Ämne: Värmeproblematik i stort hus

[mattiasm83]

Det är förstås bäst att göra diverse isoleringsåtgärder och/eller en större pump men det borde också kunna fungera hjälpligt som det är!

Vårt hus (i Gbg) är ca 300 m2 inklusive uppvärmt garage och jag kör det också med en IVT C7 (från 2002) med 160 meter borrhål. Det är ett souterängshus med vidbyggt 2-bilsgarage. Sånär som på några få 3-glasfönster är det original från 1974. Dvs 2-glasfönster och dålig isolering på vinden.
Vi har elpatronerna helt avstängda så dom går aldrig in och stöttar upp.

Vi har 20-21 grader på övervåningen och vanligtvis 16-18 grader på nedervåningen (och i vardagsrummet på övervåningen) när det är riktigt kallt ute. Inga problem med kalla golv på övervåningen.
Garaget håller 5-10 grader. Där har vi också en luftvärmepump som används kanske 5 timmar per år

Min pump är ju egentligen underdimensionerad och när det blir dags att byta blir det en "större" men trots allt fungerar det rätt bra redan som det är idag med tanke på att jag har 0 timmar per år tillskott av elpatronerna (förutom legionellakörningarna förstås)

Vad bra att du kan värma hela huset med en lika klen pump som jag har, men antar att det är en del faktorer som påverkar och främst kanske placeringen av huset. Men ändå imponerande!

[mattiasm83]

Nu är jag ingen byggnadsingenjör men att kolla upp fukten på på vinden verkar vettigt med tanke på dina bilder på takfoten. Det ser ut att vara väldigt tätt byggt, dvs dålig ventilation. Misstänker också att frostbildningen just är ett tecken på detta. Jag hade nog anlitat någon expert för rekommendationer angående tilläggsisolering och vad det eventuellt kan krävas för åtgärder utöver själva isoleringsmaterialet.

Ja, och jag är ju också typen som kan stressa upp mig en del, kanske obefogat. Dock så har ju huset stått sedan 1967 och råsponten på vinden ser fantastiskt fräsch ut, och jag misstänker att frosten sett likadant ut jämt, eller åtminstånde från det att man bytte oljepanna mot bergvärme 2007. Det enda vi gjort sedan vi flyttat in är bytt tak (duk, läkt och betongpannor), och det borde inte påverka detta kan jag tycka. Men visst, jag hade kännt mig lugnare om frosten dök upp någon annanstans istället

[mattiasm83]

Radiatorn ser ut att vara 300 mm hög och en typ som i Lenhovdas kalkylprogram kallas MP4. Med vatten 40 grader in och 35 ut ska den avge 622 Watt men jag är lite frågande till värdet. Enligt tabellerna är värmeavgivningen proportionell mot längden på radiatorn men undrar jag. Frågan är om inte den del av radiatorn som är längst bort utnyttjas sämre när det är en så lång radiator men det är en annan historia.

Mät temperaturen vid radiatorernas in- och utlopp med en IR-termometer. Det kan ju vara så att det finns några radiatorer som har låg differens in/ut och behöver strypas. Jag upptäckte ett par år efter att ha installerat värmepumpen att så var fallet och kunde efter strypning av en del radiatorer sänka värmekurvan från 4.5 till 3.9 för samma temperatur inne. Det verkar vara rätt vanligt med snedfördelning av värmebärarflödet. Har man olje- eller elpanna spelar snedfördelning ingen roll men med en värmepump som man vill ska arbeta vid så låg temperatur som möjligt är det en annan sak.

Stämmer, enligt ritningen är det en "70 - 30 - MP4". Det finns absolut sådana som är näst intill kortslutna som jag också bör åtgärda. Har försökt göra det med vredet, men det hade varit att föredra att göra det med en modern termostats strypring, eller på returen.
Det finns även två "kretsar" eller vad man kan kalla det, där den ena går till sällskapsrum i källaren (rör ifrån golvet i källaren) och en som går till övriga, och här verkar man ha reglerat (elektriskt strypt flödet tror jag) tidigare. Så även här skulle jag nog kunna strypa flödet mer på nedre plan kanske. Bifogar bild pådetta. Det man ser är returen fråpn de två kretsarna med två honeywell-prylar. Var nog modernt på sin tid kan jag tänka mig!

Jag har en IR-termometer redan och när jag mäter på det stora elementet så är det över 20 graders diff när det är kalla dagar. Har även en värmekamera från AliExpress på ingång som jag hoppas fungera lite hjälpligt för diverse undersökningar

Ett snabbtest för att testa det stora elementet och slippa skruva på returen borde väl vara att stänga av massor av andra element och se om diffen på det stora minskar.

[25fOCUS]

Det stämmer väl bara om den nya pumpen kör utan hänsyn till borrhålets temperaturer? Många moderna pumpar verkar ju undvika detta genom att ha koll på temperaturerna i hålet. Det är ju såklart inte heller bra, för då kanske man sitter med en ny pump som har dimensionerat ner sig till samma effekt som den pumpen jag redan har.

Hur räknade du ut 28 Watt/meter?

Det är 2/3 delar av VP:s totala effekt på kompressorn som ska tas från hålet, som exempel är en VP på 6 kW så är det 2 kW som kompressorn ger med egenvärme och 4 från hålet, blir då 4000W / med hålets djup.  = watt per meter= lika med 6 kW totalt för VP, sen tillkommer om det inte räcker El-patron som tillskott. Det är alltid vad hålet kan hantera  av kylan som avgör effekten. Kall KB ,dåligt effekt på VP,  varm KB bra effekt.

[mattiasm83]

Det är 2/3 delar av VP:s totala effekt på kompressorn som ska tas från hålet, som exempel är en VP på 6 kW så är det 2 kW som kompressorn ger med egenvärme och 4 från hålet, blir då 4000W / med hålets djup.  = watt per meter= lika med 6 kW totalt för VP, sen tillkommer om det inte räcker El-patron som tillskott. Det är alltid vad hålet kan hantera  av kylan som avgör effekten. Kall KB ,dåligt effekt på VP,  varm KB bra effekt.

Ja, du tänker på COP 3, men pumpen är ju på 7kW så det blir väl ungefär 33 W/meter?

[25fOCUS]

Ja, du tänker på COP 3, men pumpen är ju på 7kW så det blir väl ungefär 33 W/meter?

Har inte skrivit om någon COP, bara om vad ett hål kan klara av i kyla, sen att COP följer med upp eller ner är en annan sak.

[Rickard]

COP över året är nog högre än 3.0, så räkna med kanske 36 W/m, då ligger man rätt nära det som brukar anses vara max, ca 40 W/m.

[vvik]

Ja, och jag är ju också typen som kan stressa upp mig en del, kanske obefogat. Dock så har ju huset stått sedan 1967 och råsponten på vinden ser fantastiskt fräsch ut, och jag misstänker att frosten sett likadant ut jämt, eller åtminstånde från det att man bytte oljepanna mot bergvärme 2007. Det enda vi gjort sedan vi flyttat in är bytt tak (duk, läkt och betongpannor), och det borde inte påverka detta kan jag tycka. Men visst, jag hade kännt mig lugnare om frosten dök upp någon annanstans istället

Så är det kanske. Om det har fungerat sedan 1967 så är det kanske inte något problem. Tillägsisolering i taket borde ju rimligtvis sänka på temperaturen på mellantaket vilket borde leda till mindre kondensering, åtminstone så länge man inte försämrar ventilationen. Det är väl ventilationen man måste vara försiktig med om man tillägsisolerar taket så man inte flyttar kondenseringen till konstruktionen.

Om det kondenserar längs med takkanten uppefter väggen så tyder det kanske på att det är där den varmare luften pyser ut och kanske en eller två ventiler på gaveln under takkanten kunde underlätta.

 Jag har kanske inte direkt några problem med luftfuktigheten men monitorerar den i garaget med alarm då jag vill hålla den under kontroll. Det är ju lite svårare när man håller lägre temperatur där än i huset. Det är förvånasvärt stora kast i den relativa luftfuktigheten beroende på utetemperatur. När skillnaden mellan garage och ute är liten kan luftfuktigheten stiga markant inne i garaget, typ från 45 % till 60 % när temperaturen går från -10 till noll. Nu är ju relativa luftfuktigheten inte hela sanningen. Det finns ju också daggpunkt med mera som man är av intresse.

[mattiasm83]

Så är det kanske. Om det har fungerat sedan 1967 så är det kanske inte något problem. Tillägsisolering i taket borde ju rimligtvis sänka på temperaturen på mellantaket vilket borde leda till mindre kondensering, åtminstone så länge man inte försämrar ventilationen. Det är väl ventilationen man måste vara försiktig med om man tillägsisolerar taket så man inte flyttar kondenseringen till konstruktionen.

Om det kondenserar längs med takkanten uppefter väggen så tyder det kanske på att det är där den varmare luften pyser ut och kanske en eller två ventiler på gaveln under takkanten kunde underlätta.

 Jag har kanske inte direkt några problem med luftfuktigheten men monitorerar den i garaget med alarm då jag vill hålla den under kontroll. Det är ju lite svårare när man håller lägre temperatur där än i huset. Det är förvånasvärt stora kast i den relativa luftfuktigheten beroende på utetemperatur. När skillnaden mellan garage och ute är liten kan luftfuktigheten stiga markant inne i garaget, typ från 45 % till 60 % när temperaturen går från -10 till noll. Nu är ju relativa luftfuktigheten inte hela sanningen. Det finns ju också daggpunkt med mera som man är av intresse.

I dagsläget finns inga gavelventiler, utan bara ventilerad takfot. Men på sina ställen verkar den vara lite halvt blockerad, så jag ska försöka rätta till det. Hoppas även att värmekameran som är på ingång kan ge lite tips om var läckage kan finnas. Spontant tänker jag att värmeläckaget via tak borde vara ganska litet när man har FTX. Men då jag dels ser denna frostbildning samt att vinden har ett par graders högre temperatur än utanför så verkar så inte vara fallet. I den bifogade bilden ser man att utetemperaturen är -10 och vindstempen är mellan -2.4 och -5.7, så nog finns det värmeläckage.

[Börje__]

Alternativ:
Du kan sätta ventilation mellan varje takstol längst upp genom råsponten, 1 eller 2 st.