@dave_pump

Ja, det är väldigt bra. Även om huset idag nog betraktas som gammalt var det för sin tid väldigt ordentligt isolerat runt om och mycket bra fönster

Jag kollade även i år när temperaturen kröp nedåt och den börjar fortfarande kalla på tillskott runt minus 10. Tidigare när vi var 4 personer i huset så gav det ännu mer spillvärme som kunde återvinnas men även vår vanliga förbrukning av hushållsel hjälper såklar till. Å den kanske är lite högre än vanligt, vi försöker inte avsiktligt spara utom att man släcker lite lampor i rum man inte är i (vilket inte ger så mycket längre pga att det mesta är led lampor numera) och stänger av förbrukare så dom inte går i onödan

Med vänlig hälsning, Walter

@krambriw: Jag är imponerad av ditt system. I din fotnot påstår du att bara kompressorn klarar uppvärmningen ner till -10 grader.

CE50 har en värmepumpseffekt på 5kW. Räkna bort 1/6 fär avfrostning så återstår 4,2kW. Att värma tilluften från -10 till 20 grader kräver 2,3kW (flöde 212m3/h för ett 170m2 hus).

Således är värmebehovet inkl. varmvatten för ditt hus 1,9kW vid -10 grader. Sedan tillkommer förstås värme från människor och övrig elanvändning i huset.

Osäkert om lite drift ger så mycket längre livslängd...

Om man bortser från läckage av köldmedel är nog driftstimmar och antal starter avgörande. Om kompressorn bara kör för varmvatten under sommarhalvåret går den nog inte sönder i första taget.

Vad hade du för ventilation innan frånfluftspumpen?
Vid bara mekanisk frånluft finns det givetvis en stor potential.
Det är en helt annan femma att jämföra FLVP med FTX

Just nu lutar jag åt att installera FTX och behålla den gamla FLVP. Jag plockar bort fläkten från FLVP och låter avluften från FTX gå vidare genom FLVP.
Sedan sätter jag en termostat som endast tillåter kompressorn att gå när lufttemperaturen är över 16 grader.
Ger en fin besparing för varmvattnet under sommaren. Vid så lite drift håller nog kompressorn 10 år till.

Om temperaturen på avluften kyls till 0 grader måste det bli mycket isbildning på förångaren. Har någon data på hur långa avfrostningscykler en FLVP har?

Det FTX aggregat jag har tittat på begränsar avluften till 5 grader för att undvika isbildning. Då får man maximalt ut 1,1kW med 150 m3/h flöde (vid -1 C ute). Kan nog köras lite aggressivare än så med periodisk avfrostning.

Jag tycker fortfarande besparingen jämfört med kostnaden är tveksam med FLVP. Amorteringstid över 10 år (utan kapitalkostnad), förutsatt att elen är dyr (vilket den inte är på vår/sommar/höst om man har timpris). När det är minusgrader och elen är dyr är skillnaden mot FTX liten.

Om man istället lägger pengarna på FTX plus en luft/vatten vp får man betydligt mycket mer för pengarna. En liten luft/vatten kan man få för runt 50tkr (utan installation) och kan kopplas direkt till värmedelen i en IVT 590 om man har lite koll på reglerteknik. Sedan kan man komplettera FTX med vattenburen eftervärmare.

Ja precis, det behöver vara tillräckligt med vattenburen värme för att kompressorn ska utnyttjas till fullo eller nästan det.

Frånluftsvärmepumpen jobbar med en konstant frånluftstemperatur på normalt 21-22 °C och kompressorn går non-stop i stort sett hela vinterhalvåret och ger en konstant energibesparing. Elpriset under vinterhalvåret har klart störst betydelse.

Absolut, desto kallare klimat desto mer ökar fördelen med att ha FTX-aggregat både komfortmässigt och energimässigt. Men FTX är lite lurigt då det kan finnas både elektrisk förvärmare för att klara påfrostningen och elektrisk eftervärmare för att klara hålla tillräcklig komforttemperatur på tilluften så det gäller att vara noga med inställningarna.     

Är lite tveksam...

Om FLVP har 2kW uteffekt, så återvinner den runt 1,5kW från frånluften (antar 500 W elektrisk energi vid COP 4).
Om pumpen går 4000h om året, dvs. hälften av året, återvinner den alltså 6000kWh.

Enligt FTX tillverkare återvinner de 4000-6500kWh för en 130m2 villa.

Vi talar alltså om en skillnad på kanske någon tusen kWh om året. Och det skall väga upp en investering på 50 tkr mer? Dessutom måste nog FLVP bytas efter 20 år,

En frånluftsvärmepump går normalt betydligt mer än 4000 tim per år, t.ex. omkring 6500 tim. En traditionell frånluftsvärmepump sparar då alltså runt 8500 - 5250 = 3250 kWh mer än FTX per år i genomsnitt. Med ett elpris på ca 2,50 kr under vinterhalvåret blir det en besparing om runt 8000 kr/år.

Är lite tveksam...

Om FLVP har 2kW uteffekt, så återvinner den runt 1,5kW från frånluften (antar 500 W elektrisk energi vid COP 4).
Om pumpen går 4000h om året, dvs. hälften av året, återvinner den alltså 6000kWh.

Enligt FTX tillverkare återvinner de 4000-6500kWh för en 130m2 villa.

Vi talar alltså om en skillnad på kanske någon tusen kWh om året. Och det skall väga upp en investering på 50 tkr mer? Dessutom måste nog FLVP bytas efter 20 år,

Tack för synpunkter.

NIBE F470: Hittade ett pris på 75995kr på nätet, utan installation.
Det är en FLVP av den "äldre" typen, med endast 2kWvärmepumpseffekt. Med vilken avluftstemperatur kan man räkna med?
Sedan tillkommer priset för radiatorer, som det egentligen inte finns effekt för från värmepumpen, eftersom det mesta går åt till tilluftsuppvärmingen.

Enligt mitt resonemang ovan anser jag en FTX vara intressantare.

Ja, TA 600 för tilluften, men tyvärr är värmebatteriet trasigt (frysning eller korrosion, vet ej riktigt). Nytt aggregat för 25 tusen känns lite surt.

Har tittat på en Recom 2 FTX för 25 tusen från ventilationsbutiken. Mer än 10 tusen för installationen kan det ju knappast bli. Det är ju bara 4 luftslangar i toppen + inmätning. Egentligen kan jag göra det sjlv. IVT 590 satte jag ocskå in själv för 18 år sedan. Den går fortfarande bra.

"Traditionella" FLVP finns fortfarande (IVT Vent 402 etc.), till en kostnad av 75 tusen inkl. installation. "Nya generationen" kostar snarare 130 tusen. Då det bara finns elpaneler i huset finns det inte så mycket att göra med extravärmen heller. Tilluften kanske kan värmas till 40-50 grader.

Vad jag har funderat på är att koppla en FTX och den befintliga FLVP i serie. FLVP kan köras på sommaren med FTX på bypass. Vintertid låter man FTX göra jobbet. Skonar kompressorn så den håller många år till.

Det finns redan kanaler för från/tilluft. Det behövs bara ett FTX aggregat för att ersätta befintligt system.

Kondenseringseffekten sker även i ett FTX aggregat när det är minusgrader ute. Problem med igenisning finns i båda systemen.

Och hur stor är besparingen? Om det tar mer än 15 år att räkna hem en ny FLVP är det ointressant. Jag skall försöka få tag på rapporten som nämndes.

Viktigt i frågan är att ett 120m2 hus bara behöver 42 l/s. Det är ganska lite för att få en ordentlig besparing med den nya generationens FLVP. Öka luftomsättningen är en möjlighet, men då ökar även ljudnivån i huset.

I det fallet jag betraktar ingår uppvärmning av tilluft med ett vattenburet värmebatteri i kombination med frånluftvärmepumpen.
Det finns alltså ingen skillnad ur komfortperspektiv.

I vårt fall måste maskinerna i fråga bytas ut. Men varför investera 100 tusen för en tveksam besparing. Jag anser att ett enkelt FTX aggregat gör ungefär samma jobb.

Faktum är att under vintern jobbar kompressorn i princip bara för att förvärma tilluften. Varmvatten värms då med elpatronen.

De flesta fånluftsvärmepumpar kan kyla av utgånde luft till runt 0 grader (vår IVT 590 klarar bara +5 grader). Dessutom är det inte garanterat att de går hela tiden, trots kyla ute, beroende på hur maskinen är inställd.

Värmeväxlare har en verkningsrad på runt 80-90%. Detta förutsätter givetvis att tilluftslkanaler är tillgängliga, vilket är fallet.

Således är värmeväxlaren effektivare än värmepumpen när utomhustemperaturen är under -2 grader. Avfrostning kan sänka effektiviteten något, men överlag skulle jag påstå att värmeväxlaren är effektivare.
Vid plusgrader utomhus och på sommaren (enbart varmvatten) ger frånluftspumpen en besparing.

Nu är frågan vilket system som är effektivast betraktat under ett helt år. Jag anser att skillnaden inta kan vara så stor. Under sommarhalvåret måste varmvatten värmas direkt med el, men under stora delar av vinterhalvåret är en värmeväxlare effektivare.

Jag har svårt att se hur en frånluftsvärmepump för 75 tusen går att räkna hem, när man får ett FTX aggregat för 25 tusen.

De nyare frånluftspumpar som klarar att kyla frånluften till -15 grader är däremot effektivare även under vinterhalvåret. Kostnaden på över 100 tusen är dock tveksam.

Med ett luftflöde på 42l/s går det bara att få ut runt 800W extra om temperaturen på utgående luft sänks från 0 till -15 grader. Då känns en luft/luft eller luft/vattenvärmepump som en lönsammare investering.