|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Rörisoleraren
« skrivet: 29 augusti 2016, 20:59:34 »
Hej tyckte diskussionen var intressant.
Jag kom fram till att om värmeväxlaren är tillräckligt effektiv tex att vbut och kondenseringstemperaturen skiljer 1 grad
och vi pumpar runt vattnet så snabbt att Delta vbin - vbut skiljer 1 grad så kan gasen aldrig bli kondenserad till mer än ca 50 %.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 11 mars 2007, 14:38:17 »
Jag tror vi missförstår varandra, vi menar nog samma sak men har olika infallsvinkar.
Jag lägger nog ner diskussionen för denna gången.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 11 mars 2007, 09:21:32 »
Jag förstår inte riktigt vad du menar men enligt PerJ:s beräkningar så ökar COP på VP:n ju mer köldmediet underkyls vid samma VB-ut. Underkylningen hänger ihop med diff VB, ju större diff VB ju mer underkylning. Men COP minskar givetvis ju högre VB-ut och ökar tempdiff över radiatorerna över 5 ºC så sjunker deras värmeavgivning så det finns ett max då radiatorernas uteffekt balanseras av värmepumpens COP.
Ökad underkylning vid samma VB-ut betyder att VB-in måste minska vilket i sin tur betyder att medelvärdet sjunker. Värmen tas alltså ut vid i genomsnitt lägre temperatur. Kan man då tala om bättre COP? Det kan ju vara så att ökningen i COP ligger i den lägre temperaturen, inte i den ev. vinsten av ökad underkylning. Här bör man tänka på att värmeväxlarytan skall vara konstant och värmeövergångtalen för vätska är betydligt lägre än vid kondensation. Börjar man ändra värmeväxlarytan är det ju inte längre samma pump.
Skrivet av: messer
« skrivet: 10 mars 2007, 19:51:24 »
Hej CarlN
Jag ser det som att det enda som ändras är födet på VB, alltså om det flödet minskas så ökar diffen vilket borde innebära att VBut ökar och VBin minskar på så sätt blir medeltemperaturen densamma.
Du verkar att behålla VBut på samma temp oavsett flödet och då minskar förståss medeltemperaturen vid minskat flöde, vilket ger mindre värme på elementen.
Men då kan man väl inte säga att det är flödeshastigheten som man kollar på?
MVH
Messer
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 10 mars 2007, 16:39:26 »
Hej
Jag tror vi är rätt överens om att större deltaT ger bättre COP på VP:n men sämre värmeavgivning på radiatorerna.
Det du säger med detta är att ju mindre energi du tar ut desto bättre COP.
Jag tror att energiöverföringen är ganska lika oavsett flödeshastigheten under förutsättning att man inte tangerar max resp min temperaturerna.
Med max temp menar jag om man värmer upp vattnet till en temperatur nära den som finns i kondensorn.
Med min temp menar jag när vattnet i elementen sjunker nära rumstemperaturen.
När man sen kopplar ihop glide med diff temp på vatten in och vatten ut så tror jag det är fel.
För om det skulle ha betydelse så borde man tala om diff temp på vätskan (R407) i kondensorn inte på vattnet.
Jag undrar om vattnet värms 6 grader, hur mycket sänks då temperaturen i R407 i kondensorn ?
MVH
Messer
Jag förstår inte riktigt vad du menar men enligt PerJ:s beräkningar så ökar COP på VP:n ju mer köldmediet underkyls vid samma VB-ut. Underkylningen hänger ihop med diff VB, ju större diff VB ju mer underkylning. Men COP minskar givetvis ju högre VB-ut och ökar tempdiff över radiatorerna över 5 ºC så sjunker deras värmeavgivning så det finns ett max då radiatorernas uteffekt balanseras av värmepumpens COP. Sen kan man ju fundera på varför de flesta tillverkare av värmepumpar förordar en diff VB på ca 7-8 ºC, jag tror inte det är slumpen. Nibes VVM300 har t o m en varvtalsstyrd laddningspump som håller diff VB konstant, default är 8 ºC diff VB. Troligen är det runt 7-8 ºC diff VB som max COP nås på systemet VP-radiatorer.
Skrivet av: messer
« skrivet: 10 mars 2007, 11:52:02 »
Hej Jag tror vi är rätt överens om att större deltaT ger bättre COP på VP:n men sämre värmeavgivning på radiatorerna. Det du säger med detta är att ju mindre energi du tar ut desto bättre COP. Jag tror att energiöverföringen är ganska lika oavsett flödeshastigheten under förutsättning att man inte tangerar max resp min temperaturerna. Med max temp menar jag om man värmer upp vattnet till en temperatur nära den som finns i kondensorn. Med min temp menar jag när vattnet i elementen sjunker nära rumstemperaturen. När man sen kopplar ihop glide med diff temp på vatten in och vatten ut så tror jag det är fel. För om det skulle ha betydelse så borde man tala om diff temp på vätskan (R407) i kondensorn inte på vattnet. Jag undrar om vattnet värms 6 grader, hur mycket sänks då temperaturen i R407 i kondensorn ? MVH Messer
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 10 mars 2007, 10:24:40 »
Sh..t vilke respons på denna tråd. Men det har blivit väldigt tekniskt nu.
Kan någon av experterna sammanfatta allt skrivet, (helst i ett par enkla meningar) hur man bör justera sin radiator sida för en 407c pump.
Dvs väljer jag Högre flöde med lägre delta t eller lägre flöde med större delta t, för optimal COP.
Jag tror vi är rätt överens om att större deltaT ger bättre COP på VP:n men sämre värmeavgivning på radiatorerna. Min uppfattning är dock att mindre diff VB än 5 ºC bör man inte ha av 2 orsaker. 1. Radiatorernas värmeavgivning ökar inte särskillt mycker vid lägre tempdiff än ca 5 ºC på in och utgående radiatorvatten. 2. Jag tror att VP:ns effektivitet sjunker om diff VB över kondensorn är mindre än 5 ºC, fast andra har andra åsikter. Dock har jag sett både på min och på andras VP (med R407C) att uteffekten sjunker rejält på VP:n då VB-flödet ökas så att diff VB blir mindre än 5 ºC.
Skrivet av: Castrol
« skrivet: 10 mars 2007, 00:33:19 »
Hej
Utan att tala om större-mindre flöde så om du har CTC shunt styrning så kör din värmecirk så att huset blir lagom varmt.
Med den kurva som bäst passar ditt hus.
Ju högre hast din cirkpump går ju mer drar den själv i effekt. Så kör ej för högt flöde. Jämn varma element, som är svalare i nedre delen än övre. Sen kör du VP med lagom flöde som ger den värme effekt som behövs för att ej elpatron går in i onödan.
Min arbetskollega har CTC och körde först sin VP cirkpump max, men nu kör han den på läge 2 och det ger enl honom lagom flöde för att värma han panna. Det blir för hans del ca 7-800l/h. Max blir ca 1200l/h vilket är onödigt flöde som rusar genom tanken.
Skiktningen blir bättre med lägre flöde, som också viktigt för att ej elpatron skall gå in i onödan.
Är detta vad du vill veta? Det är min syn på saken.
Janne
Tack Janne men shuntlösning och ecologic innebär att du använder flytande kondensering, shunten används enbart när spetsvärmen går in. Då stängs pannan och värms upp för att sedan shunta ut efter behov. (VP sitter i serie med radiatorerna.) Därav min fråga som altså är aktuell även i mitt fall.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 09 mars 2007, 21:45:29 »
Hej
Utan att tala om större-mindre flöde så om du har CTC shunt styrning så kör din värmecirk så att huset blir lagom varmt.
Med den kurva som bäst passar ditt hus.
Ju högre hast din cirkpump går ju mer drar den själv i effekt. Så kör ej för högt flöde. Jämn varma element, som är svalare i nedre delen än övre. Sen kör du VP med lagom flöde som ger den värme effekt som behövs för att ej elpatron går in i onödan.
Min arbetskollega har CTC och körde först sin VP cirkpump max, men nu kör han den på läge 2 och det ger enl honom lagom flöde för att värma han panna. Det blir för hans del ca 7-800l/h. Max blir ca 1200l/h vilket är onödigt flöde som rusar genom tanken.
Skiktningen blir bättre med lägre flöde, som också viktigt för att ej elpatron skall gå in i onödan.
Är detta vad du vill veta? Det är min syn på saken.
Janne
Skrivet av: Castrol
« skrivet: 09 mars 2007, 21:23:17 »
Sh..t vilke respons på denna tråd. Men det har blivit väldigt tekniskt nu.
Kan någon av experterna sammanfatta allt skrivet, (helst i ett par enkla meningar) hur man bör justera sin radiator sida för en 407c pump.
Dvs väljer jag Högre flöde med lägre delta t eller lägre flöde med större delta t, för optimal COP.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 mars 2007, 08:14:39 »
OK, försöker igen:
Om skillnaden mellan VBut - VBin är större än glide så borde det inte finnas något som pressar upp Tdew högre än högsta temp på ytan i kondensorn (om inte VP fyllts på med så mycket köldmedia att vätskan helt fyller upp kondensorn), jag antar här att högsta yttemp i kondensorn är strax över VBut. Då borde väl Tdew vara strax över VBut?
Om skillnaden mellan VBut - VBin är mindre än glide så borde Tbubble vara strax över VBin, jag har svårt att tro att det blir någon underkylning i detta fall.
Ja i bägge fallen. I fall b beror underkylningen på hur mycket vätska det finns i kondensorn. Finns det knappt någon vätska kan det inte bli någon underkylning, det finns ju ingen värmeöverförande yta i kontakt med köldmedievätskan.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 08 mars 2007, 15:15:45 »
OK, försöker igen:
Om skillnaden mellan VBut - VBin är större än glide så borde det inte finnas något som pressar upp Tdew högre än högsta temp på ytan i kondensorn (om inte VP fyllts på med så mycket köldmedia att vätskan helt fyller upp kondensorn), jag antar här att högsta yttemp i kondensorn är strax över VBut. Då borde väl Tdew vara strax över VBut?
Om skillnaden mellan VBut - VBin är mindre än glide så borde Tbubble vara strax över VBin, jag har svårt att tro att det blir någon underkylning i detta fall.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 mars 2007, 14:49:36 »
Hej
Jag Googlade på "Kalina cycle" och hittade 92200 olika träffar.
Jag tittade lite lätt vad det var dom handlade om, det verkar vara nått omatt skapa elektrisk energi från geotermisk värme genom någon process som använder ammoniak och vatten.
Det är diagrammen över temperatur/avgiven energi som visar vad jag försöker beskriva. Avståndet mellan värmekällans och arbetsmediets arbetslinjer representerar en förlust. Ju mer de kan följa varandra desto mindre potentiella förluster finns det i processen. I och med att arbetslinjen för köldmedier med glide lutar i ett temperatur/entalpidiagram kan man få en process med lägre förluster än om köldmediet kondenserade vid konstant temperatur. Det motsvaras av att ammoniak-vattenblandningen i Kalinacykeln förångas med glide. Det är det som gör att arbetscykeln blir mer ideal.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 mars 2007, 14:24:02 »
Varför blir T-bubble medelvärdet mellan VB-in och VB-ut?
Det råkade bara bli så med de siffervärden jag valde, behöver inte vara så. T-bubble är Tdew- glide.
Underkyler man inte köldmediet så borde T-bubble ligga strax över VB-in?
Beror på värmebärarflödet, stämmer om flödet är högt (dvs arbetslinjen i ett temperatur/entalpidiagram nästan horisontell. Med lågt värmebärarflöde kan de blir stor skillnad
Jag har den uppfattningen att T-dew blir strax över VBut om inte VBut - VBin är mindre än glide. Då blir T-dew ca VBin + glide.
Förstår inte riktigt vad som menas .. om inte ... mindre än .. blev för komplicerat.
Om VBut - VBin är större än glide så blir underkylningen ca (VBut - VBin) - glide.
Det finns ingen sådan relation, det beror på värmebärarflödet och temperaturfallet över värmeväxlaren. Skulle tro att underkylningen mer är en funktion av mängden köldmedium, vätskenivån i kondensorn men är inte helt säker där.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 08 mars 2007, 13:47:25 »
Bara för att ta ett exempel, vi har en värmeväxlare som överför en viss effekt vid 5 graders medeltemperaturdifferens. Köldmediets glide är för enkelhetens skull 10 grader och Tdew 50 grader. Om köldmediet kommer in i kondensorn som mättad ånga och inte är underkylt vid utloppet blir Tbubble 40, VBin 35 och VBut 45. Medelvärdet av VBin och VBut är 40 grader.
Varför blir T-bubble medelvärdet mellan VB-in och VB-ut? Underkyler man inte köldmediet så borde T-bubble ligga strax över VB-in? Jag har den uppfattningen att T-dew blir strax över VBut om inte VBut - VBin är mindre än glide. Då blir T-dew ca VBin + glide. Om VBut - VBin är större än glide så blir underkylningen ca (VBut - VBin) - glide.
Skrivet av: messer
« skrivet: 08 mars 2007, 13:42:19 »
Hej
Jag Googlade på "Kalina cycle" och hittade 92200 olika träffar.
Jag tittade lite lätt vad det var dom handlade om, det verkar vara nått omatt skapa elektrisk energi från geotermisk värme genom någon process som använder ammoniak och vatten.
Måste säga att det gav mig inget angående glide.
Roland kan du inte ge referens till passusar som vi kan läsa och se vad du ha läst.
Det är omöjligt att anse att som du skriver "det finns en del dokument där som rätt lästa förklarar vad det handlar om" skulle vara informativt för att förstå det som diskuteras här.
"det finns en del dokument där som rätt lästa förklarar vad det handlar om" betyder ju att vi skall läsa den text du läst utan att veta vilken text som avses och dessutom måste vi tolka texten på det sätt som du tycker att den skall tolkas.
MVH
Messer
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 mars 2007, 10:04:43 »
Så för samma VB-ut så borde kondenseringstrycket vara högre om T-dew > VB-ut jämfört med om T-dew ≈ VB-ut vilket leder till högre effektförbrukning på kompressorn och något sämre köldmedieflöde = sämre COP.
Vill man ha VB-ut så nära T-dew som möjligt måste man öka temperaturdifferensen i andra änden av värmeväxlaren, dvs sänka VB-in. Men det man vill ha är en viss värmeavgivning från radiatorerna som något förenklat är proportionell mot medelvärdet av VB-in och VB-ut. Bara för att ta ett exempel, vi har en värmeväxlare som överför en viss effekt vid 5 graders medeltemperaturdifferens. Köldmediets glide är för enkelhetens skull 10 grader och Tdew 50 grader. Om köldmediet kommer in i kondensorn som mättad ånga och inte är underkylt vid utloppet blir Tbubble 40, VBin 35 och VBut 45. Medelvärdet av VBin och VBut är 40 grader. Minskas värmebärarflödet så att VBut blir 49 grader måste VBin sjunka till 26 för att logaritmiska medeltemperaturdifferensen fortfarande skall vara 5 grader. Medelvärdet av VBin och VBut blir 37,5 grader. Radiatorerna avger mindre värme vilket innebär att T-dew och T-bubble måste höjas 2,5 grader för att samma effekt skall avges från radiatorerna.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 08 mars 2007, 09:14:34 »
Jag förstår inte varför deltaT på värmebäraren ska vara lika med gliden.
Googla på "Kalina cycle", det finns en del dokument där som rätt lästa förklarar vad det handlar om. Det är det faktum att det är en temperaturskillnad mellan bubbelpunkten och daggpunkten som gör att det blir så. Är det ett linjärt samband mellan temperatur och värmeinnehåll för köldmediet och värmebäraren blir det en minst irreversibel process i värmeväxlaren när Tdew - Vbut = Tbubble - Vbin. Det kan också uttryckas så att man vill ha så hög medeltemperatur på radiatorerna som möjlig givet värden på Tdew och Tbubble som ju bestäms av vad det är för köldmedium och trycket i kondensorn. Det gäller då att hitta värden på VBut och VB in så att (VBut+VBin)/2 maximeras samtidig som logaritmiska medelT är konstant. Har inte räknat själv men maximum skall då bli för lika temperaturdifferens i värmeväxlarens bägge ändar.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 08 mars 2007, 07:51:02 »
Jag är fortfarande övertygad om att du missar en grej Per.
T-bubble kan omöjligt ligga lägre än VB-in, och om T-dew = T-bubble + glide så ökar skillnaden mellan T-dew och VB-ut ju mindre skillnaden är mellan VB-in och VB-ut.
Rent teoretiskt så ska effekten på kondensorn då öka men det finns en faktor till, kompressorn. Kompressorns in-effekt ökar och köldmediets flöde borde minska något då trycket i kondensorn ökar.
Så för samma VB-ut så borde kondenseringstrycket vara högre om T-dew > VB-ut jämfört med om T-dew ≈ VB-ut vilket leder till högre effektförbrukning på kompressorn och något sämre köldmedieflöde = sämre COP.
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2007, 20:45:37 »
Om man har en shunt till radiatorerna spelar igentligen ingen roll. Shunten monteras så att den blandar in kallt vbr vatten till vbf. Det varma vattnet tas från samma anslutning på acken som vpf. Det kalla "överskotts" vbr vattnet ansluts till samma anslutning som vpr.
Borde rita en skiss, men måste iväg...
Följer tråden med stort intresse. En skiss vore fantastiskt bra  .
Skiss
Skrivet av: Gäst 999
« skrivet: 07 mars 2007, 20:44:25 »
en fläktkonvektor på returen ute i garaget skulle va bra alltså..... 
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2007, 20:33:19 »
Jag har en känsla av att just köldmedie med glide inte riktigt beter sig som icke-sammansatta köldmedier utan kräver en större tempdiff på kondensorn för att funka optimalt.
Det är rätt. Bortser man från underkylning av vätskan och att ångan är överhettad när den kommer in i kondensorn skall deltaT för VB vara lika med gliden för bästa verkningsgrad. Värmeväxlarens kapacitet utnyttjas bäst då.
Är gliden lika med noll, dvs köldmediet består av bara en komponent eller är en azeotrop, kan delta VB vara mindre.
Vad är din teori bakom påståendena ovan?
Vilken verkningsgrad är det som avses?
PerJ
Den verkningsgrad som avses är för den termodynamiska cykeln. Bakgrunden till teorin är att arbetslinjerna i ett temperatur-entalpidiagram då kommer så nära varandra som möjligt givet en viss storlek på värmeväxlaren. Ökat avstånd betyder ökade förluster, jag vill hänvisa till diagrammet i Excelfilen och förklaringen till det i ett inlägg långt tillbaka i den här tråden.
Att det verkligen är så visas av att anläggningar för förvätskning av naturgas numer använder blandade köldmedier med sådan sammansättning att köldmediet så nära som möjligt följer naturgasen i ett temperatur-entalpidiagram. Ett problem är att värmeväxlarna måste kunna hantera tvåfasflöde.
Har för mig att jag har läst någonstans att pumpar med koldioxid som arbetsmedium kan arbeta effektivt med betydligt större värden på deltaT för VB i och med att koldioxiden är i överkritiskt tillstånd.
Jag förstår inte varför deltaT på värmebäraren ska vara lika med gliden. Effekten på en kondensor Q = k*A*LogT Q = effekt k = värmeövergångstal A= kondensorns yta LogT= logaritmiska medeltemperaren Motströms R407c kondensor LogT = ((Tdew-Vbut)-(Tbubble-Vbin))/(LN((Tdew-Vbut)/(Tbubble-Vbin)) Vbin=värmebärare in VBut=värmebärare ut Tdew= köldmediets dewpoint, (övre gränskurvan) Tbubble = köldmediets bubblepoint, (undre gränskurvan) (För azeotrop så är Tdew=Tbubble, likaså köldmedier som endast besår av ett ämne såsom R134a)) Ytan A i en bestämd kondensor är konstant Värmeövergångstalet, k, är relativt konstant i beroende på temperaturdifferansen. Alltså är effekten mer eller mindre proportionell mot logaritmiska medeltemperaturen i kondensorn. Sänker man Delta T på kondensorn så sjunker VBut, om VBin är konstant. Detta innebär att logaritmiska medeltemperaturen stiger när man sänker deltaT, kondensorns effekt ökar, alternativt kondenseringstemperaturen sjunker. Gör man däremot tvärt om och håller VBut konstant och man sänker Delta T så kommer VBin att stiga. Detta innebär att logaritmiska medeltemperaturen sjunker när man sänker deltaT. Kondensorns effekt minskar, alternativt så stiger kondenseringstemperaturen för att hålla konstant effekt. När det gäller deltaT på CO2 maskiner: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=3669.0Där är kravet för att få bra verkningsgrad låga VBin, vad VBut är är mindre intressant. PerJ
Skrivet av: esox71
« skrivet: 07 mars 2007, 13:51:05 »
Om man har en shunt till radiatorerna spelar igentligen ingen roll. Shunten monteras så att den blandar in kallt vbr vatten till vbf. Det varma vattnet tas från samma anslutning på acken som vpf. Det kalla "överskotts" vbr vattnet ansluts till samma anslutning som vpr.
Borde rita en skiss, men måste iväg...
Följer tråden med stort intresse. En skiss vore fantastiskt bra .
Skrivet av: Roland
« skrivet: 07 mars 2007, 08:46:27 »
Jag har en känsla av att just köldmedie med glide inte riktigt beter sig som icke-sammansatta köldmedier utan kräver en större tempdiff på kondensorn för att funka optimalt.
Det är rätt. Bortser man från underkylning av vätskan och att ångan är överhettad när den kommer in i kondensorn skall deltaT för VB vara lika med gliden för bästa verkningsgrad. Värmeväxlarens kapacitet utnyttjas bäst då.
Är gliden lika med noll, dvs köldmediet består av bara en komponent eller är en azeotrop, kan delta VB vara mindre.
Vad är din teori bakom påståendena ovan?
Vilken verkningsgrad är det som avses?
PerJ
Den verkningsgrad som avses är för den termodynamiska cykeln. Bakgrunden till teorin är att arbetslinjerna i ett temperatur-entalpidiagram då kommer så nära varandra som möjligt givet en viss storlek på värmeväxlaren. Ökat avstånd betyder ökade förluster, jag vill hänvisa till diagrammet i Excelfilen och förklaringen till det i ett inlägg långt tillbaka i den här tråden. Att det verkligen är så visas av att anläggningar för förvätskning av naturgas numer använder blandade köldmedier med sådan sammansättning att köldmediet så nära som möjligt följer naturgasen i ett temperatur-entalpidiagram. Ett problem är att värmeväxlarna måste kunna hantera tvåfasflöde. Har för mig att jag har läst någonstans att pumpar med koldioxid som arbetsmedium kan arbeta effektivt med betydligt större värden på deltaT för VB i och med att koldioxiden är i överkritiskt tillstånd.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 06 mars 2007, 23:20:16 »
Se test resultat vid olika flöden och dess temp.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 06 mars 2007, 20:23:38 »
hej skall vi göra mätning på min compressor till ack tank med olika flöde.Avläsning förångntemp sugastemp vätskeledn temp returtemp VB diff VB Samtidigt avb läses temp kont i Ack tanken. Kan börja med att kyla ner tanken med pool vatten går mycket fort. Tar ner mina 500l till 25 grader och värmer det sen upp till 50 grader under olika förlopp. Med ca 5-6kW värme som jag ocjså kan avläsa tillsammans med förbrukad effekt tar det ca 1h att värma upp 10 grader vid ingen förbrukad effekt. Min rad värme kan jag stänga från detta så kompressorn endast går till tanken.test körning vid +7,1 ute med start flöde 1150l/h mot ack tank 500l. retur temp 23,5 gr. Värde start.( körfallet beräkn 4,83 kW värme)
Förångn -13,6 sugas temp 11,8 vätskeledntemp 24,6 hetgas 96,4 returtemp 23,5 diff 3,2 förbr VP 3,5A flöde 1150l/h
.............-13,8..................11,8...................... 24,4...........95,8...............23,3......3,4.
.............-13,7..................11,8...................... 24,4...........95,8...............23,2......3,5.
( körfallet beräkn 4,83 kW värme)
Förångn -13,7 sugas temp 11,8 vätskeledntemp 24,3 hetgas 94,5 returtemp 22,6 diff 4,7 förbr VP 3,5A flöde 885l/h
.............-13,6..................11,7...................... 24,6...........94,5...............22,8......4,6.
.............-13,6..................11,7...................... 24,9...........95,5...............23,2......4,6.
( körfallet beräkn 4,85 kW värme)
Förångn -13,6 sugas temp 11,8 vätskeledntemp 26,0 hetgas 95,8 returtemp 23,7 diff 5,6 förbr VP 3,6A flöde 680l/h
.............-13,4..................11,9...................... 26,3...........95,8...............24,0......6,0.
.............-13,2..................11,9...................... 26,5...........96,4...............24,2......6,1.
( körfallet beräkn 4,89 kW värme)
Förångn -12,8 sugas temp 12,1 vätskeledntemp 28,5 hetgas 97,0 returtemp 25,3 diff 8,2 förbr VP 3,6A flöde 480l/h
.............-12,8..................12,1...................... 28,6...........97,6...............25,5......8,5.
( körfallet beräkn 4,89 kW värme)
Efter detta stopp av VP hög temp framledning vilket kommer vid 56 gr.
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 06 mars 2007, 20:06:53 »
Jag har en känsla av att just köldmedie med glide inte riktigt beter sig som icke-sammansatta köldmedier utan kräver en större tempdiff på kondensorn för att funka optimalt.
Det är rätt. Bortser man från underkylning av vätskan och att ångan är överhettad när den kommer in i kondensorn skall deltaT för VB vara lika med gliden för bästa verkningsgrad. Värmeväxlarens kapacitet utnyttjas bäst då.
Är gliden lika med noll, dvs köldmediet består av bara en komponent eller är en azeotrop, kan delta VB vara mindre.
Vad är din teori bakom påståendena ovan? Vilken verkningsgrad är det som avses? PerJ
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 06 mars 2007, 19:28:55 »
När VB-diffen blir för låg tappar kondensorn sin förmåga att ge någon nämnvärd underkylning utan vätskan som lämnar kondensorn är mer eller mindre vid mättningstillstånd.
Du påstår att det är brist på underkylning som gör att VP:n tappar i uteffekt, men i dina beräkningar så står underkylningen för en ganska liten del av totala uteffekten, jag har svårt att tro att denna lilla skillnad verkligen påverkar så jättemycket.
Har du verkligen testat R407C i lab miljö och kollat hur den beter sig då tempdiff över kondensorn minskar under gliden?
Jag har en känsla av att just köldmedie med glide inte riktigt beter sig som icke-sammansatta köldmedier utan kräver en större tempdiff på kondensorn för att funka optimalt.
För att förtydliga så har jag använt R407c i alla beräkningar, använt Copeland beräkningsprogram för scroll kompressorn, samt AlfaLavals beräkningsprogram för kondensorn. Det som inte är med i beräkningen är förångaren, det som händer när man sänker vätsketemperaturen innan expansionsventilen är att temperaturen sjunker vid förångarens inlopp efter expansionsventilen. Om förångarens effekt och värmeövergångstalet är konstant så innebär det att logaritmiska medeltemperaturdifferansen är konstant. Sjunker ingående temperatur i förångaren så kommer det att kompenseras med ett högre förångningstryck i förångaren som ger lite mer effekt. Redan i mitt första inlägg så skrev jag typ att ska man komma längre så måste man göra labbtester på komplett system inkl raddar. I grunden har jag den uppfattningen att temperaturdifferansen på vb inte ska vara för låg. Sen om det är 6 K eller 10 K är inte hela värden. Första gången jag körde R407c i labbmiljö var våren 1994. Har sedan vid ytterligare några tillfällen kört R407c i labbmiljö även på ganska stora aggregat 800-1000 kW ett antal hundra timmar. Det största aggregat med R407c jag kört var på 5500 kW värmeeffekt. Det vi testade var mest aggregatets totala verkningsgrad och mindre på enskilda komponenters prestanda. PerJ
Skrivet av: Roland
« skrivet: 06 mars 2007, 09:03:41 »
Jag har en känsla av att just köldmedie med glide inte riktigt beter sig som icke-sammansatta köldmedier utan kräver en större tempdiff på kondensorn för att funka optimalt.
Det är rätt. Bortser man från underkylning av vätskan och att ångan är överhettad när den kommer in i kondensorn skall deltaT för VB vara lika med gliden för bästa verkningsgrad. Värmeväxlarens kapacitet utnyttjas bäst då. Är gliden lika med noll, dvs köldmediet består av bara en komponent eller är en azeotrop, kan delta VB vara mindre.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 06 mars 2007, 07:49:12 »
När VB-diffen blir för låg tappar kondensorn sin förmåga att ge någon nämnvärd underkylning utan vätskan som lämnar kondensorn är mer eller mindre vid mättningstillstånd.
Du påstår att det är brist på underkylning som gör att VP:n tappar i uteffekt, men i dina beräkningar så står underkylningen för en ganska liten del av totala uteffekten, jag har svårt att tro att denna lilla skillnad verkligen påverkar så jättemycket. Har du verkligen testat R407C i lab miljö och kollat hur den beter sig då tempdiff över kondensorn minskar under gliden? Jag har en känsla av att just köldmedie med glide inte riktigt beter sig som icke-sammansatta köldmedier utan kräver en större tempdiff på kondensorn för att funka optimalt.
Skrivet av: Avensis
« skrivet: 05 mars 2007, 22:37:36 »
Mycket teori, men jag har lärt en massa saker. Inte ha för lågt delta. Då måste cirkpumpen arbeta mycket och brukar mer ström. Inte ha för lågt delta. Värmepumpen gillar det inte. Inte låta vb returen gå direkt in i acktanken. Låta den gå till vpr och bara över/underskott till acktanken. Inte låta vp framledning gå direkt in i acktanken. Låta den gå till vb framledning och ge bara över/underskott till acktanken. Anpassa läge på vb cirkpump och vp cirkpump så att differensen inte blir för stor. Är det här nån sorts hemligheter inom bransjen?? CTC vet nog inte om dessa regler och om dom vet, har dom brutit många i designet av min EcoHeat. Jag har redesignat med en extra acktank. Hur bra det blir, vet jag ju inte, men PerJ ser ut till att ha koll på mycket inom VP:ar och kan kanske kommentera designet i det här ämnet: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=13109.0 Vill det här kunna bli bra? I alla fall bättre än tidigare? Avensis
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 05 mars 2007, 19:55:16 »
R407C är ju sammansatt av flera köldmedie med en liten skillnad i förångningstemp vid samma tryck. Jag vet så mycket att just denna egenskap utnyttjas vid destillering av vätskor. Borde det inte bli en destilleringseffekt om tempdiff VB över kondensorn är för liten. En del av den mer lättflyktiga fraktionen av R407C stannar i gasfas och bara den "tyngre" fraktionen följer helt med till förångaren?
Det är helt riktigt inte samma sammansättning på vätske- och gasfasen i kondensorn utan gasfasen innehåller mer av de lättflyktiga komponenterna i en relation som bestäms av jämvikten mellan gas och vätska. Men det är ett stationärt tillstånd, det avgår med vätskan från kondensorn lika stora mängder av komponenterna som tillförs från kompressorn. Kondenseringen är fullständig. Att gasen i kondensorn har något högre halt av lättflyktiga komponenter spelar ingen roll för kondensorns funktion, de lättflyktiga komponenterna kondenserar de också.
Jag är inte så säker på att förhållandet mellan de tunga och lätta komponenterna är ovesentligt för värmepumpens funktion, men det är mer en känsla jag har, jag har inga belägg för detta mer än empiriska tester. Uteffekten verkar sjunka rätt drastiskt då diff VB går under ca 5 ºC. 
Och ju större diff VB det är över kondensorn, ju lättare är det för de lätta komponenterna att kondensera ut och jämna ut förhållandet mellan kondensor och förångare borde det vara.
Jag tror att dina empiriska tester är mer eller mindre rätt. Det som händer när man sänker diff VB är att kondenseringstemperaturen stiger, det var resultatet jag visade länger upp i tråden när jag höll utgående VB konstant. Jag hade själv räknat på en scroll kompressor, hade det suttit en kolvkompressor i anläggningen så hade värmeeffekten sjunkit ytterligare. När VB-diffen blir för låg tappar kondensorn sin förmåga att ge någon nämnvärd underkylning utan vätskan som lämnar kondensorn är mer eller mindre vid mättningstillstånd. PerJ
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 05 mars 2007, 19:46:19 »
Ytterligare en kommentar kring ofullständig kondensering:
R407C är ju sammansatt av flera köldmedie med en liten skillnad i förångningstemp vid samma tryck. Jag vet så mycket att just denna egenskap utnyttjas vid destillering av vätskor. Borde det inte bli en destilleringseffekt om tempdiff VB över kondensorn är för liten. En del av den mer lättflyktiga fraktionen av R407C stannar i gasfas och bara den "tyngre" fraktionen följer helt med till förångaren?
Det innebär inte att det kommer bubblor i synglaset, gas är som bekant lättare än vätska så gasen stannar i kondensorn. Men kondenseringen blir inte fullständig och COP sjunker drastiskt.
Så tänker jag mig ofullständig kondensering, en skillnad i sammansättningen mellan förångaren och kondensorn med en högre halt av den tyngre fraktionen av R407C i förångaren och motsvarande lägre halt av den tyngre fraktionen i kondensorn.
Du har rätt att detta kan hända att man får ansamling i kondensorn av en köldmediekomponet. Men för att detta ska kunna hända i kondensorn krävs låga hastigheter i kondensorn där gasen med den högsta kondenseringstemperaturen kan samlas utan att ryckas med. Bara för att få en känsla för de gasflöden som vi har i anläggningen så skulle jag tro att gashastigheten i tryckledningen mellan kompressor och kondensor ligger mellan 10-15 m/s I en plattvärmeväxlarkondensor, som vi har i våra villavärmepumpar, så är hastigheterna höga, det finns inget ställe där vissa delar av gasen kan upplagras. Har man däremot tubpannekondensorer med låga hastigheter, ett tubpaket som sitter i en "stor" mantel så kan ganska stora mängder gas samlas. PerJ
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 05 mars 2007, 19:32:52 »
PerJ.
Jag får fortfarande inte ihop detta, hur kan du räkna på en kondenseringstemp som är högre än VB-ut, hur funkar egentligen detta?
I min värld så kondenserar köldmediet mot ytan på kondensorn som rimligen borde ha nästan samma temp som VB, i toppen på kondensorn blir det då ungefär samma temp som VB-ut. Någon tiondel högre kondenseringstemp kan det säkert bli på grund av värmeöverföringsgradienter men inte mer, eller? 
Hur kan då köldmediet kondensera till en högre temp än vad ytan i kondensorn har?
För att kondensera köldmediet så måste man bortföra energi från köldmediet. Värme kan bara gå från varmt till kallt enligt fysiken. Alltså måste kondenseringstemperaturen vara högre än väggtemperaturen i kondensorn. (annars skulle man värma köldmediet) PerJ
Skrivet av: Roland
« skrivet: 05 mars 2007, 16:33:54 »
Det jag menar är att om diff VB är för låg så utnyttjas inte köldmediets hela glide.
Om inte hela gliden utnyttjas i kondensorn så borde rimligen en viss fasseparation (eller uppdelning av faskoncentration) ske mellan de "lättare" och "tyngre" komponenterna av köldmediet.
Diff på VB kan inte påverka köldmediets glide. Det är samma temperaturskillnad mellan början och slut på köldmediets kondensation då den bestäms av sammansättningen. Delar av kondenseringen måste ske vid högre temperatur än VB-f, värme leds ju bara från högre till lägre temperatur. Jag tror att misstaget i resonemanget är orsakat av tron att först kondenserar den högkokande komponenten ut, sedan den med låg kokpunkt. I själva verket är det hela tiden en blandning som kondenserar ut men sammansättningen ändras under kondensationens gång.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 05 mars 2007, 13:45:53 »
Jag ska använda ett annat uttryck än ofullständig kondensering som verkar innebära att gasbubblor når expansionsventilen.
Det jag menar är att om diff VB är för låg så utnyttjas inte köldmediets hela glide.
Om inte hela gliden utnyttjas i kondensorn så borde rimligen en viss fasseparation (eller uppdelning av faskoncentration) ske mellan de "lättare" och "tyngre" komponenterna av köldmediet.
Jag har funderat och kommit fram till en teori om varför kondensering kan ske vid en högre temp än VB-f (vilket försämrar COP och uteffekt). Om fasseparationen blir för stor så ökar den lättare komponenten trycket i kondensorn, eftersom koncentrationen av denna komponent är större här. Den lätta komponenten vill heller inte kondensera ut eftersom VB-r (i botten på kondensorn) är för hög för att det ska ske. Kompressorn får då jobba mot ett högre tryck och kondenseringstemp blir högre än VB-f.
Detta borde rimligen också besvara min egen fråga om hur kondenseringstemp kan bli högre än VB-f.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 05 mars 2007, 12:28:36 »
R407C är ju sammansatt av flera köldmedie med en liten skillnad i förångningstemp vid samma tryck. Jag vet så mycket att just denna egenskap utnyttjas vid destillering av vätskor. Borde det inte bli en destilleringseffekt om tempdiff VB över kondensorn är för liten. En del av den mer lättflyktiga fraktionen av R407C stannar i gasfas och bara den "tyngre" fraktionen följer helt med till förångaren?
Det är helt riktigt inte samma sammansättning på vätske- och gasfasen i kondensorn utan gasfasen innehåller mer av de lättflyktiga komponenterna i en relation som bestäms av jämvikten mellan gas och vätska. Men det är ett stationärt tillstånd, det avgår med vätskan från kondensorn lika stora mängder av komponenterna som tillförs från kompressorn. Kondenseringen är fullständig. Att gasen i kondensorn har något högre halt av lättflyktiga komponenter spelar ingen roll för kondensorns funktion, de lättflyktiga komponenterna kondenserar de också.
Jag är inte så säker på att förhållandet mellan de tunga och lätta komponenterna är ovesentligt för värmepumpens funktion, men det är mer en känsla jag har, jag har inga belägg för detta mer än empiriska tester. Uteffekten verkar sjunka rätt drastiskt då diff VB går under ca 5 ºC. Och ju större diff VB det är över kondensorn, ju lättare är det för de lätta komponenterna att kondensera ut och jämna ut förhållandet mellan kondensor och förångare borde det vara.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 05 mars 2007, 12:17:40 »
R407C är ju sammansatt av flera köldmedie med en liten skillnad i förångningstemp vid samma tryck. Jag vet så mycket att just denna egenskap utnyttjas vid destillering av vätskor. Borde det inte bli en destilleringseffekt om tempdiff VB över kondensorn är för liten. En del av den mer lättflyktiga fraktionen av R407C stannar i gasfas och bara den "tyngre" fraktionen följer helt med till förångaren?
Det är helt riktigt inte samma sammansättning på vätske- och gasfasen i kondensorn utan gasfasen innehåller mer av de lättflyktiga komponenterna i en relation som bestäms av jämvikten mellan gas och vätska. Men det är ett stationärt tillstånd, det avgår med vätskan från kondensorn lika stora mängder av komponenterna som tillförs från kompressorn. Kondenseringen är fullständig. Att gasen i kondensorn har något högre halt av lättflyktiga komponenter spelar ingen roll för kondensorns funktion, de lättflyktiga komponenterna kondenserar de också.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 05 mars 2007, 11:08:57 »
Ytterligare en kommentar kring ofullständig kondensering:
R407C är ju sammansatt av flera köldmedie med en liten skillnad i förångningstemp vid samma tryck. Jag vet så mycket att just denna egenskap utnyttjas vid destillering av vätskor. Borde det inte bli en destilleringseffekt om tempdiff VB över kondensorn är för liten. En del av den mer lättflyktiga fraktionen av R407C stannar i gasfas och bara den "tyngre" fraktionen följer helt med till förångaren?
Det innebär inte att det kommer bubblor i synglaset, gas är som bekant lättare än vätska så gasen stannar i kondensorn. Men kondenseringen blir inte fullständig och COP sjunker drastiskt.
Så tänker jag mig ofullständig kondensering, en skillnad i sammansättningen mellan förångaren och kondensorn med en högre halt av den tyngre fraktionen av R407C i förångaren och motsvarande lägre halt av den tyngre fraktionen i kondensorn.
Skrivet av: Avensis
« skrivet: 05 mars 2007, 08:44:29 »
Om man har en shunt till radiatorerna spelar igentligen ingen roll. Shunten monteras så att den blandar in kallt vbr vatten till vbf. Det varma vattnet tas från samma anslutning på acken som vpf. Det kalla "överskotts" vbr vattnet ansluts till samma anslutning som vpr.
Då fattade jag
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 05 mars 2007, 07:06:14 »
PerJ. Jag får fortfarande inte ihop detta, hur kan du räkna på en kondenseringstemp som är högre än VB-ut, hur funkar egentligen detta? I min värld så kondenserar köldmediet mot ytan på kondensorn som rimligen borde ha nästan samma temp som VB, i toppen på kondensorn blir det då ungefär samma temp som VB-ut. Någon tiondel högre kondenseringstemp kan det säkert bli på grund av värmeöverföringsgradienter men inte mer, eller? Hur kan då köldmediet kondensera till en högre temp än vad ytan i kondensorn har?
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 05 mars 2007, 06:51:45 »
[/quote]
Mycket möjligt att jag inte fattar det här, men om man har ett system med acktank och shunt, måste väl vpf vara lite varmare än vbf?
Att koppla i hop vbr och vpr och bara låta över/underskott gå in i tanken är bra, men om man kopplar ihop vbf och vpf då vill det iaf i mitt system ge en för hög framledningstemperatur. På lägsta läge för kompressorns cirkpump är vpf ca 8 grader högre än vpr. På lägsta läge är också flödet vpf-/pr ca 4 gånger mer än vbf/vbr
Jag kan då inte koppla vpf direkt till vbf, men måste inom ack och därefter till shunt/vbf.
Hela poenget med shunt är då att shunta ut exact inställd vbf från ack?
[/quote]
Om man har en shunt till radiatorerna spelar igentligen ingen roll. Shunten monteras så att den blandar in kallt vbr vatten till vbf. Det varma vattnet tas från samma anslutning på acken som vpf. Det kalla "överskotts" vbr vattnet ansluts till samma anslutning som vpr.
Borde rita en skiss, men måste iväg...
PerJ
Skrivet av: Avensis
« skrivet: 05 mars 2007, 00:08:57 »
idag är det 3 pumpar
1 till tank från vp
1 st till källarvåning som är en shuntgrupp
1 st till markplan som är en shuntgrupp
Det vill säga i ditt fall bör anslutningarna på tanken för vpf och vbf kopplas ihop utanför tanken, sen ska bara över/underskott gå in i tanken. Samma med vbr och vpr.
vpf är varmare än vbf, verkar onödigt.
PerJ
Mycket möjligt att jag inte fattar det här, men om man har ett system med acktank och shunt, måste väl vpf vara lite varmare än vbf? Att koppla i hop vbr och vpr och bara låta över/underskott gå in i tanken är bra, men om man kopplar ihop vbf och vpf då vill det iaf i mitt system ge en för hög framledningstemperatur. På lägsta läge för kompressorns cirkpump är vpf ca 8 grader högre än vpr. På lägsta läge är också flödet vpf-/pr ca 4 gånger mer än vbf/vbr Jag kan då inte koppla vpf direkt till vbf, men måste inom ack och därefter till shunt/vbf. Hela poenget med shunt är då att shunta ut exact inställd vbf från ack?
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 04 mars 2007, 22:35:01 »
idag är det 3 pumpar
1 till tank från vp
1 st till källarvåning som är en shuntgrupp
1 st till markplan som är en shuntgrupp
pumpen går i princip bara när ngn kallar på full shunt + en liten programsnutt i PLC:n
vbf går ut 20 cm från toppen
vpf 20 cm under den
vbr 30 cm under den
vpr i botten
tank med solslinga i botten samt förvärmningslinga + toppslinga för vv
elementen är av den typen som har ett kopparrör fastsatt på baksidan av en konvektorplåt, så ngt DT över elementen är nog inte så lätt (innehåller kanske 1 liter vatten)
Att du tappar temperatur mellan vpf och vbf beror med stor sannorlikhet på hur tanken är ansluten till systemet. För det första så ska man normalt köra så lite vatten in och ut ur tanken som möjligt. Det vill säga i ditt fall bör anslutningarna på tanken för vpf och vbf kopplas ihop utanför tanken, sen ska bara över/underskott gå in i tanken. Samma med vbr och vpr. Sen verkar du ha HE raddar... Nåja, jag skulle iallfall försöka strypa ned flödet något. PerJ
Skrivet av: tracker
« skrivet: 04 mars 2007, 22:20:36 »
idag är det 3 pumpar
1 till tank från vp
1 st till källarvåning som är en shuntgrupp
1 st till markplan som är en shuntgrupp
pumpen går i princip bara när ngn kallar på full shunt + en liten programsnutt i PLC:n
vbf går ut 20 cm från toppen
vpf 20 cm under den
vbr 30 cm under den
vpr i botten
tank med solslinga i botten samt förvärmningslinga + toppslinga för vv
elementen är av den typen som har ett kopparrör fastsatt på baksidan av en konvektorplåt, så ngt DT över elementen är nog inte så lätt (innehåller kanske 1 liter vatten)
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 04 mars 2007, 22:06:02 »
PerJ
tack för utförliga förklaringar. jag kör mot acctank och har problem med kortslutning, vilket ger högst cop ?
alt 1: cp på max vpr 32.7, vpf 38.6, vbr 31.0, vbf 34.6
alt 2: cp på mellan vpr 30.7 vpf 38.9, vbr 30.2 vbf 33.8
alt 3: cp på min vpr 32.7, vpf 43.7, vbr 32.0, vbf 36.0
vilket ger bästa driftsförhållande ?
Har du en eller två cirkulationspumpar? Shuntventil som shuntar mot raddarna? Hur är akken kopplad? Om du har extra ciirkulationspump mot radiatorerna så skulle jag försäka få ned flödet där så att man utnyttjar det varma vattnet som VP producerar och dessutom sänka returen ytterligare någon grad. vpr och vbr temperaturerna är lika bra. vpf är varmare än vbf, verkar onödigt. Utan att exakt räkna på det så verkar mellanfarten vara ok. PerJ
Skrivet av: tracker
« skrivet: 04 mars 2007, 21:55:50 »
PerJ
tack för utförliga förklaringar. jag kör mot acctank och har problem med kortslutning, vilket ger högst cop ?
alt 1: cp på max vpr 32.7, vpf 38.6, vbr 31.0, vbf 34.6
alt 2: cp på mellan vpr 30.2, vpf 38.9, vbr 29.7, vbf 32.8
alt 3: cp på min vpr 32.7, vpf 43.7, vbr 32.0, vbf 36.0
vilket ger bästa driftsförhållande ?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 04 mars 2007, 21:30:11 »
2 Fullständig kondensering sällan är ett problem, regleringen i vp ser till att hålla rätt över & undertryck för optimal över och underkylning utifrån temp på vb och kb.
Ofullständig kondensering skall det inte kunna bli om det har fyllts i rätt mängd köldmedium i systemet. Det kommer då alltid att finnas vätska i botten på kondensorn.
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 04 mars 2007, 21:22:08 »
Detta var en av de mer intresanta diskussioner som jag läst på detta forum.
Per J har jag tolkat dig rätt:
1 Rekomendationen att hålla en dT på 7-8 ºC på vb sidan har inget med högsta COP att göra. Enligt dina uträkningar får du ju bättre COP med lägre deltaT.
2 Fullständig kondensering sällan är ett problem, regleringen i vp ser till att hålla rätt över & undertryck för optimal över och underkylning utifrån temp på vb och kb.
1, Det jag menar är att i verkligheten är optimat för högsta COP tämligen flackt, det spelar inte så stor roll. Det jag gjort är att beräkna radiatorer-kondensor-kompressor i ett system som sitter ihop och balanserat dessa så att effekterna är lika. 6-10 K temperaturdifferans på varmasidan är ett rimligt värde, man ska iallafall inte ligga under. Detta gäller om VP:s kondensor jobbar direkt mot radiatorerna, dvs inte om man har extra pumpar eller actankar. Tittar man bara på VP utan att ta hänsyn till värmeavgivningen från radiatorerna så får man andra resultat. Kör man med konstant utgående VB temp av 50ºC och ändrar flödet utan att fundera på hur raddarna funkar så får man följande resultat: Delta T VB 4 K VBin 46 ºC VBut 50 ºC Vätsketemp 48 ºC Kondenseringtemp (dew) 53,0 ºC Effekt VP 9,7 kW COP 3,39 Delta T VB 8 K VBin 42ºC VBut 50 ºC Vätsketemp 44ºC Kondenseringtemp (dew) 51,5 ºC Effekt VP 10 kW COP 3,59 Delta T VB 12 K VBin 38ºC VBut 50 ºC Vätsketemp 40ºC Kondenseringtemp (dew) 50,7 ºC Effekt VP 10,3 kW COP 3,75 Räknar man på bara VP så ser man att COP stiger när man sänker flödet, detta pga att kondenseringen sjunker tack vare att inkommande VB är kallare så att utgående temperaturdifferans minskar, dvs kondenseringen sjunker vid konstant utgående temperatur samtidigt som underkylningen ökar. Problemet med ovan är att effekten på radiatorerna sjunker när flödet sänks och det måste kompenseras med höjd framledningstemperatur, dvs sänkt COP. En sak är viktigt, inga kortslutningar i systemet som höjer returen i onödan, tex radiatorer med låg avkylning. Större primärflöde än sekundärflöde på anläggningar med dubbla cirkulationspumpar. 2 Rätt, Får man inte fullständig kondensering så beror det på köldmediebrist. Suggasöverhettningen ska expansionsventilen reglera. PerJ
Skrivet av: Castrol
« skrivet: 04 mars 2007, 20:47:45 »
Detta var en av de mer intresanta diskussioner som jag läst på detta forum. Per J har jag tolkat dig rätt: 1 Rekomendationen att hålla en dT på 7-8 ºC på vb sidan har inget med högsta COP att göra. Enligt dina uträkningar får du ju bättre COP med lägre deltaT. 2 Fullständig kondensering sällan är ett problem, regleringen i vp ser till att hålla rätt över & undertryck för optimal över och underkylning utifrån temp på vb och kb.
|
|
|
gäster: 733
dolda: 0
användare: 2
