Ämne: Genbruk av radiatorer

[aalbork]

Vi har ett hus frÃ¥n 1926 med en gammal oljepanna ock stora gamla gjutjärnsradiatorer. Vattnet cirkulerar efter konvektionsprincpet. Systemet har senaste tiden bara delvis använts till att värme upp huset. Vi planerar att konvertera till vämepump och moderna radiatorer under f¨ønsteren samt vatteburen golvvärme pÃ¥ loftet som skal isoleras och tas i bruk som extra rum. Jag kommer nog  med tiden att komma med mÃ¥nga frÃ¥gor, men nu är min frÃ¥ga om det kan vara hänsiktsmässig att fortsatta använda nÃ¥gra av dom gamla radiatorerna. De har trolig inte delta t pÃ¥ 7 ºC som systemet fungerar i dag, sÃ¥ dom kan möjligtvis avge en del värme inkopplad i ett moderna lÃ¥g temperatursystem. Hur beräknar man hur mycket värme en gammal radiator kan avge under ändrade förhÃ¥llande? Kan man tex. mäta radiatorns vattenvolym och göra nÃ¥n beräkning med bakgrund i detta?

Förlåt min dårliga svenska! (Skriver från Oslo)

[Mekaniker]

Gamla gjutjärnsradiatorer har en stor volym samt större yta än många plåt-radiatorer av lite senare årgång
Det finns ju flera olika versioner, både enklare utförande samt med flertal små kanaler
Nya radiatorer har ju plåtkonvektor som hjälper till men deras utseende i ett gammalt hus blir lite enkelt

Min åsikt är att du bör bevara den tidsåldern som huset har samt använda de gamla radiatorerna som inrednings-element

[Roland]

BehÃ¥ll de gamla radiatorerna, de kommer säkert att fungera bra tillsammans med värmepumpen. Gamla radiatorsystem konstruerade för självcirkulation brukar klara av att värma huset med 55 graders framledningstemperatur när det är som kallast ute. Att radiatorerna dÃ¥ inte arbetade med 7 graders deltaT är inget man behöver bry sig om. PÃ¥ den tiden det var självcirkulation var det förmodligen sÃ¥ att överdelen av radiatorn var varmare och den nedre delen kallare än vad det kommer att bli när de är inkopplade till ett system med cirkulationspump. SÃ¥ även om framledningstemperaturen blir lägre kan de avge tillräckligt med värme. 

Det är radiatorernas yta och inte volymen som bestämmer hur mycket värme de kan avge.
 
Däremot kan det bli problem att få dem att fungera ihop med golvvärmedelen som behöver lägre framledningstemperaturer.

[aalbork]

Tack för goda svar så långt. Jag är glad det är hopp för de gamla, fina radiatorerna.

Det är radiatorernas yta och inte volymen som bestämmer hur mycket värme de kan avge.

OK, även om det är lite komplicerade ytor på elementen, borde det vara möjligt att beräkna ytan på dom. Finnes det då en formel man kan använda till att beräkna effekt vid olika driftslägen?

Däremot kan det bli problem att få dem att fungera ihop med golvvärmedelen som behöver lägre framledningstemperaturer.

Tänker att vid att beräkna de gamla radiatorernas effekt, kan det kompletteras med moderna radiatorer under fønsteren för att uppnå så låg framledningstemperatur som möjligt. Både för att uppnå god COP samt för att kunde samköra med golvvärme. Är det inte tilrådligt att använda golvvärme tillsammans med radiatorer?

[Roland]

OK, även om det är lite komplicerade ytor på elementen, borde det vara möjligt att beräkna ytan på dom. Finnes det då en formel man kan använda till att beräkna effekt vid olika driftslägen?

Jämför radiatorerna med några med liknande utseende och känd yta. Fabrikanterna brukar ha beräkningsanvisningar på sina hemsidor. I produktkatalogerna står också vilken yta de har och avgiven effekt vid olika driftfall. Även om de gamla ser annorlunda ut bör man inte hamna alltför fel.

Ibland när man kör golvvärme ihop med radiatorer installerar man en extra cirkulationspump för golvvärmeslingan och låter en del vatten återcirkulera så att slingan blir svalaren än radiatorkretsloppet. Men jag kan inte så mycket om detta, det finns andra som behärskar det ämnet bättre.

[aalbork]

Har funnit ytmåttet pr. element på mina gamla radiatorer. Det närmaste jag funnit att sammanlikna med är Purmos Delta radiatorer, men har bara kunnat anslå Purmo Deltas elementyta efter ritning och foto i brochuren. Beräkningen blir därför inte väldigt pålitlig. Finns det någon formel att använda när man vet tur-, retur-, och rums-temp samt radiatorens yta? Alternativet kan vara att hitta en Purmo Delta och mäta den.

För att kunna beräkna nödvändigt flöde är väl volymen relevant? Eller är detta något man kan justera i efterhand vid strypning/ pumphastighet el.?

Jag är ny på det här, så förlåt om det blir lite konstiga frågor ibland.

[mickemolle]

Wirsbo har en shuntgrupp som man kopplar till golvslingan. Golvslingan kommer då att arbeta med en lägre temperatur än radiatorslingan. den är termostatstyrd och givaren till termostaten placeras på väggen. Har detta själv och det fungerar alldeles perfekt.

Mickemolle

[JesseJames]

De där gamla elementen är kanonbra.
Om det behövs skulle jag komplettera med nya i ungefär samma stil.

[Roland]

För att kunna beräkna nödvändigt flöde är väl volymen relevant? Eller är detta något man kan justera i efterhand vid strypning/ pumphastighet el.?

Totala flödet bestäms av värmepumpens effekt och att temperaturökningen på radiatorvattnet som pumpen ger skall vara runt 7 grader. Helst skall man ha samma temperaturskillnad över alla radiatorerna men i praktiken lär det bli så att några behöver strypas så att deltaT blir större.

Volymen inverkar enbart genom att den kommer  att bestämma hur ofta pumpen startar och stoppar. Helst skall det vara minst 20 L vattenvolym per kW pumpeffekt.

[SkaneErik]

Jag får också säga att du ska behålla de gamla fina radiatorerna och samköra med ett nytt system. Det som dock behövs är att du monterar strypventiler på dem så man kan justera ner flödet. Eftersom de har mkt grövre rör än moderna radiatorer kommer en för stor del av vattnet att smita förbi där, då det tar enklaste vägen!

[aalbork]

Då ser det ut till att vi nog behåller dom gamla radiatorerna ock kompletterar med nya.

Jag har beräknat ytan på ett element ock, som Roland föreslog, sammanliknad med Purmos sectionsradiatorer typ Delta. Jag kanner inte den eksakta ytan på dom, men har antagit (efter ritningen i brochuren) att dom har rördiameter på ca 25 mm i "ribborna" (heter det så?). Är det någon som har kunskap till mer eksakta mått på Purmos Delta-radiatorer?

Radiatorerna är ju från 1926. Ut vändig ser dom mycket fina ut, och invändig ser dom hellre inte så illa ut. Det är lite rost, men det ser inte ut till att gå djupt. Dessförutan ligger en del slamm och avlagring i dom. Deta käns stenhårdt som möjligens vill lossna och följa med till andre delar av annläggningen och göra skade där, när cirkulasjonspump kopplas till. Finns det någon anbefalad metod för rensning av gamla radiatorer, nått medel som kan lossa upp föroreningarna?

Vidare tänker jag det kan vara förnuftig att täthetsprova radiatorerna före inkoppling i ett nytt annlägg. Alltid OK att fjärna flest möjliga fel före innmontering. Finns det utrustning/metod för att företa en sådan kontroll?

Är det andra moment som bör tänkas på före gamla radiatorer kopplas in i modärna anlägg.

[Roland]

Dessförutan ligger en del slamm och avlagring i dom. Deta käns stenhårdt som möjligens vill lossna och följa med till andre delar av annläggningen och göra skade där, när cirkulasjonspump kopplas till. Finns det någon anbefalad metod för rensning av gamla radiatorer, nått medel som kan lossa upp föroreningarna?

Det måste vara ett filter före inloppet till värmepumpen. Undrar om det är så stor risk att avlagringarna lossnar. Det är ju väldigt låg flödeshastighet i radiatorn, det är bara vid in- och utloppet som det blir någon hastighet att tala om.

[Atrazin]

Om du kan få fram två bilder på radiatorerna (framifrån och från sidan) gärna med en tumstock liggande över sektionerna kan jag kanske med lite tur få fram data för dem... Jag behöver höjd, sektionsdjup, sektionsbredd (delning) i millimeter. Samt om de har något annat särskiljande drag, mer än att de är från 1920-talet.

[aalbork]

Tackar för alla svar och konstruktiva innspel. Jag har som sagt ungefärlig beräknad ytan på ett radiatorsegment. (se bilder). Elementen är 970 mm høga, 205 mm djupa och 35 mm breda. Ytan är beräknad til ca 0.56 m*m per segment. Blir det rätt då att sammanliknbart att hitta element i katalog med ca samma yta och därmed hitta effekten?