Ämne: Hva gir høyest virkningsgrad...?

[Permagne]

Når jeg tenker på solfangere å varmeproduksjon er det det å få "fanget" så mange kWh som mulig som er målet. Det er dette alle måler.

Hvordan skaper man da et effektivt system? 

Virkningsgrad:    xx% = utnyttet energi / mottatt energi

For å få en så høy virkningsgrad ønsker man å kunne overføre så mye varme som mulig fra solfangerne til forbruksvann eller sentralvarme. Det som reduserer virkningsgraden er i stor grad tap som følge av varme blir avgitt til omgivelsene. Disse tapene øker proposjonalt med temperaturen i systemet. Jo høyere temperatur jo mere tap. Dette skulle tilsi at man bør unngå å øke temperaturen i systemet mer enn nødvendig.

I norden er vi avhengig av tilleggsvarme for å skaffe nok varme. Denne tilleggsvarmen er oftest elektrisitet (eller la oss anta at den er elektrisitet). Det jeg ser for meg som ett av de mest effektive systemene vil da være en "passe stor" tank som fungerer som forvarming/akumulator før en el-bereder (akk og el-panne i serie). Alt vanne i akk'en vil varmes jevnt slik at man får mindre tap fra tanken pga lavere temperatur. All energien fra solfangerne blir likevel lagret, men ikke alltid med høy nok temperatur til å kunne bruke som tappevann direkte.

Jeg lurer litt på hvorfor man egentlig forsøker å optimalisere sikting i vannlager for å bedre et system sin effekt? Er det viktig å kunne oppnå et system som varmer litt av vannet raskt vha solfangerne for å kunne bruke det som tappe vann før man varmer resten av vannet? Har man plane solfangere får de vesentlig lavere virkningsgrad når temperaturen går opp, så jeg føler man mister en del potensiell kWh ved å prøve å oppnå skiktning i tankene. Å få litt varmt vann raskt betyr ikke høy virkningsgrad, den kan man jo bare måle over tid. Vi får alltid en periode med gråvær hvor vi kan tære lenge på vann selv om det ikke har så høy temperatur.

Og litt for å se det store bildet...
Vi ønsker jo at solfangere bør bli mer utbredt. Vil ikke en "keep it simple" aproach gjøre det lettere for folk og akseptere og bruke, samtidig som det faktisk kan gi i nærheten av den beste virkningsgraden totalt sett.

Sier man ikke: "just my 2 cents..."  Thumbsup

Per Magne

[Kall Kyl]

En anledning till att skikta tanken är just för att inte behöva värma hela tanken. Låt säga att du har en heffa-stor tank på flera kubikmeter, då går det åt mycket energi att höja hela tanken till användbar temperatur. Om man istället lagrar in ett toppskikt på hundra liter så räcker det för att ta en dusch (under förutsättning att man har ett tappvattensystem som klarar av att utnyttja detta skikt utan att blanda om tanken). Medeltemperaturen i tanken kommer också att vara lägre och förlusterna mindre.

man kan också välja att använda det övre skiktet till tappvatten och det nedre till uppvärmning. Tappvattnet behöver ofta högre temperatur än radiatorvatten.

Men jag håller med dig när du säger keep it simple. Det kan vara billigare att skaffa större solfångare, och acceptera större förlsuter, än att optimera utnyttjandet.

mvh

[Gano]

Det kan vara billigare att skaffa större solfångare, och acceptera större förluster, än att optimera utnyttjandet

mvh

Håller med till fullo. En större solfångare har man dessutom god nytta av när solinstrålningen är relativt låg, på höst/vinter/vår. Man ska nog inte stirra sig blind på förluster. Högre årstäckningsgrad och högre besparing betyder visserligen överskott på sommaren, men så länge man kan hantera detta så är det ju inget problem.

Ibland har jag faktiskt funderat på om en "dålig", billig och jättestor plan solfångare är det enklaste. Systemet kan då gå upp i stagnation utan att säkerhetsventilen öppnar...nackdelen är givetvis sämre verkningsgrad vid låga utetemperaturer. Den stora fördelen är ett hyperbilligt system. Men det gäller att inte glömma bort att en solfångare också bör ha en pay-off, det är ju trots allt inte bara leksaker, eller hur ?

Vad gäller renodlade varmvattensystem så gäller nog "keep it simple" mer än något annat. Då kan man välja en enkel laddteknik av tanken och en "lagom" tankvolym. Jag tror att 500 liter är den optimala volymen för ett varmvattensystem i en familj, bra kompromiss mellan tid för att göra varmvatten från kall tank och lagringsutrymme.

MVH/Gano

[Permagne]

Jeg tror ikke at man får større forluster med et enklere system, heller motsatt. Klart at hvis tanken er på flere kubikkmeter, så er det et annet system enn hva vi vanligvis operere med. Det finnes en grenseverdi for om en stor skiktet tank har større tap enn en tank med jevn høyere temperatur, men det trenger vi ikke krangle på. I det store og det hele tror jeg ikke du mister energien i en stor tank selv om temperaturen er lavere fordi tanken er stor, all temperaturendring enten lav eller høy bidrar til utnyttet energi. Men man har heller ikke bruk for en overdrevet stor tank.

Tap fra tankene er ikke "reelle" tap ettersom oftest er tankene plasser inne i huset og vi kan nyttegjøre oss av spillvarmen. På samme måte som man ikke har gevinst av sparepærer innomhus, hvis man primært varmer huset med elektrisitet. Om man neglisjerer/ser bort fra forlustene fra tank fordi man utnytter varmen likevel står vi igjen med at det er solfangernes virkningsgrad som i stor grad definerer systemets virkningsgrad. Denne er nært knyttet til systemtemperaturen, og har man plane solfangere vil man søke å ha systemtemperaturen så lav som praktisk mulig. Dette vil gjøre at skikting av tank etc vil redusere systemets totale effektivitet.

Mvh
Per Magne