Så även om man inte har rätt att bli tillfrågad så har man rätt att överklaga, såg ni programmet om tjejen som byggde för högt på nån ö, det var en granne långt ifrån hennes hus som klagade.
Från SVT Uppdrag granskning
MVH // Rolle
----------------------------------------------------------------
Ett bygglov vinner aldrig laga kraft
Publicerad 13 december 2005 - 11:04
Uppdaterad 13 december 2005 - 11:06
Ett bygglov vinner aldrig laga kraft. Anledningen är att lagstiftarna inte lyckats reda ut begreppet "faktiska sakägare".
Men efter tio år kan du som byggt känna dig ganska trygg ändå.
Med sakägare menas en person eller granne som är berörd av det nya bygget eller den nya tillbyggnaden. Det begrepp som vanligtvis används idag är "rågranne".
Med rågranne menas de grannar vars tomter gränsar direkt till din egen. Men även andra grannar kan i ett senare skede komma med invändningar och hävda att de är berörda och få rätt. Långt fler är "rågrannarna" kan vara berörda.
Någon skyldighet för kommunerna, som beviljar bygglov, att underrätta alla som är berörda finns inte. Och anledningen är att kretsen av sakägare (berörda) i många fall är okänd.
I "Får jag lov?", den nya Plan-och bygglagen ( SOU 2005:77), finns ett förslag om att bygglov ska vinna laga kraft.
Förslaget bygger på att samtliga berörda ska delges ett bygglov och få möjlighet att yttra sig. Men lagstiftarna har inte löst problemet med att definiera kretsen av berörda, varför kritikerna menar att problemet kvarstår.
Även om ett bygglov aldrig vinner laga kraft så kan en husbyggare ändå i praktiken känna sig säker efter tio år. Då träder en annan lag i kraft- preskribtionslagen. Så i praktiken kan en husägare inte tvingas att riva eller flytta på ett hus efter tio år.
Research: Sven Eric Ericson
----------------------------------------------------------------