Ämne: Ok teoretiker, kom igen nu med vad ni kan om rf!

[humlan57]

Visst är de "know how" å materialval som sörjer för hur länge virket ska finnas utan röta, inget snack om den saken. Här hjälper det inte med "nymodigheter" utan det ska bevisligen göras efter de hundratals års erfarneheter som finns.

mvh humlan.

[Dirk Diggler]

Valet av  asfaboard som trossbotten. Det trodde man var lysande (asfaltimpregnerad träfiberplatta) men om den angrips får man en vedervärdig lukt!!!

Vad bör man använda istället?
Mvh//Jocke

[Rickard]

Jag satte 50 mm cellplast som trossbotten i vår utbyggnad förra sommaren. Har funkat hittils.
Organiskt dött material.

[KOB (anbj)]

Det krävs TRE komponenter för att det skall ruttna eller mögla som bekant:
1. Vatten
2. Näring (t ex trä)
3. Microorganismer (mögel & bakterier)

Nr 1 & 2 finns ju i en krypgrund så på något sätt har man gjort livet surt för nr 3.

Jag har en hypotes... (det får man ha även i vetenskapliga sammanhang).
Visste ni att innan man byggde grunder förr så var det vanligt att man eldade en riktig majbrasa och stampade ner askan under huset.
Kan det vara så att detta fungerar som långtidsskydd mot bakterier och svamp?

Alla TRE komponenterna finns i krypgrunder.  Du kan troligen minska mängden av nr 3 initialt genom majbrasemetoden. Men sen återerövrar mikroorganismerna sakta men säkert området igen. Sporer är väldigt kompetenta i flygteknik. Följer med i ytterligt små koncentrationer i all luft som rör på sig det minsta.Söker opportunt efter livsurymme och förökas snabbt när perfekt miljö hittas.

Sen går det knappast att förneka det faktum att majbrasemetoden måste tillerkännas en rätt stark poäng. Mängden mat i jordens översta skickt (organiskt material), för mikroorganismer, måste  minskats rejält vid bränningen.

Även jag har hypoteser. Tror att bränningen haft bäst effekt på de bakterier som orsakar jordlukt. Först och främst för att så mycket av näringen förbränts och försvunnit i själva marklagret. Sen för att den kraftfulla jordlukten inte produceras av en svamp utan av en bakterie. Jordlukten består inte sporer utan är en gas (geosmin) som bakterien producerar.

Min hypotes (nu har jag dåligt på fötterna) är att denna bakterie inte alls har svampsporernas flygförmåga. Tror att den sprider sig mest genom att krypa i jord.

/Knut.

[Dirk Diggler]

Jag satte 50 mm cellplast som trossbotten i vår utbyggnad förra sommaren. Har funkat hittils.
Organiskt dött material.

Hela min trossbotten består av asfaboard. Utom den tillbyggda delen som byggdes ca 10 år efter
det ursprungliga huset. Här sitter masonit. Just här har jag hittat lite mögel. Denna masonitdel har jag tänkt byta till våren.

Hur fäster man celllasten? Visst vilar väl isoleringen på trossbotten s a s uppifrån?

[Rickard]

Jag satte ju upp cellplasten innan jag isolerade, men enligt vad jag hört brukar inte isoleringen ramla ned även om man tar dän masoniten, du kan ju prova lossa en skiva och se hur det gör hos dig.

Jag fäste cellplasten med "rockwools" plastbrickor (ca 50 mm i dia) som används vid isolering, finns att köpa på byggmarknaden, skruvade med montageskruv genom brickan, cellplasten och upp i undersidan på golvregeln.
Limmade dessutom skarvarna med cellplastlim samt tätade springor med latexfog för att undvika mesta möjliga tjuvdrag.

Denna typ av isolering blir inte genomtrampningssäker, och får nog därför förmodligen inte användas proffisionellt, men för mig som privatperson borde det inte vara något hinder.

[Dirk Diggler]

Jag satte ju upp cellplasten innan jag isolerade, men enligt vad jag hört brukar inte isoleringen ramla ned även om man tar dän masoniten, du kan ju prova lossa en skiva och se hur det gör hos dig.

Jag fäste cellplasten med "rockwools" plastbrickor (ca 50 mm i dia) som används vid isolering, finns att köpa på byggmarknaden, skruvade med montageskruv genom brickan, cellplasten och upp i undersidan på golvregeln.
Limmade dessutom skarvarna med cellplastlim samt tätade springor med latexfog för att undvika mesta möjliga tjuvdrag.

Denna typ av isolering blir inte genomtrampningssäker, och får nog därför förmodligen inte användas proffisionellt, men för mig som privatperson borde det inte vara något hinder.

 Tackar.
Jag gillar iden med cellplast. Jag har tillräckligt med organiskt material i grunden ändå. Jag har inget behov av att trampa där ialla fall.

[Dirk Diggler]

Det är en lögn!

Det som står vid mitt porträtt alltså. Jag kan inget om värmepumpar.Vet inte hur det kommit dit.   Kan Rickard eller någon hjälpa mig att få bort det.

Tack.
Mvh//Jocke

[Carl N]

Det är en lögn!

Det som står vid mitt porträtt alltså. Jag kan inget om värmepumpar.Vet inte hur det kommit dit.   Kan Rickard eller någon hjälpa mig att få bort det.

Tack.
Mvh//Jocke

Har du skrivit 55 inlägg så har du 3 stjärnor vare sig du vill eller inte. 

[Dirk Diggler]

Det är en lögn!

Det som står vid mitt porträtt alltså. Jag kan inget om värmepumpar.Vet inte hur det kommit dit.   Kan Rickard eller någon hjälpa mig att få bort det.

Tack.
Mvh//Jocke

Har du skrivit 55 inlägg så har du 3 stjärnor vare sig du vill eller inte. 

Tja...när jag tänker efter....jag vet ju t ex att man måste borra när man ska installera bergvärmepump. Så en del vet jag ju. 

[humlan57]

Det är en lögn!

Det som står vid mitt porträtt alltså. Jag kan inget om värmepumpar.Vet inte hur det kommit dit.   Kan Rickard eller någon hjälpa mig att få bort det.

Tack.
Mvh//Jocke

Har du skrivit 55 inlägg så har du 3 stjärnor vare sig du vill eller inte. 

Tja...när jag tänker efter....jag vet ju t ex att man måste borra när man ska installera bergvärmepump. Så en del vet jag ju. 

Åhh, jag trodde det var som med elen... Ni vet, två hål i väggen, å sen så fungerade det alltid Måste ha missat nåt...

mvh humlan.

[Dirk Diggler]

[/quote]

Åhh, jag trodde det var som med elen... Ni vet, två hål i väggen, å sen så fungerade det alltid Måste ha missat nåt...

mvh humlan.
[/quote]

Nix. Bergvärmepump fungerar annorlunda. Man borrar bara ett (1) hål. Sedan stoppar man ner sladden med kontakten i hålet.
Den får inte träffa botten. Då kan det bli kortis.