Ämne: Min egen teori

[Kall Kyl]

En tumregel brukar man säga är att bästa vinkel är samma som breddgraden. Jag tänker på lite annat sätt men resultatet blir nog ungefär det samma. Om man har solfångare för både vv och värme så krävs det ganska stor yta. Sommartid kommer det finnas vv så det räcker men vintertid kommer de ändå inte att räcka långt. Det är trots allt bara under ca en månad på höst och vår som man behöver värme och kan klara sig på bara solfångare. Det är den månaden man ska optimera vinkeln efter.

Men egentligen är det inte så noga. Mycket mer än 45 grader fel kan man inte komma i sverige och då förlorar man 30% av ytan. Väggmontage lär vara bra för då slipper man dagg, snö och is. Ett svagt lutande tak är väl ok det också om man inte har något bättre ställe, man missar mycket av vintersolen men det är inte så mycket räknat i kwh.

ush vad jag svamlar 
Så'n e jag 

[humlan57]

Är man inbiten vedeldare, så optimerar man för sommar å vv, tycker jag. I annat fall så utgår man från vad som behövs i mängd solfångare för vv sommartid, å optimal vinkel för solinstrålningen. Sen vart efter man utökar med solfångare, så vinklar man om till närmare 90 grader. Men inte mer än att det finns kvar tillräckligt med effekt, som räcker för vv sommartid. Finns det då plats för solfångare, så ger sig själv vad högst gradantal blir. Eller som i mitt fall, skruvar dom dikt mot vägg (90 grader) å sätter upp ytterligare några rör, till en merkostnad av några 100-lappar.... Så ser jag på hur man bör utnyttja solfångare å soltimmar, utan att få jättelika överskott sommartid, å istället få en mer jämn effekt, utslaget över så lång tid av året det bara går...

mvh humlan.