När man skriver inlägg får man balansera mellan att skriva kort och lättläst, visavi att utveckla, med risk att läsaren tröttnar. Alternativet är att skriva ”onelinerskommentarer” och därmed låsa fast sig i en ständigt plikt att hänga vid forumet för att komplettera och utveckla. Någon sådan plikt är jag inte beredd att ta.
Inser dock att mitt inlägg (10 Maj), bör kompletteras.
I mitt inlägg beskrev jag det allra mest vanliga problemet. Just den formförändring som sker när virket torkar ur till lägre fuktkvot än det haft vid sågning och ev. hyvling.
Som jag tidigare nämt sker den största volymförändringen längs årsringarna. Det innebär att splintsidan vanligtvis blir en ”ränna”, eller som Keld säger: ”årsringarna vill räta ut sig”, när virket torkar.
Givetvis innebär volymförändringsfenomenet även att en riktigt dyngsur bräda, som under lång tid fått tillgång till obegränsad mängd vatten att suga i sig, kan få högre fuktkvot än den hade vid sågning och hyvling. Den slår sig då åt motsatt håll. Det är inget önskvärt tillstånd. Lösningen mot det är att på traditionellt sätt försegla ytan, t.ex. med trallolja.
SaabAero.
Ang sprickor så är det oftast märgen som ställer till det hela. EN bräda/planka spricker nästan alltid från märgen och ut vilket då oftast är på kärnsidan.
Jag förstår precis hur du menar, men är inte helt säker på att alla läsare gör det. Har sett alltför många feltolkningar av inlägg. Gissar att många tolkar det så att virkessprickorna uppstår på kärnsidan, vilket i så fall blir helt fel. Sprickorna uppstår på splintsidan.
I övrigt vill jag bara understryka vad du även sagt, att gran inte kan tryckimpregneras. Det vet alla insatta.
KOB.
gäster: 608
dolda: 0
användare: 1
