Ämne: Vilket tryck ska jag ha?

[Gblenn]

Jag bor i en villa från 1928, 2-rörsystem, med tre uppvärmda våningar. Jag har lite problem att få tillräcklig värme i källaren, vilket kanske är naturligt då det faktiskt är en källare, men en del av ytan har renoverats och är tilläggsisolerad mot ytterväggarna så det borde inte vara omöjligt att få upp tempen lite.

Jag tycker mig ha noterat att radiatorerna på övervåningen är hetare än övriga och har läst nånstans att det beror på tryckfallet => bättre flöde. Det är också varmare på övervåningen än mellanvåningen som i sin tur är varmare än källaren, vilket också beror på att värmen stiger, men en stor del tillskriver jag radiatorerna.
Min undran är nu om jag genom att höja eller sänka trycket i systemet skulle kunna få ett jämnare flöde i radiatorerna på de olika våningarna eller tom högre flöde i källaren än på mellan och övervån? Lägre tryck ger bättre flöde rakt igenom och tillräckligt lågt tryck ger lite minskat flöde på övervåningen, eller tänker jag galet nu??

Eller är det så att jag istället ska gå och justera varje radiator för sig och strypa lite mer på de övre våningarna?
I så fall undrar jag lite hur man bäst gör detta. Det sitter gamla sektionsradiatorer med framledningen i överkant och returen nedtill. Jag kan inte minnas att jag sett någon justerskruv nånstans men kanske har jag bara inte tittat på rätt ställe?? På några ställen sitter nyare panelradiatorer med helt nya rör där både fram och retur är sammanbyggda i en enhet och kommer upp direkt ur golvet.
Finns ingen justering/strypventil återstår väl bara att vrida på termostaten eller?

[AndersA]

Hej
Trycket i systemet har inget med flödet att göra. Du skall bara se till att ha så högt tryck att det motsvarar hur högt ditt hus är. 1 bar är 10m dvs om det inte är mer än 10m från manometern till översta elementet i ditt hus så räcker det med 1bar.
Flödesjustering görs bäst på returventilerna.På de gamla radiatorerna sitter ett täcklock (sexkantigt) som du kan öppna och skruva in reglerskruven för minskat flöde.
Var försiktig det läcker ofta lite vatten när man öppnar locket.
Principen är att alla element skall vara jämnvarma. Dvs kallna av lika mycket mot botten av elementet. Man brukar säga att returen skall vara ca7C tilloppet.

Lycka till

///AndersA

[Gblenn]

Hmmm, hade för mig att jag läst nånstans på forumet att man får bättre flöde i radiatorer på övervåning "pga tryckfallet". Dessutom ser jag tex på cirkulationspumpens kurvor att den pumpar mer vatten per tidsenhet vid lägre tryck... Men det kanske inte har nåt samband med flöde i ett rör eller förbi en ventil.

Det där med täcklocket ska jag definitivt undersöka, tack för dem informationen !! Är det Lin och Pasta som gäller för tätning till locket om det börjar läcka, eller är det självtätande på ngt sätt (koniskt) ??

[Roland]

Hmmm, hade för mig att jag läst nånstans på forumet att man får bättre flöde i radiatorer på övervåning "pga tryckfallet". Dessutom ser jag tex på cirkulationspumpens kurvor att den pumpar mer vatten per tidsenhet vid lägre tryck... Men det kanske inte har nåt samband med flöde i ett rör eller förbi en ventil.

Det som syftas på är förmodligen att vid radiatorer på övervåningen kan självcirkulationen bidra så mycket att trots att rören till övervåningen är längre kan det bli bättre cirkulation där. I gamla radiatorsystem fanns det inga cirkulationspumpar men de fungerade ändå.

Cirkulationspumpen ger högre flöde vid lägre tryckskillnad över pumpen. Trycken i diagrammet är inte totaltrycket utan differenstryck.

[Gblenn]

Aha, tryckskillnad låter ju mera logiskt ja, brantare backe ungefär lika med långsammare alltså...

[Bertil]

Bara så det blir rätt.
Det blir lyfthöjd om man tappar av vatten på övervåningen.

har man slutet system tex radiatorer blir det ingen lyfthöjd alls!
Men det blir flödesmotstånd när vattnet cikriulerar, som sades blir det "över" pumpen.

Så det är strypning som gäller, men en källare kan va dyr att värma upp!

I locket finns en fibertätning är den hel så räcker det för att få tätt igen.

[AndersA]

Ett ytterligare förtydligande: tryckfallet som det beskrivits här motsvarar flödesmotsåndet.
Om man har ett flöde utan tryckfall så uppstår inget tryckfall eller differenstryck före resp efter en komponent , men det är bara i teorien. Däremot i verkligheten så kan man mäta differenstrycket före respektive efter en komponent tex en krök , då uppstår ett tryckfall.
hoppas att det blev tydligare.

Mvh ///AndersA

[Gblenn]

Ja det låter inte helt olikt ellära det här. Precis som du kan mäta spänningsfallet över ett en tråd, en komponent/resistor av ngt slag alltså...

[Art Deco]

Tror inte att GBlenn kan få en temp-diff på 7 grader på ett gammalt högtemperatursystem från 1928, snarare runt 3-4 grader diff i och med att så gamla system har grova rör som var gjorda för självcirkulation, själv kommer jag bara upp i 4 graders skillnad i hus från 1933.
På de moderna radiatorerna kan jag få 7 i diff där det finns reglerskruv, men de flesta original-radiatorer har inte ens denna trimmöjlighet. I källaren är den stora kylfaktorn faktiskt betonggolvet och inte väggarna ( jag har granitväggar själv men golvet kyler faktiskt mest).
Eftersom man hade mycket sparsamt med radiatorer i källarna på den tiden, uppstår frågan om du verkligen har en radiator per rum där nere, eller bara en stor rackare i själva källargången, om det nu har adderats på radiatorer på senare tid är dessa uteslutande av platt modell medans originalradden är en stor grov med flänsar, de modernare platta ger c:a en tredjedel till halva effekten jämfört mot en stor grov originalare, så det är stora chanser att källarens system helt enkelt är underdimensionerat.

[Gblenn]

Jodå, visst får jag 7 grader i diff i mitt system, mätt vid VP'n, när jag kör cirkpumpen i läge 1. I läge 2 ligger det runt 4 grader och läge 3 har jag inte ens testat. Sen kan det säkert vara så att enskilda raddar inte har just denna diff, även om jag inte mätt detta.
De stämmer att de flesta gamla raddarna inte har nån justerskruv. Jag tror jag hittat en enda så det är inget att göra med den saken...

Håller med om att betonggolvet kyler ordentligt, i alla fall mätt med fötterna . Men jag undrar om inte väggarna ändå har en rätt avgörande påverkan på den uppvärmda luftmassan som väl i huvudsak cirkulerar ovanför golvet, eller??
I vilket fall som helst så har tidigare ägare faktiskt gjort en del arbete på området i åtminstone ett, möjligen två, rum där golvet bilats upp och isolerats. Man la då även in golvvärme med elslingor i samtliga rum utom pannrummet och alltså fanns inga raddar alls i huset när vi flyttade in. Fullständig katastrof förbrukningsmässigt om man ville ha varmt i källaren där bla arbetsrum, gästrum, tvättstuga och den mest använda entren finns (källaren delvis ovan mark). Faktum är att golvvärmen för dessa 4 rum plus en liten toa drog ung 2MW mer per år MER än vad jag räknat fram att VPn kommer att dra för hela huset, inklusive varmvatten och alla dessa rum som nu har fått raddar (ej toan). En liten fingervisning om risken med att lägga golvvärme med elslingor utan tillräcklig isolering under. Och då har alltså 1 eller ev 2 rum isolerats under...

Raddarna i källaren är dock i huvudsak av gammal modell, om än nya från Rinkaby, utom ett i tvättstugan som av utrymmesskäl inte kunde bli annat än en panelradd. Dock finns det nog en viss dimensioneringsaspekt med här som givetvis påverkar temperaturen i källaren. Det har inte gått alltför vetenskapligt till utan snarare har utrymmet på väggen fått styra vilken maxstorlek som kunde monteras.

MEN min ursprungliga poäng var ju faktiskt inte bara den att det var kallare i källaren utan att radiatorerna i sig var kallare än de på övervåningen.
Som det ser ut nu så har jag justerat lite på de enskilda termostaterna och verkar ha fått lite mer jämn "cirkulation"

[Art Deco]

Kanske är svaret på din fråga hastigheten på din cirk-pump, eftersom källaren kyler mest och du kör med lägsta möjliga hastighet (läge 1) = att raddarna i källaren då också blir kallast.
Har du verkligen mätt temp på rören före raddarna när du jämfört mellan våningsplanen ?