radiatorer och golvvärmen.Om du inte kan strypa flödet på något sätt så återstår bara termostaterna, men det är bara i nödfall du skall använda dem.