Ämne: Hur beräknar man amp på 3 fas

[FRJO]

en 9 kw elpatron hur många amp drar den på respektive fas?

[PerJ]

Elpatroner är enkelt att beräkna då lasten är rent resistiv.

P = U * A * 1,73 * Cosphi

P = watt [W]
U = spänning [V]
Cosphi = effektfaktorn, för resistiva laster = 1

I ditt fall blir strömmen = 9000/(1,73*400*1) = 13 A per fas

PerJ

[FRJO]

vad är rent resistiv?
om det varit en kompressor till värme pump som drog 3,5kw (400volt) är det samma formel?

[svenske kocken]

Det beror även på hur patronen är kopplad Y eller D och vilken elementspänning du har 230V eller 400 Volt. Har du en 9 kw patron med 230 volts elementspänning och kopplar den i D blir strömmen c:a 3 gånger så stor

[svenske kocken]

En ren resistiv belastning har man i tex. elelement, spisplattor, glödlampor mm. och dom har en verkningsgrad av mycket nära 1.
Har man tex. en elmotor går ju en del av den tillförda energin till spillo genom värmeavgivning i lindningar, friktion i lagerytor mm så där får man inte ut hela den tillförda effkten som utfört arbete och man får multiplicera den tillförda energin med verkningsgraden (cos fi ) som för elmotorer brukar ligga runnt 0,9 - 0,98.

[PerJ]

Det beror även på hur patronen är kopplad Y eller D och vilken elementspänning du har 230V eller 400 Volt. Har du en 9 kw patron med 230 volts elementspänning och kopplar den i D blir strömmen c:a 3 gånger så stor

Om elpatronen avger 9000 W så är strömmen 13 A oavsett om de är kopplade Y eller D. (såvida det är symetrisk belastning på faserna)

Kopplar man en stav för 230 volt (Y-kopplat), med 400 V (D-kopplat) kopplat så kommer strömmen genom staven att öka med 1,73 gånger. Effekten på staven kommer att öka med ca 3 ggr eftersom spänningen också ökar från 230 till 400 volt.

Kopplar man en stav för 400 volt (D-kopplat) 230 V (Y-kopplat) så kommer strömmen att bli 57% och effekten 33 %

PerJ

[tracker]

En ren resistiv belastning har man i tex. elelement, spisplattor, glödlampor mm. och dom har en verkningsgrad av mycket nära 1.
Har man tex. en elmotor går ju en del av den tillförda energin till spillo genom värmeavgivning i lindningar, friktion i lagerytor mm så där får man inte ut hela den tillförda effkten som utfört arbete och man får multiplicera den tillförda energin med verkningsgraden (cos fi ) som för elmotorer brukar ligga runnt 0,9 - 0,98.

nja, vanliga elmotorer ligger nog kring 0.85
det finns även högeffektiva elmotorer som är vanligare i industrin
http://www.energimyndigheten.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/ET2006_13w.pdf/$FILE/ET2006_13w.pdf?OpenElement

[PerJ]

En ren resistiv belastning har man i tex. elelement, spisplattor, glödlampor mm. och dom har en verkningsgrad av mycket nära 1.
Har man tex. en elmotor går ju en del av den tillförda energin till spillo genom värmeavgivning i lindningar, friktion i lagerytor mm så där får man inte ut hela den tillförda effkten som utfört arbete och man får multiplicera den tillförda energin med verkningsgraden (cos fi ) som för elmotorer brukar ligga runnt 0,9 - 0,98.

Effektfaktorn (cosphi) har i stort inget att göra med verkningsgraden.

Effektfaktorn beror på att elmotorn/belastningen har en induktiv belastning på nätet som gör att spänning och ström inte går i fas.

När man beräknar elmotorns effekt måste man ta hänsyn till att spänningen inte är på topp samtidigt som man har den största stömmen. (vi tittar på spänningen i sinusvågen som svänger 50 ggr/sekund). Alltså reducerar man  effekten med effektfaktorn.
Effektfaktorn för elmotorer anges oftas på motorns märkplåt, Den anges vid märkeffekt, vid dellast på motorn så sjunker effektfaktorn. Detta gör det svårt att noggrant bedömma vad en elmotor drar för effekt eftersom vanlig instrument bara mäter ström och spänning.
Cosphi varierar kraftigt mellan olika motorer och kan vara så lågt som nedåt 0,5, stora motorer på hög effekt ligger över 0,9

Elektrisk effekt på en 3-fas motor

P_el = U * I * 1,73 * Cosphi

Verkningsgraden på en elmotor beror på förluster i motorn, såsom koppar, luftgap, lager och fläktförluster. Verkningsgraden kan variera från nedåt 70% upp till närmare 96-97% för stora motorer med bra verkningsgrad.

Mekanisk effekt 3-fas elmotor 

P_axel = U * I *1,73 * Cosphi * verkningsgrad elmotor

PerJ

[svenske kocken]

Ja du har rätt minnet svek mig än en gång.
Hos ABB 4 poliga motorer ligger verkningsgraden mellan 0,65 på dom små 0,18kw till 0,95 ( 0,98 högeffektiva) på dom större 55kw.
Och på dom tvåpoliga mellan 0,78 och 0,94 vid samma effekter.

[Carl N]

en 9 kw elpatron hur många amp drar den på respektive fas?

Jag brukar räkna så här för rena resistiva laster:

3 kW per fas och 230 V per fas ger 3000/230=13 A per fas. Det är ju så det i själva verket ser ut i kopplingsskåpet. 

[PerJ]

en 9 kw elpatron hur många amp drar den på respektive fas?

Jag brukar räkna så här för rena resistiva laster:

3 kW per fas och 230 V per fas ger 3000/230=13 A per fas. Det är ju så det i själva verket ser ut i kopplingsskåpet. 

Resultatet blir rätt 13 A.

Men i elskåpet ser det ju normalt inte ut som du säger. Elpatronen matas normalt med 3-faser plus jord. alltså ingen nolla, har man inte en nolla så är det svårt att mäta 230 volt.

Man kan få 230 volt över staven om man Y-kopplar 3 stavar och skaffar sig en egen nollpunkt mellan stavarna.

PerJ

[Carl N]

Men i elskåpet ser det ju normalt inte ut som du säger. Elpatronen matas normalt med 3-faser plus jord. alltså ingen nolla, har man inte en nolla så är det svårt att mäta 230 volt.

Men hur gör man om en 9 kW elpatron ska köras med endast 3 kW då, brukar man inte köra med en fas + 0:a?

Jag tror nog att elpatron i min VP funkar så. 

[PerJ]

Kollade lite snabbt på Elschemat till en Nibe 1115.

Man har två kontaktorer som är kopplade till 3 elstavar var. Elstavarna är Y-kopplade (230 V över staven) Den ena kontaktorn är kopplade till 3 stavar som tillsammans ger 3 kW den andra kontaktorn är kopplade till 3 stavar som ger 6 kW, totalt alltså 9 kW.

Elstavarna matas med 3-fas 400 V, (L1, L2, L3). Alla stavar är kopplade till N. Så länge alla stavar är hela så kommer strömmen i N (nollledaren) att vara noll pga fasförskjutningen mellan faserna, då är nollledaren onödig.

Fördelen med Nibes koppling ovan är att man får en jämn belastning på faserna även om man kör 3, 6 eller 9 kW tillskott.

PerJ

[Carl N]

Fast normalt på en 1215 så är bara en av elpatronerna inkopplad, den på 6 kW.

Min tanke är att en 9 kW elpatron kan köras på en (3 kW) två (6 kW) eller tre faser på samma sätt som denna 6 kW elpatron kan köras på 2, 4 och 6 kW.

Med denna koppling blir det snedbelastning.

[ot]

Kolla på manualen till 1230. där drar ( K10 3*1kw ) och ( K67 3*2kw ) med jämn belastning .

Vet ej om det är en annan patron på 1230 mot 1215