|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: petter_b
« skrivet: 16 februari 2025, 14:37:22 »
Hej och tack för en utmärkt instruktion!
Jag har byggt en "delta-T givare" för varje individuell slinga (mha ESP 8266) som rapporterar ett mätvärde en gång per minut och nu ska jag trimma in systemet.
Delta-T mätt i VP (Carrier Heat 30 / Rego 638) som värmebärare_ut - värtebärare_in ligger på straxt under 10 grader när framledning / värmebärare_ut är 36-40 grader. Dock är Delta-T över slingorna bara runt 4 grader så det verkar vara stor förlust mellan VP och fördelare. Borde jag stänga slingorna mer? Enl byggdokumentation från Wirsbo så är det meningen att det ska vara 5 grader delta-T för varje slinga.
Om elpatronen går igång så blir framledningstemp närmare 50 grader men då är Delta-T vid VP c:a 18 grader och 7-10 per slinga.
När man sedan justerar baserat på rumstemp så undrar jag om det finns något max / min intervall för hur mycket det kan diffa jämfört med utgångsvärdet? Jag läste någonstans i tråden att Delta-T inte ska understiga 4 grader, är det vad jag ska sikta på? Finns nägon max-gräns åt andra hållet?
Jag ser att ingångsvärdet / framledning är något högre (c:a 1 grad) på övervåning jämfört med nedervåning, är det något man borde kompensera för eller är det samma delta-T oavsett våningsplan?
Skrivet av: poker
« skrivet: 14 februari 2025, 20:47:26 »
Plan to look at pump tomorrow, do i take same actions with a working tank (arbetstank)? i.e, open all zones fully, same temp on the returns
Skrivet av: poker
« skrivet: 13 februari 2025, 21:01:06 »
My UFH system has a working tank, before I balance the zones (13 zones) do I follow the same approach of minimising actuators(room stat) and maximise open zones, with same return temp using IR gun?
Outside temp in my location would be around 5, to minus 2 in winter, -6 infrequently.
With working tank is the goal also to have minimum cp stops?
Last variable to add, electricity cost in my country is about 50% less between midnight and 8am
I also changed Nibe pump speed from auto to a slower speed recently as it seemed to be very high, CP wasn't able to get the temp up towards it's curve target, despite mild weather, it has improved but this may be wrong
Skrivet av: Josth
« skrivet: 21 januari 2024, 10:01:22 »
Termostaten kan ju plötsligt stänga ventilen helt och det finns inga garantier för att ett visst flöde alltid upprätthålls. Termostaten tycker kanske att det är för varmt i rummet men inte värmepumpen enligt dess inställningar. Det är värmepumpen som måste få styra.
Skrivet av: stingray454
« skrivet: 03 januari 2024, 15:40:01 »
Du ska egentligen aldrig sänka tempen genom att dra ned termostaterna, de ska bara finnas där som begränsare av övertemp. Sen kan det vara lite svårt att få exakt lika temp i alla rum om man inte vet hur man justerar grundlödet, men nu är det din nästa utmaning att ta reda på. Du behöver inte en IR-kamera, en sån funkar bra: https://www.energibutiken.se/sv/termometrar/110-ir-termometer-18001.html
Ah, ja en sån hade ju funkat finfint, det hamnar på inköpslistan! Samt att jag måste klura ut hur man justerar flödet på mina element, ingen aning var den skruven sitter.. Får googla lite  . Jag har iaf redan kunnat sänka två steg på kurvan. Supply / return har fortfarande lite lågt delta (drygt 3), men det beror mest troligt på för högt flöde genom något / några element. Har känt på dom men det är aningens svårt att avgöra, alla känns lagom varma med lite kallare botten, kan hända att jag får strypa flödet i flera av dom. Nu vet jag iaf hur jag går vidare med att finjustera värmen, tusen tack för hjälpen. EDIT: En fundering - blir det inte samma effekt av att justera grundflödet på ett element som att dra ner termostaten ett steg på det elementet? Båda stryper ju flödet som går genom elementet?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 03 januari 2024, 13:53:04 »
Du ska egentligen aldrig sänka tempen genom att dra ned termostaterna, de ska bara finnas där som begränsare av övertemp. Sen kan det vara lite svårt att få exakt lika temp i alla rum om man inte vet hur man justerar grundlödet, men nu är det din nästa utmaning att ta reda på. Du behöver inte en IR-kamera, en sån funkar bra: https://www.energibutiken.se/sv/termometrar/110-ir-termometer-18001.html
Skrivet av: stingray454
« skrivet: 03 januari 2024, 10:00:54 »
Tack för matnyttig info! Jag kollade DUT nu, den var ställd på -34 (och det är ca -34 ute just nu), trots det låg deltaT på 3 grader. Jag testade ändrade till -25 utan större skillnad (4 grader), men kanske får ge den en stund innan man får rätt temp. CP går nu på 75% i auto, så den verkar inte dra ner den märkbart trots det.
Systemet var inställt på radiatorer, så inga problem där.
Jag ska kika om någon radiator har uppenbara problem, men äger ingen IR-kamera så det blir att gå på känsla.
Jag gissar att det är bättre att sänka kurvan ett snäpp till (istället för att ställa ner lite på termostaterna) om jag känner att jag kan sänka värmen nån grad till?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 03 januari 2024, 09:05:31 »
Tror inte du behöver vara rädd för att deltaT är låg, det man kan göra är att ändra värdet för DUT, det styr när den strävar efter 10 graders deltaT, om du sänker angivna värdet på DUT borde den i läge auto varva ned cirkpumpen, som jag tolkar funktionen i alla fall. Alltså, om du har -31 på DUT nu kan du minska värdet till -25 grader. Kolla också att du har den ställd på "Radiatorer" och inte på "golvvärme". Varje snäpp nedåt på kurvan kommer att spara dig pengar i många år, så att lära sig hur det fungerar och optimera så gott du kan är väldigt lönsamt, räkna med kanske 6-10% besparing om du klarar dig med 2 snäpp lägre kurva. Kanske mer. Minst 500 kWh/år borde det kunna bli i alla fall.
En annan anledning till låg deltaT kan vara om du har kortslutande radiatorer, alltså enstaka radiatorer som tar en stor del av flödet och gör att du får tillbaks varmt vatten från dessa. Det kan du kolla genom att känna längt upp och i botten av radiatorn, ännu bättre är det om du kan mäta med en IR-termometer. Försök justera in grundflödet över radiatorerna så du hamnar på ca 5-7 grader när det är som kallast ute.
Skrivet av: stingray454
« skrivet: 03 januari 2024, 08:59:00 »
Jag tänkte börja optimera min Nibe S1255 nu när det ändå är jättekallt ute (-35!). Råden jag har fått är att öppna alla termostater till max och justera därifrån - jag har gjort det och sänkt kurvan en aning, gissar att jag kan gå ner ett steg till men det återstår att se pga värmetrögheten i huset. I alla fall, jag har kört på nya kurvan / öppna termostater i snart ett dygn, men jag får väldigt litet deltaT på fram/returledningar. Min supply line ligger på 49 grader med nuvarande kurva, och returen på 46, dvs tre graders skillnad. Jag testade ändra hastighet på cirkulationspumpen till 50% vilket sänkte returen till 44 (5 graders skillnad), men är lite skeptisk om en fast hastighet verkligen är bättre än auto? Bör jag dra ner den ännu mer för att öka deltat? Kan tilläggas att jag tidigare, på rekommendation av installatören, körde allt på auto med termostaterna på ca 3 (av 5) men tyckte att jag fick lite dåligt cop av det (ca 3), så var lite sugen på att testa optimera  . Är det värt att tampas med detta eller jagar jag spöken och bör återställa som det var? Alla tips uppskattas!
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 30 mars 2023, 15:53:50 »
Det finns några olika skäl till rekommendationerna:
1. De flesta bergvärmepumpar har R407C som köldmedium och R407C-maskiner där har man en glide på ca 7 grader varav ca 4.5 grader är effektiv glide i förångaren. För att kylprocessen ska fungera optimalt i förångaren så vill man alltså ligga på minst 4.5 till 7 graders deltaT. På maskiner med R410A eller R32 har det mer eller mindre ingen betydelse då dess glide är låg.
2. Sedan typ 1989 eller nåt sånt tog man ett beslut rörande värmesystem i Svenska hus, där man bestämde att de skulle dimensioneras för att kunna ge den effekt som huset behöver vid DUT (Årets kallaste dag) vid 55/45 graders fram/returledningstemp. Det innebär också att flöde, stammar och avstick dimensioneras för att inte orsaka flödesljud eller utsättas för onormalt slitage p.g.a. för höga flöden.
3. Då alla system ska vara dimensionerade för 55/45 så mäts de flesta värmepumpar upp enligt olika normer vid just dessa temperaturer och flöde, så även om värmepumptillverkarnas utvecklare kanske inte tycker att deltaT 10 grader är optimalt, så framstår det ändå som "rekommenderade värden" då de flesta prestandasiffror uppges vid denna temperatur. Tillverkarna har p.g.a. EN-tester och godkännanden alltså mer eller mindre tvingats designa sina maskiner för att fungera som bra som möjligt under den typen av förutsättningar som testerna utförs under.
I system som är dimensionerade så snålt som möjligt för att spara på material kan högre flöden än vad systemet är designat för alltså orsaka både flödesljud, och över tid leda till läckage i ledningarna p.g.a. slitage, troligen då primärt i rörböjar.
Det vi som loggar kunnat se är att även värmepumpar med R407C verkar få högre COP ju högre flöde man har, och det indikerar, även om det inte bevisar, att ett högre flöde trots allt är bättre om man vill ha maximal COP. Men man bör ha i åtanke att det kan påverka "ljudkomfort" och slitage om man går för långt med att maximera flödet för att optimera COP.
Skrivet av: SlayerBear
« skrivet: 30 mars 2023, 11:46:22 »
Tack för en väldigt bra, komplett och enkel instruktion!  En fundering: Du skriver att flödet ska vara så högt som möjligt, men dT över pumpen ska vara 7-8 grader (5-10). På min Thermia Villa Classic 75 (gammalt hus och gamla radiatorer) är dT lite för litet, ca 4 grader, så jag borde ställa ner církulationspumpen ett steg. Men det kommer ju i sin tur minska flödet. Vari består vinsten i ett större dT? Är det vvx som blir effektivare? Antar att 7-8 är den perfekta balansen, men jag vill förstå hur de två faktorerna väger mot varandra. Bakgrunden till att jag frågar är att jag alltid hört att flödet ska vara så högt som möjligt. Och att jag just satt in mätning till Home Assistant, lättare att kolla upp värdena än att gå till pumpen hela tiden. Tacksam för svar! /Björn
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 18 november 2022, 07:27:09 »
Nja, bäst är det att trimma in systemet när det är kallt ute. Eller lura värmepumpen att gå för fullt genom att höja kurva och parallellförskjutning. Vi låga effekter så blir det inte mycket deltaT att tala om, om man vill ha det tryck som krävs för att få flöde i alla slingor. Stora delat av deltaT går dessutom åt för att höja temperaturen i systemet, det skapas inte över radiatorerna då de ger låg uteffekt vid låg temperatur på vattnet. Därför går värmepumpen dessutom ofta on/off när det är varmt ute, den har helt enkelt överkapacitet när det är plusgrader, även om den går på lägsta effekt.
Skrivet av: bowseer
« skrivet: 17 november 2022, 09:24:55 »
Hej! Blir det någon skillnad för inställning av systemet om man har en pump som är frekvensstyrd istället för start/stopp?
Jag har en CTC GSI 12 som är kopplad till tre radiatorslingor (uppe/nere/garage) som jag tänkte försöka trimma in.
Just nu när det är ett par plusgrader ute bara så får jag nästan inget delta t alls över radiatorkretsen på övervåningen trots att jag stryper flödet nästan helt.
Mina cirkpumpar är grundfoss alfa 2 med lägsta inställningen för konstant tryck både uppe och nere då jag har ettrörsystem.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 08 november 2022, 07:11:43 »
Det beror helt på husets effektbehov, och kompressorn/kompressorernas uteffekt. Det där är något som man normalt lär sig. Annars kanske det finns en gammal beräkning som indikerar när eltillskott börjar behövas, de tenderar att stämma rätt bra. Annars skall man ju normalt aldrig behövs stänga av elpatron, om värmepumpens reglering är injusterad på ett korrekt sätt. ÄR det feljusterat kan det finnas stora pengar att tjäna på att satsa lite tid på det.
Skrivet av: Nordostpassagen 1879
« skrivet: 07 november 2022, 20:18:24 »
Vid vilken utetemp behöver bergvärmepumpen ställas i "Vinterläge" så att el-spetspatronen kan hjälpa till? Pump Nibe Fighter 1310 Flerfamiljsfastighet
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 12 maj 2022, 09:19:18 »
OM flödet är för högt, och det blir för varmt i rummet så är det bäst att strypa på den fasta justeringen, det minskar flödesvariationerna i systemet och ger värmepumpen stabilare förutsättningar att arbeta emot.
Skrivet av: LasseGusse
« skrivet: 11 maj 2022, 10:10:27 »
Ska de radiatorer som har lågt deltaT strypas på termostat eller via skruven innanför locket? Alla mina radiatorer har inte detta lock...
Har samma fundering som Linus, någon som har ett svar kanske?
Skrivet av: LinusP12
« skrivet: 21 januari 2022, 10:20:16 »
Ska de radiatorer som har lågt deltaT strypas på termostat eller via skruven innanför locket? Alla mina radiatorer har inte detta lock...
Skrivet av: LinusP12
« skrivet: 21 januari 2022, 08:13:23 »
Jag skulle fortsätta strypa tills jag fick lagom varmt i källaren, eller i vart fall lika varmt som uppe. Har du tillräckligt flöde i markplan så skall ju deltaT över de radiatorerna eller golvvärmefördelarna ligga i intervallet 4-6 grader vid riktig kall väderlek (eller om du tvångskör värmepumpen så att temperaturen på framledningen börjar plana ut på en hög och jämn nivå) Du kan vara i en situation som betyder att du har en lite för låg kurva, och att det i sin tur gör att du har lite kallare än du vill uppe, samtidigt som du har för varmt nere. Att du har för varmt nere kan bero på att man dimensionerat för samma uteffekt/m2 i källaren som man gjort i markplan, och då en källare normalt har mycket lägre effektbehov/m2 kan det lätt bli för varmt där, och detta accentueras allt mer ju kallare det blir ute. Det lite tråkiga i allt detta är att källaren är lite svårreglerad så tillvida att man på sommaren faktiskt kan behöva lite värme även i källaren, så det är inte helt lätt att få till en perfekt balans mellan energibehov och kurvlutning just i källaren.
I princip skulle man kunna säga att det är "omöjligt" att få ett perfekt klimat i en källare utan att styra med termostater p.g.a. dessa fakta: 1. Sommartid kan det finnas värmebehov i källaren samtidigt som markplanet egentligen behöver kylas. 2. Vår och höst är energibehovet rätt lika i markplan och källare. 3. När det är som kallast ute så klarar sig källaren ofta med kanske så lite som hälften av effekten/m2 som behovet är i markplan.
Med detta sagt så kan man väl i princip säga att de skall strypa in flödet i källaren så pass mycket att du inte "stjäl" flöde som krävs för att få bra deltaT i markplan oavsett utetemp. När du klargjort detta (T.ex genom att strypa så mycket i källaren att det börjar bli svalt där, och sedan öka flödet så pass att det blir lite varmare än vad som krävs) så kan du justera in kurva och grundflöde så att det fungerar så optimalt som möjligt i markplan - i ditt fall är det alltså effektbehovet i markplan som är styrande för vilken kurvlutning du behöver för att ha lagom varmt i huset.
När du har en bra inställning på kurva och parallellförskjutning kan du aktivera termostater i källaren som ser till att hålla ned temperaturen på den önskade nivån där.
Hej! Jag skulle behöva hjälp med att få till min bergvärmepumpsanläggning. När jag tar bort det gängade locket på returen (?) så är där en spårskruv men på vissa så är det typ slätt med en liten lutning mot mitten?? Det kommer även vatten ur dessa som har spårskruv. Varför? Vårt dilemma är att vi har varmt på övervåningen men ganska kallt på bottenplan. Jag är novis men väldigt intresserad, så jag har strypt radiatorer så mycket så att pumpen slutat gå pga för högt tryck (öppnade vissa då så klart) samt jag tycker att pumpen går on/off ganska ofta? Jag har nu tagit bort samtliga termostater så att radiatorerna är fullt öppen. Jag håller i detta nu på att ta reda på ifall jag har enrörsssystem-/tvårörssystem. Förutsättningar; Timrå Kommun Thermia Villa Classic fr. 2001 130m aktiv borra Rumbör 20 Kurva 40 Förskjutning +5 3c 0 3c -5 1c Cirkpump är ställd på läge 3 även brinepump läge 3 Vind isolerat 600mm Nya 3-glas fönster SP varmkant 0,9 u-värde altandörr 0,9 u-värde samt ytterdörr. 450mm tjocka ytterväggar 150m2 + 75m2 källare (uppvärmd 3 radiatorer) Bottenplan som upplevs kall (4 radiatorer 2 stora som man ser igenom och 2 stora som man ej ser igenom samt 1 handdukstork på toan) Övervåningen VARM samtliga raddar fullt öppen för vill få ner deltaT (5 radiatorer varav 2 stora 1 medium och 2 småa medium och 1 små är längst bort i slingan, tror jag.) På vinden sitter det en tank/expansionkärl sedan oljeeldningen men är fortfarande aktiv av någon anledning detta går till radiatorn i kontoret som är av storlek medium. Jag har försökt att flytta värmen NER till bottenplan och detta har jag gjort med hjälp av att strypa radiatorerna uppe på termostaten, detta medförde larm för högt tryck samt nu högre deltaT i skrivande stund FL 44c Retur 35c
Skrivet av: 25fOCUS
« skrivet: 05 december 2021, 19:50:32 »
Ge oss ett foto på din GV-central från lagom avstånd så alla delar kommer, utan det så blir det svårt med info till dig
Skrivet av: mvjt
« skrivet: 05 december 2021, 19:07:41 »
Stort tack för fantastisk jobb med artikeln. Jag har ett relativt nytt golvvärmesystem från Uponor (som matas från en arbetstanks cirkulationspump. Det jag saknar är klargörandet (för jag förstår inte) vad skillnaden är att justera flödet på de röda vreden på utgående vatten till golven (ovansidan fördelaren) kontra på returen (nedersidan av fördelaren)? Skall jag ställa alla vreden både upp och nere helt öppet och sedan justera på returen? Jag tror att jag har problem med flödet....Jag har inga termostater utan gör all justering i vattenskåpet. Jag har dock en IR-termometer på ingång och jag har givare i alla rum så att jag kan följa hur jämn värmen blir...
Du skrev också "Denna guide är huvudsakligen skriven för de av er som inte har en arbetstank i systemet.". Har ni några tips hur jag som har arbetstank kan justera flöde till golvvärmen? :-)
Det hade varit fantastiskt med en edit som tar arbetstank och varvtalsstyrda pumpar i beaktning också...
Stort tack på förhand
Skrivet av: Roland
« skrivet: 12 november 2019, 09:16:55 »
Om det är ett tvårörssystem blir det kortslutning av cirkulationen om man tar bort en radiator och ersätter den med en slang. Helt normalt att pumpen stannar då.
Skrivet av: Pappi Lindvall
« skrivet: 12 november 2019, 08:47:31 »
Jag kan ingenting om bergvärmepumpar. Jag tog bort en radiator. Jag tror att felet dök upp efter dett. Det här är en lång historia men jag skriver den inte. Jag tänkte ha en handukstork istället. Nu ska jag montera tillbaka radiatorn eftersom kompressorn slår av hela tiden. Displayen säger att fel på Elanoden. Inbyggd varmvattenberedare. Det finns ingen Elanod om inte Elanod är en varmvatten beredare. Det finns inget Elanodkort eller någon Anod. Varmvattenberedaren är koppar invändigt. Jag köpte aldrig någon handukstork jag hade en slang mellan radiatorrören men det jag tror hände var att då blev det fel cirkulation. Det började med att Displayen gick sönder fyra kablar är av inne i plastremsan och den remsan går inte att byta ut. Kanske med våld ena änden sitter under den limmade fronten. Jag försökte brygga över kablarna men hade för stor lödkolv och skiten smälte sönder. IVT greenline HE C7. Om inte kompressorn börjar fungera då tänkte jag byta termostat till kompressorn. Men inte av IVT eftersom dom som säljer reservdelar vill inte ha med mig att göra. Jag blev arg och menade på att dom har sålt fel display. Och jag hävdar det fortfarande eftersom den nya displayen säger fel på Elanoden och reservdelsfirman som verkar ha monopol säger att det inte finns någon Elanod. Det kostar 4500 kr för en felsökning. Jag betalar hellre 20 000 kr för delar än blir lurad efter felsökningen på någon svindyr grej som dom ändå inte byter. Är jag på rätt spår med att det handlar om saknad radiator?
Skrivet av: Solveit
« skrivet: 08 november 2019, 17:44:26 »
Tack Rickard! 
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 08 november 2019, 15:36:49 »
Skrivet av: Solveit
« skrivet: 08 november 2019, 09:31:30 »
Tack ska prova dammlister! För kallras har jag. Var hittar man rätt sort lämpligast? Bor i Nässjö och kan krypa ned till -15 vissa dagar och då kämpar pumpen hårt med brinen.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 08 november 2019, 07:41:55 »
Mycket hänger ju på var du bor, hur mycket kallare det blir helt enkelt. Det du kan göra är ju att isolera rören i krypgrunden, men det är nog inte dit majoriteten av värmen tar vägen... Andra saker du kan göra är att kontrollera och byta/komplettera med tätningslister där sådana saknas eller är trasiga. En sak som förbättrade vår situation en hel del var när vi satte in tätningslister (typ skummgummi) mellan bågarna i våra kopplade tvåglasfönster, det gjorde en märkbar skillnad i huset, man upplevde helt enkelt mindre kallras från fönstren. Har ni tvåglasfönster utan lister mellan bågarna så är det definitivt ett billigt och bra sätt att få ned energiförbrukningen att täta dessa, dock inte med helt tät silikonlist, för då kan du få kondensproblem mellan rutorna.
Skrivet av: Solveit
« skrivet: 07 november 2019, 17:51:37 »
Ok, jag ligger på kurva 40 och nu när det är -1 så går den nästan konstant med RUM på +23. Stannar i 10 minuter och kör igång igen och går 1,5 timme. Tycker den går lite för mycket? Fast det är ett dragigt hus med tvåglasfönster så man kanske får leva med det? Vi har krypgrund i huset ifrån 1927 155kvm tvåvåningar med golvärme i pannrum och halva köket, två separata system. Gissar på att returrören kyls ned i trossbotten därav av täta starter? Lite hemmabygge vad jag kan se. Thermia Optimum G2 8kwh.
KURVA 40
UTE -1 FRAMLEDNING 54(51) RETURLEDNING 46(47) VARMVATTEN 63 INTEGRAL -62 BRINE IN 0 BRINE UT -3
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 07 november 2019, 16:27:51 »
Nej, termostaten öppnar och stänger och det ger varierande flöden, bäst är det att justera in systemet med helt öppna termostater innan man aktiverar (så få som möjligt) termostaterna. Det ger stabilast möjliga flöde. Speciellt viktigt är det att justera in grundflödet om man vill ha termostater aktiva så att flödet inte blir väldigt stort på en enskild radiator om/när termostaten öppnar för fullt.
Skrivet av: Solveit
« skrivet: 07 november 2019, 14:54:24 »
DeltaT skall helst vara 5-10 grader över varje enskild radiator (när kompressorn är i drift), och på de flesta moderna radiatorer, och på alla golvvärmesystem, finns det justeringsmöjligheter. På radiatorerna sitter det ofta en grundflödesjustering dold bakom termostaten, du måste alltså demontera termostaten för att kunna justera grundflödet. På golvvärmefördelarnas returledning finns som regel en trimventil som man kan justera på. Är det skillnad att strypa på termostaten jämfört med trimventilen? Blir inte det samma sak?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 07 november 2019, 06:56:52 »
Jag skulle fortsätta strypa tills jag fick lagom varmt i källaren, eller i vart fall lika varmt som uppe. Har du tillräckligt flöde i markplan så skall ju deltaT över de radiatorerna eller golvvärmefördelarna ligga i intervallet 4-6 grader vid riktig kall väderlek (eller om du tvångskör värmepumpen så att temperaturen på framledningen börjar plana ut på en hög och jämn nivå) Du kan vara i en situation som betyder att du har en lite för låg kurva, och att det i sin tur gör att du har lite kallare än du vill uppe, samtidigt som du har för varmt nere. Att du har för varmt nere kan bero på att man dimensionerat för samma uteffekt/m2 i källaren som man gjort i markplan, och då en källare normalt har mycket lägre effektbehov/m2 kan det lätt bli för varmt där, och detta accentueras allt mer ju kallare det blir ute. Det lite tråkiga i allt detta är att källaren är lite svårreglerad så tillvida att man på sommaren faktiskt kan behöva lite värme även i källaren, så det är inte helt lätt att få till en perfekt balans mellan energibehov och kurvlutning just i källaren.
I princip skulle man kunna säga att det är "omöjligt" att få ett perfekt klimat i en källare utan att styra med termostater p.g.a. dessa fakta: 1. Sommartid kan det finnas värmebehov i källaren samtidigt som markplanet egentligen behöver kylas. 2. Vår och höst är energibehovet rätt lika i markplan och källare. 3. När det är som kallast ute så klarar sig källaren ofta med kanske så lite som hälften av effekten/m2 som behovet är i markplan.
Med detta sagt så kan man väl i princip säga att de skall strypa in flödet i källaren så pass mycket att du inte "stjäl" flöde som krävs för att få bra deltaT i markplan oavsett utetemp. När du klargjort detta (T.ex genom att strypa så mycket i källaren att det börjar bli svalt där, och sedan öka flödet så pass att det blir lite varmare än vad som krävs) så kan du justera in kurva och grundflöde så att det fungerar så optimalt som möjligt i markplan - i ditt fall är det alltså effektbehovet i markplan som är styrande för vilken kurvlutning du behöver för att ha lagom varmt i huset.
När du har en bra inställning på kurva och parallellförskjutning kan du aktivera termostater i källaren som ser till att hålla ned temperaturen på den önskade nivån där.
Skrivet av: Burinkumaru
« skrivet: 06 november 2019, 23:25:31 »
Tack för guiden, ska låna hem en IR-mätare från jobbet och gå igenom DeltaT på alla mina radiatorer och golvvärmeslingor.
Jag har dock ett annat dilemma; jag bor i ett enplanshus med inredd källare och varmgarage. Det är varmare i källaren än på övervåningen. Jag fick tipset av kylteknikern som installerade vp'n att strypa alla element i källaren lite grann och ha alla fullt öppna på övervåningen. Detta har jag gjort men jag märker ingen större skillnad i temperaturerna. Garaget har jag också strypt lite då jag inte behöver ha det så varmt där ute, samma med radiatorn i sovrummet. Badrummen och halva källaren sitter på golvvärme med en termostat innan centralen och värmeslingorna strypta lite hipp som happ. Som du skriver i guiden så oroar jag mig nu för att flödet från vp'n ska bli dåligt. Överlag så är det lite ojämn temperatur i huset, men största skillnaden är som sagt mellan övervåning och källare.
Hur ska jag tänka?
Skrivet av: Denfrusne
« skrivet: 09 januari 2018, 09:25:51 »
Ja, justera på returen, kan vara lite svårare att komma rätt då de oftast är lite "grövre". Börja med att medan du stänger dem helt räkna hur många varv de var öppna innan du börjar justera, sedan kan du motionera ventilerna för att "göra rent dem" genom att öppna och stänga några varv ett par gånger, räkna sedan från helt stängd hur mycket du öppnar dem så har du lite koll på hur mycket du kan behöva öppna eller stänga om det behövs ytterligare justeringar.
Tack för svaren. Har lånat en ir-mätare av svågern och ska försöka göra justeringen med delta-t på varje radiator. Mitt problem har egentligen varit att jag inte fått nån värme på dom elementen längst bort i mitt värmesystem. Jag började med att justera in returerna för ca en månad tillbaka men tänkte bara fråga så att det var "korrekt" att göra så. Justering av flöden på returen i kombination med att jag ökade från 80 % till 90 % på cirk. pumpen gjorde att jag nu har flöde genom hela systemet. Problemet med att jag inte fått värme längst bort i systemet har egentligen varit sen jag installerade bergvärmepumpen 2011 men blev än värre när jag kopplade in golvvärmen i den nyrenoverade tvättstugan i källaren hösten 2016.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 09 januari 2018, 06:32:56 »
Ja, justera på returen, kan vara lite svårare att komma rätt då de oftast är lite "grövre". Börja med att medan du stänger dem helt räkna hur många varv de var öppna innan du börjar justera, sedan kan du motionera ventilerna för att "göra rent dem" genom att öppna och stänga några varv ett par gånger, räkna sedan från helt stängd hur mycket du öppnar dem så har du lite koll på hur mycket du kan behöva öppna eller stänga om det behövs ytterligare justeringar.
Skrivet av: bopakoster
« skrivet: 08 januari 2018, 22:38:28 »
Det ser inte ut som om ventilen kan justeras. Man jag är inte röris så jag kan ha fel.
Skrivet av: Denfrusne
« skrivet: 08 januari 2018, 22:12:33 »
Lika bra, men omständigare. Håll rätt på var du börjar vrida och skriv ner hur långt med- eller motsols du vrider.
I mitt fall så är väl justering på returen enda alternativet ?
Skrivet av: bopakoster
« skrivet: 08 januari 2018, 21:30:57 »
Lika bra, men omständigare. Håll rätt på var du börjar vrida och skriv ner hur långt med- eller motsols du vrider.
Skrivet av: Denfrusne
« skrivet: 08 januari 2018, 20:48:17 »
Hej. Jag undrar lite då jag inte tror att det går att ställa nåt grundflöde vid själva termostaten på mina radiatorer om det funkar lika bra att justera in ett lägre flöde på returen ?
Skickar med kort på hur det ser ut där termostaten sitter samt hur returen ser ut. Alla radiatorer utom ett har så man kan justera returen med en insex och det sista får man skruva med en spårmejsel
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 29 december 2017, 18:36:21 »
"Delta" är en förkortning av DeltaT som betyder skillnaden i temperatur mellan två ställen. I detta fall skillnaden i varmvattnets temperatur som värmepumpens värmeväxlare skickar ut och temperaturen på vattnet som kommer in i värmeväxlaren. Vad jag sett har du inte talat om vilken IVT-pump du har men i min IVT från 2002 hittar jag i menyns rad 3 GT8 Värmebärare ut och GT9 Värmebärare in. Skillnaden mellan dessa temperaturer skall då vara mellan 5 och 10 grader. Du har väl en instruktionsbok till din VP där du kan se hur du kommer in i menyn. Har du ingen sådan bok kan du säkert ladda ner den från IVTs hemsida Det justerar du genom att låta cirkulationspumpen pumpa fort (högre siffra på cirk.pumpen) som ger ett lågt delta eller låta pumpen pumpa långsamt (lägre siffra på cirk.pumpen) vilket ger ett högre delta. Du skall bara kolla deltat när VPn värmer elementvattnet. Dvs inte när den producerar kranvatten Har du (liksom jag) två cirkulationspumpar (en inne i värmepumpen och en utanför värmepumpen) måste pumparna ställas in i förhållande till varandra också. Här kan du läsa mer om DeltaT (eller ΔT som det egentligen skall skrivas) https://www.merusonline.com/gl-deltat/
Skrivet av: Errorr
« skrivet: 29 december 2017, 15:35:26 »
Hej. Tänkte försöka mig på att göra en grundinställning då jag tror min vp går onödigt mycket. Jag är helt grön på detta så kommer säkert ställa endel frågor. Jag har öppnat alla termostater på elementen till max öppna. Steg nr 2, ställ in flödet på cirkulationspumpen så att delta ligger mellan 5-10. (Vad innebär delta) Bifogar en bild på vad jag antar är cirkulationspumpen, ska jag ställa den på ett visst värde eller måste jag mäta mig fram till rätt på något vis?
Skrivet av: Albineriksson7
« skrivet: 13 november 2017, 20:30:25 »
Tror jag har rätt kurva för dom utetemperaturerna som vi har nu. 39/40c framledningstemp vid -4 ute. Innetemp ska vara 20c men blir för varmt på övervåningen och känns därför kallare på nedervåningen. Det är tur och retur i källaren så tror inte det går att förbättra något där? Köldbärare in är 0.3/0.5 efter den gått ett tag.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 01 november 2017, 21:25:35 »
Rätt kurva för ditt hus är den som ger rätt inne temp.
Skrivet av: Albineriksson7
« skrivet: 01 november 2017, 20:50:58 »
Förstår att det är olika beroende på system, hus etc men tyckte 43.6 var lite högt vid bara -1. Med nuvarande kurvan ska det bli 40c vid minus 1.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 01 november 2017, 16:03:14 »
Normalt finns inte, det beror helt på radiatorsystemet vilken temp som behövs. Genom att köra med fullt öppna termostater vet du att du inte kör onödigt hög kurva, det är det som är viktigt. Jag kör ut ca 42 grader till mina radiatorer vid -30 grader. (Inte normalt heller, men "det funkar för mig" som Stig Strand brukar säga.)
Skrivet av: Albineriksson7
« skrivet: 01 november 2017, 15:35:13 »
Ok har nu värmekurva 8, tyckte det blev lite kallt med 7. kurva 8 ska ge 39c framledningstemp vid 0c ute, och 40 vid -1. Låter det mer normalt?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 01 november 2017, 06:46:01 »
Rumsgivaren skall vara igång, kolla vilka inställningar du har i styrdatorn, man kan välja hur många grader den skall höja/sänka börvärdet i värmepumpen om det är för kallt eller varmt inne. Kanske står den på en låg inställning som gör att den inte påverkar så mycket. 2-3 grader brukar vara en vettig inställning på rumsgivarpåverkan.
Skrivet av: Albineriksson7
« skrivet: 31 oktober 2017, 21:58:50 »
Okej tack för svar. Har läst guiden och dragit ner värmekurvan från 9 till 7, detta ska då ge 37c framledningstemp vid 0/-1 grader ute. Alla termostater är helt öppna, tänkte ta bort alla förutom i sovrummet där det blir för varmt. Får mäta lite mer men med kurva 9 så blev det mellan 21.5 inne ungefär, inställd temp är 20.5c. Innetempgivaren verkar inte veta hur varmt det är inne, kanske koppla bort den? Har också ändrat gradminuter från -60 till -70. Får se hur det blir nu.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 31 oktober 2017, 07:16:23 »
43.6 låter högt tycker jag. Om kurvan är för högt ställd och du har termostaterna aktiva så kommer dessa att stänga, det gör att värmepumpen inte blir av med den värme som produceras och temperaturen stiger - vilket i sin tur medför stopp på kompressorn, vilket i sin tur innebär korta drifttider och många start och stopp.
Det generella rådet för att optimera diften är att öppna alla termostater och justera kurvan så det blir lagom varmt i huset i stort. Finns vissa rum som är kallare eller värmare än majoriteten så kan man försöka justera grundflödet (det flöde som går över radiatorn med fullt öppen termostat) för att balansera flödet i alla olika rum så att man har lagom varmt i alla rum även med termostaterna fullt öppna. Det här är ju bättre beskrivet i början av detta ämne, så gå gärna tillbaks och läs det första inlägget i detta ämne, de råden gäller ännu.
Skrivet av: Albineriksson7
« skrivet: 30 oktober 2017, 23:27:03 »
Ok, vid -1 är beräknad framledningstemperatur 43.6c. Köldbäraretemp in är 1.7c, och ut -1.4. Är detta normala förhållanden?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 27 oktober 2017, 07:32:29 »
När värmepumpen går ungefär halva dygnet har de som flest starter, så 27 starter är helt OK tycker jag. Vill du ha lite färre starter kan du justera upp värdet för gradminuter innan start, det brukar default vara -60, du kan sätta in -80 så får du typ 25% färre starter/dygn. Enda nackdelen är att värmepumpen i slutet av drifcykeln producerar lite högre temp, med lite sämre COP. Man byter alltså "slitage" p.g.a. många starter mot aningen sämre verkningsgrad. Vad som kostar mer under värmepumpens livslängd får nog anses vara en ren gissning.
|
|
|