Ämne: Kallvind - VENTILATION

[Raffen]

Hej Magnus!  Tråkigt tycker jag att du bor i ett område som har riskluft utifrån hela året om tycker jag. Kan det vara så tror du att här uppe i skaraborg har vi aldrig någon riskluft utifrån alls, bara riskluft innifrån husen, nere från bostadsvåningen och upp alltså.
Nej skämt åsido, jag tänkte bara fråga dig eftersom det ju har ponerats lite om teorier tidigare här, om vi nu bara leker med tanken att du skulle plocka bort väggarna och innertaket på ditt hus och bara låta yttertaket och gavelspetsarna stå kvar på ett antal stolpar i hörnen och kanske några utmed långsidorna.
Vi utgår också ifrån att du har ett råspontat tak med underlagspapp, ströläkt, tegelläkt och taktegel på detta. Om du nu låter detta tak stå så här i låt oss säga 5 år i olika väder och vind, vad skulle då hända på insidan av detta tak?? Någonting eller ingenting??

Mvh Raffen.

[TS Comfort AB]

Här i mälardalen blir det svartprickigt av mögel, har det själv på garaget 

[swepri]

På den här sidan Vättern blir det också svartprickigt 

/Paj

[Gano]

Efter en stunds grubblande kom jag fram till att jag borde gå in på 6 grader, följa horisontellt till 100% eftersom 6 grader ju var daggpunkten, sedan rakt upp till 8 grader och läsa av en ny RH-kurva, vilket ger ca 85%. bekräfta gärna om jag gjort rätt eller fel

Dessutom, i Chlamersrapporten finns en kurva över månadsgenomsnittet för RH på Säve under ett år. Den relativa fuktigheten varierar mellan ca 73% i maj till 88% i januari.

Hej

Helt riktigt avläst. På X-axeln ser du fukthalten, d v s antal kg vatten per kg luft.

Men jämför inte rel luftfuktighet utan att ta med temperaturen! 73% rH i maj (antog 15 grader) ger 8 g vatten per kg luft, 88% rH i januari (antog 0 grader) ger 3 g vatten per kg luft. Även om den relativa luftfuktigheten är högre i januari så innehåller luften mindre än halva mängden vatten. Kall luft rymmer mindre vatten...är vinden 5 grader varmare än ute i januari så får du 60% rH på vinden. Ventilerar man bort halva den värmen så får man.....70%. Så där kan man hålla på.

Man kan dessutom beräkna hur mycket värme som tillförs. Jag har 70 cm glasull på vinden med lambda 0,04. Yta 35 kvm. januari 0 grader. inne 22 grader. Ju kallare ute, desto större värmeläckage.

0,04/0,7 X 35 X 22 = 44 W totalt värmeläckage. Om man räknar på att man får behålla 50 % av detta, 22 Ws=J, hur mycket höjer det tempen på mina 35 kg luft däruppe ? Borde bli 0,6 grader. Rh sjunker från 88% till 81%. Kan du kolla detta, Magnuz så jag räknar rätt ?
 
MVH/Gano

[Magnuz]

Svar 1 till Raffen: Jag är alldeles övertygad om att hus med självdrag och utan fuktspärr upp mot vinden har ännu "sämre" luft inne än uteluften. Mätte RH i badrummet direkt efter duschen imorse: 98% vid 20 grader. Den luften vill man ju inte gärna ha upp på vinden! Och tar den sig dit ändå, så skulle jag nog tusan se till att den vädrades bort. I mitt fall har jag mek frånluft och mkt lite av sådan fuktighet kommer upp på vinden pga av undertryck i huset. Jag har rejäl takfotsventilation längs hela vinden. Vinden är 42 år gammal och har inte en tillstymmelse till mögel. besiktningsmannen sa att han inte sett en så torr vind på länge... Och den har alltså alltid varit välventilerad.

Svar 2 till Raffen: Exemplet med tak på pålar har varit uppe förut. Min ambition är att tillsammans med er andra på forumet systematiskt och metodiskt bena ut faktor efter faktor istället för att kasta mig rakt på hela problemet med mängder av obekanta och okända beroenden. MItt svar blir därför:  Om "pål-taket" står på ett berg som ligger på 1000 meters höjd och konstant i moln med 100% RH och 13 grader, så kommer pål-taket att mögla. Om pål-taket istället ligger i en kruttorr öken, så kommer det inte att mögla.

Svar 1 till Gano: Tack för bekräftelsen av min avläsning. Då har jag förstått hur diagrammet fungerar.

Svar 2 till Gano: Du räknar om till absolut fuktighet. Precis där jag hamnade i tanken när jag gick till sängs igår. De kurvor som lyfts fram i Chalmersrapporten mfl och av tex seekn destroy tidigare i tråden relaterar dock mögelrisk till relativ fuktighet... Jag tycker det känns onaturligt. Dock visar kurvorna på ett högre värde på RH vid lägre temperaturer. Tyder på att mögelrisken egentligen inte är proprtionell mot RH utan mot mot absolut fuktighet.  I så fall, varför pratas det inte om absolut fuktighet istället avseende mögel? Själv är jag hela tiden intuitivt mer intresserad av daggpunkten på min vind än RH eftersom det ger mig den absoluta fuktigheten. Vad tror ni?

Med vänliga hälsningar
Magnus
 

[kilo]

Svar 2 till Gano: Du räknar om till absolut fuktighet. Precis där jag hamnade i tanken när jag gick till sängs igår. De kurvor som lyfts fram i Chalmersrapporten mfl och av tex seekn destroy tidigare i tråden relaterar dock mögelrisk till relativ fuktighet... Jag tycker det känns onaturligt. Dock visar kurvorna på ett högre värde på RH vid lägre temperaturer. Tyder på att mögelrisken egentligen inte är proprtionell mot RH utan mot mot absolut fuktighet.  I så fall, varför pratas det inte om absolut fuktighet istället avseende mögel? Själv är jag hela tiden intuitivt mer intresserad av daggpunkten på min vind än RH eftersom det ger mig den absoluta fuktigheten. Vad tror ni?

Med vänliga hälsningar
Magnus
 

Det kanske blir samma sak i slutändan. När det är varmt behövs mindre luftfuktighet (RH) för att möglet ska trivas. När det är kallare behövs högre RH. Om möglets trivselnivåer vid en viss temperatur och RH stämmer perfekt linjärt med RH-omräkning till absolut fuktighet vet jag dock inte.

[sebbe]

Min logg visar att medeltemperaturen på vår välventilerade vind under det senaste året varit 7,1 ºC medan medeltemperaturen utomhus varit 5,6 ºC.
Det har alltså varit 1,5 grader varmare på vinden än utomhus. Dessutom har skillnaden varit störst när det varit kallast eller varmast. De varmaste dagarna ökar skillnaden pga. solens inverkan. De kallaste dagarna är skillnaden stor pga. lagrad värme i konstruktionen samt ökat läckage från bostaden och skorstenen.
Ljusblått är vinden och grönt är utomhus.

[Art Deco]

Mögelsporer har olika "favorittemperaturer" beroende på art. När vi jagade mögellukt förra året på ett hus som var snustorrt hade jag ett snack med det labb som Anticimex anlitade, där livslängden på "slumrande mögelsporer" angavs från 2 år upp till 9 år !!
Huset i fråga visade sig ha ett speciellt lim i golvet som var snarlik mögellukt, så ägaren kunde andas ut.
Att tänka på för kallvindar är alltså dels virkets kvalite och känslighet, och sen vilka material som ligger där uppe som kan starta en kedjereaktion när fukten kommer. Oftast är papp/gipsskivor och en del privata bohag av textilier m.m startpunkten för mögel som sen sprider sig vidare och då aktiverar sporer i hela kallvinden.

Man kan jämföra detta med att ta en brödburk med färskt bröd och låta det ligga tills det börjar mögla, om vi bortser från rötmånaden brukar det ta runt 1 vecka innan prickarna kommer. Man lägger sen i nytt bröd i rengjord brödburk i sällskap med 1 möglig brödskiva, och då tar det 1-2 dar innan allt bröd har blivit angripet. Principen kan jämföras med kallvinden.

[Magnuz]

Man kan dessutom beräkna hur mycket värme som tillförs. Jag har 70 cm glasull på vinden med lambda 0,04. Yta 35 kvm. januari 0 grader. inne 22 grader. Ju kallare ute, desto större värmeläckage.

0,04/0,7 X 35 X 22 = 44 W totalt värmeläckage. Om man räknar på att man får behålla 50 % av detta, 22 Ws=J, hur mycket höjer det tempen på mina 35 kg luft däruppe ? Borde bli 0,6 grader. Rh sjunker från 88% till 81%. Kan du kolla detta, Magnuz så jag räknar rätt ?
 
MVH/Gano

Svar 3 till Gano: Värmeläckageberäkningen verkar stämma. Men dina antaganden kring vindens värmeförlust mot uteluften får du beskriva närmare. Värmeförlusten där måste vara långt större än 22 W. Dessutom är väl inte din vind 1 meter hög med platt tak. Du värmer väl mer än 35 kubikmeter luft om bottenaren på vinden är 35 kvadratmeter?

[SW]

Hej
Imponerande kunskaper !!!!

Skall jag stänga till takfotsventilerna på den sidovind, som har solfångaren på sydsidan ?

Hälsningar
Sw

[Gano]

Man kan dessutom beräkna hur mycket värme som tillförs. Jag har 70 cm glasull på vinden med lambda 0,04. Yta 35 kvm. januari 0 grader. inne 22 grader. Ju kallare ute, desto större värmeläckage.

0,04/0,7 X 35 X 22 = 44 W totalt värmeläckage. Om man räknar på att man får behålla 50 % av detta, 22 Ws=J, hur mycket höjer det tempen på mina 35 kg luft däruppe ? Borde bli 0,6 grader. Rh sjunker från 88% till 81%. Kan du kolla detta, Magnuz så jag räknar rätt ?
 
MVH/Gano

Svar 3 till Gano: Värmeläckageberäkningen verkar stämma. Men dina antaganden kring vindens värmeförlust mot uteluften får du beskriva närmare. Värmeförlusten där måste vara långt större än 22 W. Dessutom är väl inte din vind 1 meter hög med platt tak. Du värmer väl mer än 35 kubikmeter luft om bottenaren på vinden är 35 kvadratmeter?

Hej Magnuz

Jodå, det blir 35 kubik. Det är ett 1,5 planshus med 45 graders taklutning, ca 2 m i ståhöjd vid nock. 35X2/2=35.

Men sedan blir det svårt. Har man 0 grader i delta-T mellan vind och utomhus blir ju värmetransporten också 0, oavsett hur välisolerat taket är. Så jag räknade kallt på att det inställer sig en jämvikt på det totala värmeflödet (som i detta fall är 44 W). 50% blir kvar och värmer vinden.

Jag har funderat runt min egen ventilation. Röret som går upp till frånluftsfläkten har nämligen en sidostos med ett ställbart frånluftsdon som drar luft från vinden. I mitt fall med ganska generös isolering så borde flödet minimeras eftersom det stjäl värdefull värme. Jag kanske skulle krypa upp och skruva igen lite ?

MVH/Gano

[Art Deco]

Jag har funderat runt min egen ventilation. Röret som går upp till frånluftsfläkten har nämligen en sidostos med ett ställbart frånluftsdon som drar luft från vinden. I mitt fall med ganska generös isolering så borde flödet minimeras eftersom det stjäl värdefull värme. Jag kanske skulle krypa upp och skruva igen lite ?

Finns risk att den suger så mycket på kallvinden att undertrycket där blir större än nere i boningsdelen och då drar den ur mer värme och fukt upp till kallvinden från boningsdelen via läckage. Sen undrar jag, eftersom det alltid är rumsvarm luft inuti detta ventrör skulle en avskalad isolering då inte orsaka kondens uppe i kallvinden, då skulle du kunna få lite extravärme på köpet. Om man skulle hitta någon kasserad ftx-batteri skulle då avluft från boningsdel kunna passera batteriet innan det evakueras ut och samtidigt skulle då luften på vinden kunna värmas upp utan fukttillskott (bara en tanke på att utnyttja energin innan den far ut).

[Gano]

Finns risk att den suger så mycket på kallvinden att undertrycket där blir större än nere i boningsdelen och då drar den ur mer värme och fukt upp till kallvinden från boningsdelen via läckage. Sen undrar jag, eftersom det alltid är rumsvarm luft inuti detta ventrör skulle en avskalad isolering då inte orsaka kondens uppe i kallvinden, då skulle du kunna få lite extravärme på köpet. Om man skulle hitta någon kasserad ftx-batteri skulle då avluft från boningsdel kunna passera batteriet innan det evakueras ut och samtidigt skulle då luften på vinden kunna värmas upp utan fukttillskott (bara en tanke på att utnyttja energin innan den far ut).

Hej Art Deco

Nej, den orkar nog inte suga så mycket att det bildas undertryck på vinden, jag har både takfotsventilation (3-4 cm öppna springor) och ventilationsgaller uppe i gavelspetsarna. Men däremot kan ju undertrycket öka i bostadsdelen eftersom fläkten slipper dra "tjuvluft" från vinden. Jag tror jag gör så. Ska ändå upp och hämta en kartong där ikväll.

Jo, man skulle ju kunna tänka sig att dra ut lite värme innan luften sticker iväg för gott. Men då får man nog säkra ett kondensavlopp, avluften går ju från bl a duschutrymmen som har 30-gradig luft med nära 100% rH. Det ligger i så fall närmare till hands att få tag i en enkel korsvärmeväxlare (eller 2) och köra tillbaka energin in i huset igen.

MVH/Gano

[Art Deco]

Någon här på forumet körde med rör i rör (typ koaxialväxlare) några meter och tjänade många grader, så om du t.ex kör innerrör 100mm och ytter 125 alt 160mm med 2st T-grenar har du en enkel värmeväxlare.

[Raffen]

Hej Art Deco
Nej, den orkar nog inte suga så mycket att det bildas undertryck på vinden, jag har både takfotsventilation (3-4 cm öppna springor) och ventilationsgaller uppe i gavelspetsarna. Men däremot kan ju undertrycket öka i bostadsdelen eftersom fläkten slipper dra "tjuvluft" från vinden. Jag tror jag gör så. Ska ändå upp och hämta en kartong där ikväll.
MVH/Gano

Hej Gano!  Positivt att se att du har en riktigt rejäl kallvindsventilation Gano. Jag brukar rekommendera minimum 1,5 cm luftspringa i takfoten och upp till ca 3 cm, själv ligger jag mellan 1,5-2 cm öppning och då tycker jag att jag har en rejäl vindsventilation.
Du ligger då mellan ca 3-4 cm och då har du ju en ännu rejälare ventilation vilket är extra positivt ju. Thumbsup

Mvh Raffen.