Ämne: Varmvatten/Radiator värme

[FredrikO]

Hej,

När en kombinerad värmepump (ex. Nibe 1215) värmer varmvatten vad händer med uppvärmningen av radiatorerna då?

Driver cirkulationspumpen runt radiatorvattnet under tiden eller stängs cirkulationspumpen av under tiden varmvattnet värms?

Vad jag förstår så har IVT, Thermia och Nibe denna lösning men CTC har en annan lösning. Stämmer det?

[ME]

Nibe'n, likaså ivt & termia(om jag inte mins fel) kan bara Tillverka Varmvatten ELLER värme. Cirkulationspumpem vet jag ej om den stannar.

Och CTC har inte den prioriteringen, att varmvatten är viktigare än värme  CTC'n jobbar mot acctank där bÃ¥de Värme och varmvatten fÃ¥r samsas om den procuderade "energin". (i stora drag, vill jag tilägga)

[admin]

När en kombinerad värmepump (ex. Nibe 1215) värmer varmvatten vad händer med uppvärmningen av radiatorerna då?

Driver cirkulationspumpen runt radiatorvattnet under tiden eller stängs cirkulationspumpen av under tiden varmvattnet värms?

Vad jag förstår så har IVT, Thermia och Nibe denna lösning men CTC har en annan lösning. Stämmer det?

Stämmer bra, Nibe m.fl värmer varmvatten eller radiatorer, cirkulationspumpen stängs aldrig av utan radiatorvattnets flöde riktas istället om så att det cirkulerar "lokalt" i manteln runt förrådsberedaren så länge det finns varmvattenbehov. Varmvattnet är prioriterat.

CTC värmer både och i sin inbyggda "acktank".

För Nibe m.fl betyder det att de, på något sätt, måste se till så att radiatorerna värms av värmepumpen även om varmvattenförbrukningen är stor. Detta säkerställs genom att man inte tillåter värmepumpen att värma varmvatten i mer än (default) 45 minuter åt gången. Sedan tvingas värmepumpen värma radiatorsystemet en viss tid. (inte säker på hur länge) för att sedan återgå till varmvattenproduktion.

Skulle inte värmepumpen klara av att värma både varmvatten och radiatorsystem, trots att den får tid på sig genom att växla mellan så kommer reglerdatorns parametrar att se till så att eltillskottet så småningom går till.

Normalt avtar dock varmvattenbehovet ganska snart, så värmepumpen hinner värma allt vatten innan man börjar uppleva någon sänkt innomhustemperatur.

I CTC:N värms både varvattnet och radiatorsystemet av värmepumpen i en form av liten acktank, räcker inte värmepumpen till för att hålla önskad temperatur i acktanken så går eltillskottet till. Eftersom elpatronerna sitter i ackens övre del där även varmvattnets slutvärmningsslinga sitter kan man säga att varmvattnet är prioriterat i CTC:n.

Det behöver det även vara då det värms i slingor i acken, detta uppvärmningssätt medför en något lägre utgående temperatur än i Nibe m.fl. som har en mantel som värmer sitt varmvatten i en för ändamålet lämplig förrådsberedare.

CTC:s lösning betyder att du får en förhållandevis jämn temperatur till både radiatorerna och varmvattnet, men enligt min "teoretiska" bedömning och erfarenhet innebär det även en icke helt försumbar högre förbrukning av eltillskott.

Eltillskottet åberopas tämligen snabbt om både huset har värmebehov och det tappas varmvatten.

En värmepump av Nibe:s med fleras konstruktion kan suga ut det sista ur värmepumpen lite effektivare. Det är i alla fall min bedömning.

[FredrikO]

Jag håller med dig Rickard att lösningen som Nibe, Thermia, IVT m.fl. har bör ge en större besparing.

Anledningen till att jag tar upp ämnet är för att jag vill ersätta min till/frånluftsvärmepump med ett FTX-aggregat och bergvärme. För att värma tilluften så funderar jag på att köpa en FTX med inbyggd vattenradiator för att på så sätt få full effekt av bergvärmen.

Vad jag är orolig för är att under tiden som pumpen värmer tappvatten så kyls radiatorn i FTX-aggregatet så mycket att tilluften blir kall.

I det fallet ser CTC:n ut att ha en bra lösning.

Däremot hade jag en installatör hemma av ett annat fabrikat än CTC. Han sa det inte skulle bli några problem med deras konventionella lösning. Det är så kort tid som tappvattenvärmningen pågår.

Vad tror ni?

[PerF]

Vad jag är orolig för är att under tiden som pumpen värmer tappvatten så kyls radiatorn i FTX-aggregatet så mycket att tilluften blir kall.
Vad tror ni?

Men hallåååååå!!!!    Du har ju en FTX!!! Luften in kommer att hÃ¥lla nÃ¥n grad lägre än i huset under hela tiden som varmvattenvärmningen pÃ¥gÃ¥r. Det är först om det blir griskallt ute och familjens kvinnliga del bestämmer sig att bada alla efter varandra som det kan bli skuggan av nÃ¥t problem.  

Ett lämpligt aggregat kan vara http://www.alig.se/pdf/250VB.pdf

[FredrikO]

Det är först om det blir griskallt ute och familjens kvinnliga del bestämmer sig att bada alla efter varandra som det kan bli skuggan av nÃ¥t problem.  

;DJag har fru och tre döttrar så det kan bli ett problem

Allvarligt talat så vet jag inte riktigt hur bra ett FTX-aggregat fungerar när det är 20^o inne och -20^o ute. Vad kan man räkna med för tilluftstemperatur?

[PerF]

Det är först om det blir griskallt ute och familjens kvinnliga del bestämmer sig att bada alla efter varandra som det kan bli skuggan av nÃ¥t problem.  

;DJag har fru och tre döttrar så det kan bli ett problem

Allvarligt talat så vet jag inte riktigt hur bra ett FTX-aggregat fungerar när det är 20^o inne och -20^o ute. Vad kan man räkna med för tilluftstemperatur?

Van och dusha kallt va?  

En vanlig siffra på verkningsgrad brukar vara 80%. Det innebär att man uppnår sk balanstemperatur ner till ungefär +5 grader. Då räknar man med att övrig verksamhet i huset står för de sista 3 gradernas temperaturhöjning och värmesystemet värmer upp till 17 grader. Vid temperaturer under +5 grader behöver man alltså tillföra värme för att bibehålla +-0.

Är det då som du skriver -20 ute så kommer det att bli kallt om värmetillförseln uteblir under längre perioder. Luften in blir typ +4 grader när inget tillskott av värme finns kvar. Hur lång tid det tar innan det känns inomhus beror ju på hur snabbt FTX:en kyls ner och hur stor luftomsättning du har. Med en termostatstyrning på fläkten kan man ju också minska luftomsättningen när temperaturuen sjunker om det skulle bli ett stort problem. Det finns säkert många bra lösningar på det.

Som avslutning kan jag väl säga att vi aldrig har upplevt att det blir kallt pga att inluften är kall. DÃ¥ har vi ingen uppvärmning av tillluften utan radiatorer/golvvärme, sÃ¥ det är ju inte helt jämförbart. Dessutom bor vi pÃ¥ Gotland och här blir det sällan -20.  

[admin]

Kan du inte köpa en FTX med både vatten och elvärmare?

Jag tror att det vore en mer ekonomisk lösning trots att du får nån timma elvärme i veckan på tilluften.

Det extra eltillskott som CTC:s värmepump kör för att hålla tillräckligt varmt i toppen av sin ack tror jag är jämförbar.

Men OK - jag är inte omöjlig. Du kanske är den perfekta kunden för CTC!

Hur stor värmepump har du tänkt dig?

Behöver du inte mer än 5 kW så kunde det trots allt bli billigare med en Comfortzone. Du måste dock fixa tilluften på annat sätt med den, och det kostar förstås en slant. Men du slipper borra!

Tilluften kan ordnas antingen med spaltventiler i fönsterbågarna eller tilluftdon bakom radiatorerna. Det senare antagligen dyrare, men bättre...

[Jocke]

Många IVT pumpar (inte alla) installeras med med en yttre cirkpump och en bypass på värmerören vilket gör att radiatorvattnet cirkulerar även vid varmvatten laddning.
Har även sett Nibe installatörer göra så

[PerF]

Många IVT pumpar (inte alla) installeras med med en yttre cirkpump och en bypass på värmerören vilket gör att radiatorvattnet cirkulerar även vid varmvatten laddning.
Har även sett Nibe installatörer göra så

Har du nÃ¥n ack med dÃ¥ eller vad är vitsen med att dra runt vattnet annars  

[Jocke]

Det finns rätt många fördelar faktiskt.

Att flödet över värmepumpen inte påverkas av flödesvariationer i huset.
Du kan ha olika flöden, tex.7gr deltaT över pumpen och  3gr deltaT över huset när man kör golvärmesystem.
Du kan köra en cirkpump som passar huset istället  för pumpens inbyggda som passar just pumpen.
Du slipper tryckfallet över värmepumpens växlare.
Tempgivaren känner ständigt aktuell radiatortemp istället för att flödet stannar vid vv drift

Man kan även komplettera med acktank om man har problem med knäppningar etc.

[Roland]

Som IVT-ägare har jag funderat över varför tvÃ¥ pumpar används men har inte kommit pÃ¥ nÃ¥gon bra lösning. Misstänker dock att det har att göra med IVT:s reglersystem som arbetar med en till- och en frÃ¥nslagstemperatur (reglersystemet räknar inte gradminuter).  Stod vattnet i radiatorkretsen still finns det risk för att vattnet vid returgivaren skulle hinna kallna sÃ¥ pass mycket under varmvattenberedningen  att pumpen började värma radiatorvattnet igen efter varmvattenberedningen.

Det finns några nackdelar med systemet också: Två pumpar är dyraren än en, de drar mer ström också.

Flödet i den yttre och den inre slingan skall vara lika stort för att undvika irreversibiliteter. Tror inte många tänker på det. Det finns säkerligen en hel del pumpar där en del av det varma vattnet från pumpen går tillbaka till pumpen utan att ha passerat radiatorerna. Det är lika meninglöst när kallt returvatten shuntas över till den varma sidan utan att ha passerat kondensorn.

I bägge fallen ökar kondenseringstemperaturen och därmed elförbrukningen utan att radiatorerna blir varmare.

[PerF]

Roland, även om du cirkulerar vattnet i radiotorkretsen så kommer väl temperaturen att sjunka? Eller låter man en del av födet från kondensorn gå ut i radiatorkretsen när man värmer varmvatten? Verkar krångligt.Om huset har värmebehov så kommer pumpen att börja värma radiatorvatten när den kopplar över. Och eftersom pumpen redan går är det ju inget problem att låta den gå några minuter till tills radiatorslingan har stabiliserats och stänga av då när värmebehovet är uppfyllt. Jag kan inte se någon nackdel med att flödet stoppar vid VV beredning.

Varje extra cirkulationspump kostar ca 500kWh i drift om man räknar med 7 månaders "eldningssäsong". Det motsvarar 5-7% av kompressorns förbrukning. Har man ett blandat radiator/golvvärmesystem är sannolikheten stor att man behöver en extra pump till golvvärmen, oftast pga att man vill ha högt flöde för jämn temperatur och lägre temp än vad radiatorerna behöver. En bypass behövs alltså.

[Jocke]

Flödet i den yttre och den inre slingan skall vara lika stort för att undvika irreversibiliteter. Tror inte många tänker på det. Det finns säkerligen en hel del pumpar där en del av det varma vattnet från pumpen går tillbaka till pumpen utan att ha passerat radiatorerna. Det är lika meninglöst när kallt returvatten shuntas över till den varma sidan utan att ha passerat kondensorn.

Ja. om man har problem att få upp värmen på vintern, Viktigast är att gt9 och gt1(på IVTpumpen i det här fallet) visar samma temp, då vet man att det inte går bakåt i bypassen.

Annars är just poängen med bypassen att det kan vara flödesvariationer över huset utan att pumpens HPpressostat löser ut.

Vissa hus klarar sig utmärkt utan bypass om man kan garantera att flödet är konstant över huset.

Bypassen är främst till för att motverka oönskade driftstopp.

[Roland]

Roland, även om du cirkulerar vattnet i radiotorkretsen så kommer väl temperaturen att sjunka?

Jo, men om rören in källaren är oisolerade och källaren kall tror jag temperaturen vid returgivaren sjunker snabbt. När varmvatten görs värms inte radiatorkretsen alls, vattnet bara cirkulerar.

Måste erkänna att jag inte förstår Jockes argument att förbikopplingen skulle minska risken för att högtryckspressostaten skulle lösa ut. Varierande flöde borde inte spela någon roll tycker jag. Returgivaren sitter så att vid lågt flöde i radiatorkretsen kan pumpen köra varmt vatten genom bypassen utan att returgivaren känner av det.

Jocke, kan du utveckla resonemanget. Det vore intressant med en förklaring till varför systemet ser ut som det gör. Det borde rimligtvis finnas nÃ¥gon logik bakom det.