Ämne: Priserna sjunker på vakuumrör

[Gano]

Hej.

Spännande utveckling just nu. Priserna sjunker på solfångare, speciellt på vakuumrör. I Kina är det vanligt med vakuumrörssolfångare (p g a utrymmesbrist ?) och på senare tid har billiga solfångare av vakuumrörtyp hittat vägen till Sverige. Tidigare har dessa hightech-lösningar varit fruktansvärt dyra och mest ett val för riktiga entusiaster.

Ett väldimensionerat system för varmvattenproduktion täcker drygt 50% av årsbehovet, vilket gör att detta kan vara ett komplement för att få varmvatten även i direktelshus där man har satt in luft/luft värmepump. Jag själv har solfångare ihop med en luft/luft värmepump och jag har bara goda erfarenheter. Det är dock en fördel om man inte bor på botten av en norsk fjord, typ i Rjukan.

MVH/Gano

[humlan57]

Dessutom är vakumrör bÃ¥de billiga Ã¥ enkla att reparera/byta ut. Endast nÃ¥n hundring styck, Ã¥ inget slaskande med vätska, eller avstängning av systemet heller... Gjort pÃ¥ nÃ¥gra minuter, t.o.m av den minst händige 

mvh humlan.

[Carl N]

Dessutom är vakumrör bÃ¥de billiga Ã¥ enkla att reparera/byta ut. Endast nÃ¥n hundring styck, Ã¥ inget slaskande med vätska, eller avstängning av systemet heller... Gjort pÃ¥ nÃ¥gra minuter, t.o.m av den minst händige 

mvh humlan.

Men visst mÃ¥ste man ha en vätska i solfÃ¥ngaren, hur fÃ¥r du annars ut nÃ¥n värme ur den? 

[humlan57]

Dessutom är vakumrör bÃ¥de billiga Ã¥ enkla att reparera/byta ut. Endast nÃ¥n hundring styck, Ã¥ inget slaskande med vätska, eller avstängning av systemet heller... Gjort pÃ¥ nÃ¥gra minuter, t.o.m av den minst händige 

mvh humlan.

Men visst mÃ¥ste man ha en vätska i solfÃ¥ngaren, hur fÃ¥r du annars ut nÃ¥n värme ur den? 

  Jo visst är det sÃ¥, men vakumrör är inte anslutna pÃ¥ det sättet, utan ligger utanför själva vätskesystemet. Hur ska jag föklara enkelt Ã¥ begripligt  ... Tänk dig att vakumröret motsvarar en spisplatta, dÃ¥ motsvarar systemet med vätska, en kastrull med vätska, som Du ställer pÃ¥ den. Ungefär samma princip används för värmeöverföring frÃ¥n vakumrören till vätskesystemet... Jag skriver vätska, för att det finns lite olika varianter som används...

mvh humlan.

[Gano]

Dessutom är vakumrör bÃ¥de billiga Ã¥ enkla att reparera/byta ut. Endast nÃ¥n hundring styck, Ã¥ inget slaskande med vätska, eller avstängning av systemet heller... Gjort pÃ¥ nÃ¥gra minuter, t.o.m av den minst händige 

mvh humlan.

Men visst mÃ¥ste man ha en vätska i solfÃ¥ngaren, hur fÃ¥r du annars ut nÃ¥n värme ur den? 

Det sitter kopparstav i ena änden som leder ut värmen. Vätskan som finns inuti själva staven lämnar aldrig staven. Kallas Heat-pipe. Men det finns också vakuumrörsprincip där vätskan cirkulerar genom själva staven.

MVH/Gano

[Carl N]

  Jo visst är det sÃ¥, men vakumrör är inte anslutna pÃ¥ det sättet, utan ligger utanför själva vätskesystemet. Hur ska jag föklara enkelt Ã¥ begripligt  ... Tänk dig att vakumröret motsvarar en spisplatta, dÃ¥ motsvarar systemet med vätska, en kastrull med vätska, som Du ställer pÃ¥ den. Ungefär samma princip används för värmeöverföring frÃ¥n vakumrören till vätskesystemet... Jag skriver vätska, för att det finns lite olika varianter som används...

mvh humlan.

Jag förstÃ¥r inte ett jota av din förklaring  men jag sökte lite pÃ¥ nätet:

Tydligen så är vätskan innesluten i röret och i botten (utanför själva vakuumröret) sitter en värmeväxlare som kondenserar vätskan i vakuumröret som då överför värmen till lämplig värmebärare.

[humlan57]

  Jo visst är det sÃ¥, men vakumrör är inte anslutna pÃ¥ det sättet, utan ligger utanför själva vätskesystemet. Hur ska jag föklara enkelt Ã¥ begripligt  ... Tänk dig att vakumröret motsvarar en spisplatta, dÃ¥ motsvarar systemet med vätska, en kastrull med vätska, som Du ställer pÃ¥ den. Ungefär samma princip används för värmeöverföring frÃ¥n vakumrören till vätskesystemet... Jag skriver vätska, för att det finns lite olika varianter som används...

mvh humlan.

Jag förstÃ¥r inte ett jota av din förklaring  men jag sökte lite pÃ¥ nätet:

Tydligen så är vätskan innesluten i röret och i botten (utanför själva vakuumröret) sitter en värmeväxlare som kondenserar vätskan i vakuumröret som då överför värmen till lämplig värmebärare.

Aha, Du ville ha en förklaring pÃ¥ den nivÃ¥n  Är väl nÃ¥n yrkesskada jag dras med, som jobbet som support. DÃ¥ utgÃ¥r man alltid frÃ¥n att den som frÃ¥gar, inte har nÃ¥n som helst koll, Ã¥ jobbar sig uppÃ¥t i nivÃ¥er ...

mvh humlan.

[Nisken]

Det retar mig alltid när folk gör enfrågelösningar av allt - och sedan slutar tänka.

Vacuumrör är nog bra i vårt klimat, men målet är ju inte vacuumrör, det är medlet att nå bättre energieffektivitet än med ickevacuumfångare eller hur?

Hur kan man då, gäller den enda leverantören av kinesiska rör i Sverige jag sett, leverera en konstruktion där alla rören kopplas i serie??!

Det betyder att när den kalla vätskan från din acctank (eller VP om du nu har en sån inkopplad på dina rör) når första röret i paketet är tempdiffen mellan röret och kylvätskan som störst - eftersom det är tempdiffen som driver energin över till kylvätskan, funkar det bra här.

När kylvätskan sedan kommer till nästa rör är tempdiffen lite lägre (kylvätskan har ju blivit varmare efter passagen av första röret). Lägre tempdiff driver ger lägre energiflöde. När man kommit till sista röret är tempdiffen som lägst och därmed energieffektiviteten som lägst. Enda sättet att kompensera detta hyggligt är att ha stora flöden på kylvätskan, vilket kostar pumpenergi och försämrar tempdiffen i värmeväxlaren i din acctank eller VP, som ju driver energiflödet i den änden.

Dessutom lär det påverka livslängden på rören, då det sista röret blir så mycket varmare än det första röret att det kanske til och med kan skadas. Som grädde på moset kommer strålningsförlusterna från det sista röret att vara högre, då det ju är mycket varmare.

 

Det är så obegripligt korkat att jag blir helt trött. Botemedel? Enkelt, parallellkoppla rören istället så möter kylvätskan samma tempdiff i alla rören som den hade i första röret i serieexemplet. Alla rör får samma driftsförhållanden.

Dessutom kan du ha låga pumpflöden på kylvätskan, som kostar mindre i pumpenergi och du får högre tempdiff i din värmeväxlare i acctanken eller VP:n

Solfångarrör blir det nog, men seriekopplade rör - Nej tack!

[humlan57]

Vad jag vet, så är det nästan bara Kina som tillverkar vakumrör. Inte så konstigt, för dom ligger lååångt före nåt annat land med att utnyttja solenergi.... Det är intressant det Du skriver, så jag skulle gärna se vad dina ideér ger i praktiken. Har Du testat nåt själv? Blir förstås en jäkla massa kopplingar, men inget omöjligt att fixa till...

mvh humlan.

[Nisken]

Nej inget testat, jag har inga solfångare ännu, men man behöver ju bara baskunskaper om termodynamik plus ett intresse för att försöka resonera om följderna av ett visst handlingssätt. för att inse att seriekoppling suger...

Det blir dubbelt så många rörkopplingar med parallell som seriekoppling (en böj in + en ut istf en ut som är in för nästa rör), det är sant.

[messer]

Hej.
Skulle då alla rören få låg temperatur på vattnet in, hur ska då vattnet kunna bli tillräckligt varmt.
Hur mycket kan ett rör lyfta tempen i ett steg.
Hur stor temperatur-skillnad blir det mellan första och sista röret.
Kan man reglera det med flödeshastigheten.
måste inte inkommande vatten bli ganska varmt på alla rören tillslut.

Bara undrar
Messer

[Nisken]

Om du har 20 rör i ditt system sänks ju genomströmningen till en 20/del i ett parallellkopplat rör som i ett seriekopplat.

Det tar 20 ggr så lång tid för vattnet att strömma igenom ett rör som i seriefallet. Därför hinner vattnet värmas upp ordentligt.

Gränstemperaturen för hur mycket du kan värma vattnet i ett rör beror på hur varmt röret kan bli när vattnet står helt stilla i röret, som i sin tur beror på hur mycket solstrålning som når röret och hur väl denna solstrålning omvandlas till värme av röret, samt hur väl röret kan behålla denna värme (så att den inte strålar ut eller leds bort från röret).

Flödeshastigheten bör styras av temperaturen på utgående vatten från rörpaketet anser jag. Konstant temp, varierat flöde.

På vintern blir det lågt flöde på sommaren högt flöde (förutsatt att solen lyser på rören)

[messer]

Hej

Om du har 20 rör i ditt system sänks ju genomströmningen till en 20/del i ett parallellkopplat rör som i ett seriekopplat

Skulle du ha 20 slangar upp på taket och 20 slangar tillbaka vid parallellkoplling ?

Det tar 20 ggr så lång tid för vattnet att strömma igenom ett rör som i seriefallet. Därför hinner vattnet värmas upp ordentligt.

Är det inte varmt vatten man vill ha då.

 
Messer

[Gano]

Hej.

Vill man läsa mer om skillnaden mellan plana solfångare och vakuumrör så rekommenderas SP-rapport 2002-20. Den finns på SP:s hemsida.

Man kan säga att skillnaden mellan plana solfångare och vakuumrör ligger på 30-50%. Ju lägre temperatur, desto mindre skillnad. Ett väl dimensionerat solvärmesystem med plana solfångare för varmvatten och uppvärmning vår/höst är ca 30% sämre än ett vakuumrörssystem. Man kan säga att den plana solfångaren behöver vara 30% större för att leverera samma energimängd. Ett system med 12 kvm plan solfångare är i praktiken likvärdig med en vakuumrörssolfångare på 9 kvm.

Det sägs också att vakuumrör är bättre på att ta upp diffus instrålning, speciellt på vintern. SP har gjort mätningar som visar att skillnaderna är relativt små och att det på vintern är mindre skillnader. Det är t o m så att instrålning vid snäva vinklar ger bättre effekt på en plan solfångare eftersom rören skuggar varandra.

Man bör också tänka på att en vakuumrörssolfångare är så välisolerad att den har svårt att smälta frost och snö. Eftersom frost och snö kommer ovanifrån rekommenderas en vertikal placering, speciellt i snörika områden. En plan solfångare har ett något större värmeläckage som faktiskt hjälper till att smälta undan frosten så att solen kommer åt att värma på kollektorerna. Jag har egen praktisk erfarenhet av mina plana solfångare som lutar 45 grader. Det blir snö på dem, men när solen får värma ett tag kommer snön att dega ihop sig av värmen som kommer underifrån och hasa ner på den hala glasytan, snötäcket spricker och solen kommer åt kollektorerna. Sedan accelererar snösmältningen. Även på plana solfångare rekommenderas >45 graders lutning för att få ut mesta möjliga av vintersolen. Om man vill kan man manuellt avfrosta dem, det är bara att starta cirkpumpen, det har jag gjort vid något tillfälle. Då trycks 20-gradigt vatten från tankens botten upp i solfångaren och avfrostar.

Det finns tvÃ¥ sätt att koppla solfÃ¥ngare, parallellt och i serie. Parallellkoppling har den fördelen att tryckfallet blir lÃ¥gt och att man kanske fÃ¥r aningen bättre verkningsgrad (just detta lite krÃ¥ngligt att förklara, hoppar det tillsvidare). Nackdelen med parallellkoppling är att det är krÃ¥ngligt och kostsamt med en massa kopplingar och korta ledningar som mÃ¥ste vara avstämda i längd för att flödet ska vara samma i alla kretsar uppe i solfÃ¥ngaren, det är bara pÃ¥ en kollektor som termoelementet sitter, hela systemet kan luras om flödet inte är samma genom alla kretsar. Helst ska man ha ett antal kollektorer som delas med 2 i varje steg, 2, 4, 8 sÃ¥ att man kan använda T-korsningar med areareduktion, d v s 15-12-12, nästa 12-10-10 etc . Inte sÃ¥ lätt att fÃ¥ plats med detta uppe pÃ¥ taket !! 

Jag själv har seriekopplat för enkelhetens skull, termoelementet sitter på den sista kollektorn. Jag har något lägre flöde p g a högre tryckfall.

Värmeisolering av rören är väldigt viktigt. Bäst är nog trots allt rörskål med alufolie, det kan bli 125 grader varmt och då rinner plastisolering som snor.

Vill man använda en vanlig VVB, montera på en termostatisk blandningventil (typ ESBE MR 35-60 grader kanske ?), annars blir det svårt att ställa in framledningstempen. Regnigt väder=elpatron; 60 grader i VVB. Soligt väder=95 grader i VVB. I första fallet blir det 50 grader i framledningstemp, i andra fallet blir det drygt 80 grader !

Ha det bra/Gano

[humlan57]

Kul att Vi fÃ¥tt igÃ¥ng lite snack kring solenergi, sÃ¥ alla som har nÃ¥t att säga, Ni tillför bra energi  Thumbsup. Säkert har alla hört att Vi ska spara pÃ¥ energi, vad är det för skitsnack? Energi är ju nÃ¥t som finns i obegränsad mängd, sÃ¥ det finns ingen anledning att spara pÃ¥ den.. Vad som behövs, är att utveckla sättet Ã¥ ta till vara pÃ¥ den, Ã¥ det gÃ¥r inte genom att spara. SÃ¥ sätt blÃ¥slampor i häcken pÃ¥ miljömuppar Ã¥ andra trögskallar, sÃ¥ gÃ¥r det säkert att fixa massor med energi Ã¥xÃ¥. Ledsen att jag brusar upp, men politiker Ã¥ miljömuppar, är de som alltid finner pÃ¥ sätt att bromsa utvecklingen. SÃ¥ SLÖSA pÃ¥ energin, det kommer garanterat att ge alla mÃ¥nga nya Ã¥ bra produkter  .

mvh Humlan.

PS. Det här va ingen reklam eller propaganda va